Någon här som går eller har gått i KBT för ätstörningar eller liknande?
Jag har under en lång tid varit överviktig, men gått ner till normalviktig sedan dryg ett år tillbaka. Aptiten är fortsatt lika hög som förr. Jag känner mig aldrig nöjd, oavsett vad eller hur mycket jag äter. Tankarna och suget efter mat, är där jämt.
Ozempic är något som jag funderat på.
Men långsiktigt, så kanske KBT hade varit bättre.
Därför är jag intresserad över att höra andras erfarenheter kring det.
Mitt problem blir att då vi lagar mat så äter sambon lite och jag resten… I och med att de inte räcker till två dagen efter har börja synas minimalt men förstår verkligen suget
Om nu ozempic och liknande mediciner visar sig vara säkra så är det ju en enorm vinst för mänskligheten att vi minskar alla följdsjukdomar av fetma och övervikt. Personligen hade jag tyckt det är för tidigt i utvecklingen för att använda det preventativt.
Har varken kunskap eller erfarenhet i saken, men det är väl ett faktum att människan är en biologisk maskin, och att man om man en gång varit fet får leva med mekanismer som uppmuntrar en att överäta igen och återgå till “equilibrium”. Vet inte om det finns typ kryoterapi för att döda fettceller som ligger förkrympta men utsöndrandes en massa jobbiga kemikalier…
Kudos till dig som dels tagit dig ur det och dels ställer de här frågorna med en hälsosam vikt. Tycker definitivt du ska prova på - vad har du att förlora förutom några timmar och några tusenlappar?
Det hade varit bra om folk kunna hålla sig till ämnet (KBT) istället för att presentera sina egna favoritteorier om kost och näringslära. Jag vet inte vad det är med detta ämne som gör att alla plötsligt blir experter.
Det är ju alltid bra att förstå vad som ligger bakom våra beteenden. KBT är bra för att möta det som ligger bakom.
Att vara hungrig är naturligt. Men hur vi reagerar på hunger är väldigt olika. Vissa står ut med hunger utan problem medan andra måste äta direkt och mycket.
Vissa av våra beteenden, kan vara en flykt från obehagliga associationer. Tex så kan många ha valt att tröstäta genom sorg och jobbiga situationer. Maten blev då en trygghet och beroende. Det är likt andra beroenden. Syftet med beteendet är att bedöva känslor inom oss. Men det mest hållbara är att möta känslan genom att känna den, istället för att bedöva med mat, alkohol, tobak osv.
Jag rekommenderar absolut KBT och/eller psykolog kontakt för att gå till roten med dina matvanor
Lycka till
Jag tänker att du nog kan få hjälp på flera sätt och att det beror på om hungerskänslorna kommer som en vana eller signal på att du vill dämpa en känsla såsom stress, ångest, etc.
Eller om det beror på matvanor och blodsockernivåer som “svajar”.
Mindler kanske kan vara en bra start för att hantera tankar och vanor. Finns online med tillhörande KBT-program. En skicklig dietist eller välutbildad kostrådgivare kan hjälpa dig med rätt mat som ger stabilt blodsocker och god mättnadskänsla.
Man kan väl se på fettceller som badbollar. När man tappar fett sjunker cellerna ihop likt badbollar som luften går ur.
Gör att kroppen har lättare att fylla upp dem igen eftersom mindre energi går åt till att skapa nya fettceller - de ligger där och väntar på att fyllas upp när det finns energi över.
När allt är uppfyllt krävs mer energi, d v s man kan måste äta mer för att skapa fler fettceller. Detta bromsar då uppgången.
Väldigt förenklat.
Har aldrig hört att de skulle ligga där och utsöndra några farliga kemikalier!?
Jag har god erfarenhet av KBT vid depression och ångest, och där är resultaten också vetenskapligt belagda.
Det är möjligt att det kan hjälpa för dig också.
Det kan också hjälpa att lära sig om hunger och hur aptit fungerar. T ex, hunger är mycket vanor och rutiner. Om du är van att äta lunch kl 11.40 så kan man få rejäl aptit då. Väntar man till kl 12.40 så är man fortfarande hungrig. Sen 13.10 så kan kroppen tycka att man har “missat mat-tåget” och då är du inte hungrig förrän kvällsmatsdags.
Många äter också för att man har låga dopaminnivåer och har blivit uttråkad, särskilt om man har ADHD. Kroppen känner att man behöver någonting, och tolkar det som aptit – maten blir som en snuttefilt. Här kan någon fysisk aktivitet hjälpa mot uttråkning. Även att ge en komplimang till någon kan hjälpa.
Jag har naturligt för mig också alltid haft ett enormt matdriv och kände om inte alltid hunger sällan eller aldrig mättnadskänslor.
KBT kan säkert hjälpa men om det inte gör det var och är lösningen för mig att ändra perspektiv till att matens syfte är att låta och ge mig möjlighet att prestera så bra som möjligt. Att min kropp och knopp ska fungera så bra som möjligt helt enkelt, inget annat. Mat är inte nöje eller något man unnar sig. Det betyder inte att jag inte njuter av maten, det är bara inte syftet det är bonus som i grunden är irrelevant.
Äta ofta, regelbundet och bra.
Träna mycket, konstigt nog minskar min aptit när jag tränat.
Ta bort beslut gällande mat och kring vad du ska äta. När beslut inte behöver tas, tänker man mindre och känner mindre. Det görs genom att jag har förbestämt vad som ska ätas. Har 6 varmrätter beställer mat för 2 och ca 10 andra klara måltider där jag beställer ytterligare ingredienser för 2 rätter och för en vecka i taget på rullande schema där allt beställs och levereras hem för en vecka åt gången plus lite annat för små mellanmål tex nötter och frukt.
Varje dag i en vecka är identisk och varje vecka förutbestämd på rullande schema.
Jag vet när och vad jag ska äta och behöver aldrig ta beslut eller ägna det en tanke.
Det blev snabbt en vana kroppen och huvudet vande sig vid och så länge jag håller mig till det går det bra och behöver inte lägga energi på att kontrollera hunger eller sug.
En liten “light-KBT” jag brukar köra med är att känna efter om jag egentligen är hungrig eller bara sugen på något. Det gör jag genom att överväga om jag vill koka upp lite broccoli från frysen. Vill jag inte det så var jag nog inte hungrig ändå.
Anekdotiskt: Under en längre tid så har jag ätit nyttigt, där fiber låg vid eller ovanför den rekommenderade nivån. Jag började minska den en bit för att magen bråkade, låg kanske på 60-70% av rekommenderat intag och det första jag märkte är att jag var alltid sugen på något att äta, även fast jag precis ätit. Vissa dagar beställde jag hämtmat typ en timme efter min vanliga kvällsmåltid. Kanske redan är något som nämnts, men kanske kan vara något att titta på om det inte redan gjorts?