Jag jobbar som barnskötare och läser fristående kurser på olika universitet med hopp om att ta kandidatexamen i redovisning och revision. Det går långsamt. Har kommit ungefär halvvägs (1,5 års heltidsstudier) på 3 år.
Jag vill nu börja söka arbeten som inom fältet, eller åtminstone något som betalar bättre än förskolan (27 000 i månaden) och där jag har någon sorts användning av mina nya kunskaper. Jag har läst extern redovisning och ekonomistyrning upp till B-nivå.
Men alla jobb jag ser kräver minst färdig examen samt några års erfarenhet (alt. genomförd LIA).
Jag undrar vilka titlar och jobb-beskrivningar jag ska söka efter. Jag fattar att revisionsbyråer inte vill ha mig nu, men jag kan ju inte vara den enda ekonomi-studenten som söker jobb.
En annan fråga är hur man ska presentera/positionera sig.
Jag är 41 år gammal min all min arbetslivs de senaste 10 åren kommer från barnomsorg samt äldrevård och känns inte relevant i sammanhanget. Allt jag kan om ekonomi kommer från studier.
Är FAR - certifiering (obs ej samma sak som auktorisation) något att ha? Kan man klara detta prov som icke färdig student?
Det finns inga sådana titlar eller beskrivningar. Jag uppfattar att du inte är konkurrenskraftig. Detta är heller inte en typ av jobb där man tar in tillfällig personal på sommaren eller liknande. Det bästa du skulle kunna hoppas på är att få till någon sorts intern lösning i kommunen, förutsatt att du jobbar inom en kommun idag. Det skulle då kunna handla om att jobba som ekonomiassistent på deltid eller något sådant. Det lär inte ge någon ökad lön men kan ju ge lite praktisk erfarenhet.
Jag skulle i första hand annonsera frågan hos din chef. Det kan mycket väl finnas projekt där du hypotetiskt skulle kunna jobba en dag i veckan eller liknande.
Jag jobbar heltid i privat sektor och studerar på deltid. Jag söker i första hand inte sommarjobb utan ett annat heltidsjobb på något mindre, vanligt företag (ej revisionsfirma). De har väl också folk som sköter löner och bokföringen? Jag har möjlighet att gå ner i deltid och kombinera min nuvarande sysselsättning med ett annat deltidsjobb.
Min nuvarande arbetsgivare är en koncern med en enda centraliserad ekonomiavdelning i Stockholm. För att jobba där skulle jag behöva flytta alt. pendla långt.
Jag tror inte på att jobba på någon “vanlig” ekonomiavdelning. På en sådan (större) avdelning är det formella viktigt. Man anställer typiskt sett inte någon med halvfärdig examen. Valet kan oftare stå emellan personer med magister- eller kandidatexamen. Jag menar då att ”frågan” är om man för en viss tjänst diskuterar om man ska ta in någon med magisterexamen eller om kandidatexamen ska anses tillräckligt. Att ta in någon med ”halv kandidatexamen” är inte något alternativ som man skulle diskutera.
Att jobba på en bokföringsbyrå kunde hypotetiskt fungera men jag uppfattar att du ändå inte är konkurrenskraftig. Det är inte brist på personer med allmän ekonomikompetens. Tvärtom är ekonomiassistent de facto ett yrke med betydande överetablering. Det finns ingen anledning för en arbetsgivare att välja någon med ”halv examen”. Jag utgår nu från ett scenario där du söker utannonserade tjänster och har en cv med ”halv kandidatexamen”. Behöver de folk kan de lätt få in massor av ansökningar från personer med både kompletta utbildningar och en hel del erfarenhet.
Detta inlägg var i ursprungsformen väldigt kortfattat och kunde därför lätt uppfattas som ”negativt”. Nu är det utbyggt, bättre och tydligare.
Det alternativ som nämns i en annan tråd längre ner om att prova med mindre företag med kanske bara en ”ekonomiansvarig” som kan behöva avlastning uppfattade jag som betydligt mer vettigt än uppslag än alternativen ovan. Om vi tar bort variabeln ”halv examen” och tänker ”normal färdig examen istället” ser allting genast mycket bättre ut.
I ett annat inlägg rekommenderas redovisningsbyrå som arbetsgivare. Det är en värld jag inte är så kunnig om men argumenten låter bra. Med all sannolikhet är det en miljö där ”vad man kan” spelar större roll än en massa andra ovidkommande saker. Just detta har ju annars beskrivits som ett problem i Sverige. Man anställer inte personer med annorlunda kulturell bakgrund för att de ”inte passar in i fikarummet”.
Någon annan som har ett konstruktivt tips utan klassförakt?
( Ifall det inte framgår av texten ovan så har jag inga planer på att hoppa av min utbildning. Jag vill helt enkelt börja omsätta mina kunskaper i praktiken och få arbetslivserfarenhet utan att krascha privatekonomin. Därför kan jag inte ta gratis-praktik eller gå ner markant i lön).
Vad skulle “klassföraktet” handla om? Vi lever i en tid när ekonomiassistenter är ett yrke på väg ut. Hela den hanteringen håller på att automatiseras. Det finns samtidigt YH-utbildningar till redovisningsekonom som är mer praktiskt inriktade. Vill en bokföringsbyrå anställa någon så är det ett givet alternativ. Den gruppen färdigexaminerade har mer praktisk inriktning och erfarenhet än du har idag och mer än du kommer att ha när du är klar med hela din utbildning också.
På många områden på arbetsmarknaden finns det flera olika “profiler” som vore möjliga att välja för en och samma roll. Dock finns en inbördes hierarki mellan de olika rollerna. Det exempel vi har här är inget unikt. Samma sak gäller i många andra liknande case också.
Att läsa en längre utbildning (som du gör) är ett bra val på många sätt. Det är sannolikt en mer framtidssäker satsning än YH-utbildningar generellt. Du lär dig saker som inte ändras från en dag till nästa. För att “få jobb här och nu” är dock de mer detaljinriktade utbildningarna bättre. Man får välja vilket tidsperspektiv man vill rikta in sig på. Jag tycker att du har valt rätt men det går inte att få både de kortsiktiga och långsiktiga fördelarna.
De långsiktiga fördelarna är att kunna få ett jobb med större karriärpotential. Att jobba med redovisning är mindre populärt än många andra inriktningar och just därför gångbart på arbetsmarknaden. Dock handlar det då ofta om att lösa/hantera mer principiella frågor och inte bara enkla rutingrejer. Det är det som gör utbildningen framtidssäker och yrket vettigt att satsa på.
Högskoleutbildning generellt handlar om metodträning, alltså att lösa diverse teoretiska uppgifter och bli bra på själva metoden. Det är något annat än att lära sig “hur man gör” på ett sätt som exakt motsvarar hur det funkar här och nu idag på Bokföringsbyrån AB. Att ha läst bokföring på högskolenivå är en annan grej än att läsa en bokföringskurs inom ramen för en praktiskt inriktad utbildning.
Man kan alltid hoppas på att få in en fot någonstans men då handlar det om kontakter, alltså i klartext att någon är snäll. Att kunna konkurrera med andra på en öppen marknad är inte realistiskt. Jag minns själv att någon enstaka kursare som jag pluggade med hade någon typ av ekonomirelaterat extraknäck. Då byggde det på att hen var kompis med ägaren till företaget eller att de hade ett familjeföretag. Det var inget normalt att kunna hitta sådana extraknäck och det här var ändå länge sedan nu. Yrket som ekonomiassistent har gått nedåt rejält sedan den tiden.
Om du inte redan har det så skaffa en LinkedIn. Där läggs det upp mycket jobb inom ekonomi. Även sommarvikariat.
Jag går själv också en utbildning inom ekonomi och har fått sommarjobb på ett stort företags ekonomiavdelning.
Tack för tipset! Ska nog börja där.
Jag är nog en av få som inte har en LinkedIn - profil. Den har liksom aldrig varit relevant i min nuvarande bransch.
Jag tror kanske att yrkestiteln “ekonomiassistent” kan ligga ganska nära? Kräver ibland bara gymnasieutbildning och en del mindre firmor kan behöva någon på deltid medan du studerar parallellt. Att lära sig köra lön och fakturor-kundreskontra (jag killgissar) samt personal/pensions-admin kan snabbt bli attraktivt. Förvisso utsätts nu dessa uppgifter för automatisering precis som @Anonym skriver, men har du kunskapen kan du på nästa position bidra i utvecklingen av automatiseringen. Så lite kunskaper om utveckling och projektledning lär inte skada
Nu är det kanske inte din drömposition efter examen men en intressant kombo som kan leda vidare.
Jo förresten… äldreomsorg nämnde du. Om du kan något om schema, bemanning och bemanningsekonomi i 24/7-verksamheter så är det under uppseglande…typ bemanningscontroller.
Hade jag idag valt om hade jag aldrig valt ett rent kontorsjobb. Ur ett hälsoperspektiv är skrivbordsjobb “det nya rökandet” (fritt citerat efter min sjukgymnast).
Så ett råd är att leta yrkesprofiler med fysiskt varierande innehåll. Lycka till nu
Tack för tipset! Har aldrig hört talas om det här yrket förr.
Universitetens främsta budord verkar vara “du skall inga andra gudar hava än Big Four”. Det är svårt att få en bra uppfattning om vilka andra typer av ekonomi- jobb som finns överhuvudtaget, vad de innebär rent konkret, hur ser arbetsmarknaden ut samt hur karriärutvecklingen ser ut.
Revisionsbranchen har en tydlig karriärtrappa och väldigt mycket kontakt med studenter från ett tidigt stadium. Men ju mer branchtidningar och fackliga rapporter jag läser desto mindre vill jag faktiskt jobba med just revision. Därför vill jag gärna ha arbetslivserfarenhet från andra typer av ekonomi-jobb.
Ofta hanteras bemanningspusslet av en person med titeln biträdande enhetschef. Det är inget toppjobb direkt men ett snäpp uppåt i hierarkin.
Bemanningscontroller finns säkert någonstans men jag har vi aldrig stött på någon med den titeln. Då har jag ändå jobbat med alla typer av välfärdsverksamheter i den kommunala sektorn.
Att de stora revisionsbyråerna är bra på att marknadsföra sig är sant. Jag uppfattade också revision som typ dötrist under studierna, även om EY:s representant gjorde sitt bästa för att övertyga mig om motsatsen. När jag senare i karriären kommit att jobba ganska mycket med revision som instrument (inte som revisor själv) skulle jag ändå beskriva yrket som intressant.
De flesta som börjar inom Big Five gör det inte för att de är så intresserade av revision. Det är istället en katapult uppåt till högre befattningar inom redovisning och controlling. Man lär sig oerhört mycket i rollen som revisor, även om lönen är måttlig och dagarna långa. Det ska man inte förringa. Däremot är det inget som passar ihop med hämtningar på förskolan.
Går det inte söka hos mindre firmor som hyr ut redovisningskonsulter? Det finns väl behov på alla möjliga nivåer. Allt ifrån enmansföretag till föreningar kan behöva hjälp.
Jag bara spånar nu:
Hur är det med gode män? Jag har hört vissa som är god man för flera och får det att gå runt. Eller är det oseriöst/ “ser dåligt ut” på något sätt?
Föreningar brukar behöva någon ekonomiansvarig som tar hand om siffrorna. Inte att jobba med på heltid utan för att få någon typ av praktisk erfarenhet att visa upp i CV:t, då.
Självklart tar man in olika ekonomiassistenter och administratörer med mera på korta inhopp.
Det spelar ingen roll om rollen håller på att delvis automatiseras bort på sikt om man söker jobb nu.
Sök via arbetsförmedlingen, jobbsajter och sök olika uppdrag/jobb via Academic Work, Manpower osv. Det går snabbt att skicka en massa ansökningar. Man ska få in två fötter nånstans även om det “bara” är ett sommarvikariat.
Jag har jobbat som resurskonsult inom ekonomi ett par år när jag var lite yngre (och rätt medioker…) och har fått jobberbjudanden som HR-ansvarig på ett bolag med många hundra anställda, IT-tekniker och annat inom ekonomi när jag varit någon form av ekonomiassistent.
Ta lite skit och jobba på så gott det går. Många uppmärksammar att man får saker gjorda på en arbetsplats.
Ta FAR-certifikatet och kör kurser i Excel/Officepaketet (finns på Coursera, youtube, osv). Sätt upp en Linkedin. Nätverka lite med rekryterare/bemannare, allt de gör är att sitta på linkedin ändå och det är deras jobb att chatta med folk.
Det ligger i gränslandet mellan: HR som kan arbetsrätt men inget ekonomi och praktisk 24/7 bemanning; ekonomer som kan ekonomi men inget om arbetsrätt eller praktisk 24/7 bemanning och; schemaläggare (ev chefer) på enhetsnivå som kan praktisk 24/7 bemanning (schemaläggning) men ofta inte kan något om arbetsrätt eller ekonomiska konsekvenser av illa fungerande schemaläggning = tillämpar inte arbetsledning och kollektivavtal på bästa sätt för verksamheten.
I tex äldreomsorg är personalen ofta den största ekonomiska faktorn och om schemaläggningen nte funkar så blöder man pengar och får en sämre verksamhet och risig arbetsmiljö. Klarar du av att bemästra alla tre fälten har du en given nisch. Där jag stött på det har det ibland kallats bemannings- eller personalcontroller.
Jobbar själv som HR-controller inom offentlig verksamhet har jobbat inom både kommun och region har aldrig heller aldrig stött på titeln bemanningscontroller. Känner inte heller direkt igen mig i den beskrivning som du ger av yrket.
Vidare tror jag att bemanning och schemaläggning på sikt kommer automatiseras (även inom offentlig sektor) då det börjar komma några bättre schemaverktyg än vad som funnits tidigare.
Känner igen mig av JesseX beskrivning av ekonomiassistent dom ett yrke på väg ut och otroligt många ansökningar på de rekryteringar som jag sett.
Nej, HR-controller handlar kanske mer om personalstatistiskt baserade underlag till beslut, hälsobokslut mm (eller?)
Där jag stött på begreppet bemanningscontroller handlar det mer om det jag beskriver. Men det börjar dyka upp först nu. Titlarna lär variera
Schema lär vara ganska lätt att automatisera. Analysen/kopplingen mellan arbetsrätt-schema-ekonomi och förståelsen för konsekvenserna av vad som matas in i en schemarobot kräver fortfarande mer. Liksom att förstå konsekvenserna av kollektivavtal och policy som rätt ofta tas fram på central nivå utan den förståelsen.
Jag tror den här ”bemanningspersonen” som nämns här motsvarar en funktion som jag hade kontakt med när jag sommarjobbade inom äldrevården som ung. Det fanns en tant som satt och ringde runt till vikarier när någon var sjuk och skötte diverse administrativt pyssel. Det kan man ju syssla med men det känns inte som något karriärinriktat.
Det lät som lite von oben-perspektiv det där, tycker jag iallafall. Jag tror inte du läst det jag skrev. Det kräver lite mer, tex en högskole/universitetsexamen inom HR och/eller ekonomi.
Utmaningen är att HR, ekonomer och schematanten inte förstår varandra. Och ledningen begriper inte varför pengarna inte räcker. Så inte schematanten, utan den som anger riktlinjer och följer upp schemaeffektiviteten på organisatorisk nivå.
Men TS får väl avgöra om det låter intressant, så jag släpper här.
Att det i en större koncern finns personer som jobbar med strategiskt med schemaläggning, utveckling av system med mera är inget konstigt. Det är helt säkert en intressant roll. Det är en typ av roll jag skulle kunna tänka mig själv. I min bransch är just bemanning ingen stor fråga men motsvarande stabsroller med strategisk inriktning finns så klart.
Jag uppfattade att frågan handlade om möjliga snabba påhugg för någon med en ofärdig examen. Då skulle nog ”schematant” ligga närmare till hands än en sådan där strategisk roll. Jag misstänker dock att schematanten vid det här laget har gått i pension och inte ersatts. Det var ändå över 20 år sedan jag träffade på henne.
Jag tror inte heller att det finns några tydliga karriärbanor kopplad till just området bemanning. Den strategiska rollen är, som jag uppfattar det, mer ”solitär” och något som man kommer i fråga för genom att tidigare ha varit duktig inom helt andra roller.
Ett område man kan jobba med som lite liknar det vi pratar om här är logistik. Där finns det karriärbanor och roller på olika nivåer. Jag har tidigare träffat ett antal personer som jobbat med det och i alla fall några har haft ekonomisk grundutbildning. Det har verkat helt reko.
Den har liksom aldrig varit relevant i min nuvarande bransch. 
