KingKongOlgas "ultimata" riskparitetsportfölj

[Zino]

@KingKongOlga

Givet att den långsiktiga korrelationen är

Tillgångsslag	Aktier	Statsobligationer	Guld	Råvaror
Aktier	1.0	-0.2 till 0.0	0.0	+0.3
Statsobligationer	-0.1	1.0	+0.1	-0.1
Guld	0.0	+0.1	1.0	+0.5
Råvaror	+0.3	-0.1	+0.5	1.0

@KingKongOlga

När man ska risk balansera en portfölj bestående ett antal tillgångar med olika volatilitet räcker det inte att vikta dom efter deras volatilitetstal som Zino gjort. Man måste även ta hänsyn ill korrelationen.

@KingKongOlga

I grundportföljen är aktier, råvaror och gold positivt korrelerade om än inte så mycket. Framförallt förstärker råvaror svängningarna hos de andra två.

Jag tror att du lägger för mycket vikt vid enskilda korrelationsvärden. Styrkan med att konstruera en riskparitetsportfölj utifrån fundamental förståelse istället för korrelationsmatriser är att man fångar egenskaper som inte reflekteras i matrisen.

Låt oss ta guld som exempel. Det stämmer att historisk korrelation med råvaror är svagt positiv (0,19 vid analys av >100 års data i Artemis Capitals artikel om Dragon Portfolio). I många portföljer grupperas därmed dessa tillgångsslag ihop under kategorin “inflationsskydd”, men jag anser att detta är en grov förenkling. Guld skyddar väl mot en viss typ av inflation (penningmängdsökning), men inte mot cost-push eller demand-pull. Framförallt presterar guld bäst under perioder med låg/negativ realränta - när alternativkostnaden för att äga en icke-avkastande värdebevarare är låg/negativ. Guld har även tydliga “safe haven”-egenskaper, och tenderar att agera tillflyktsort när det stormar som mest på börsen, även vid recession/deflation:

Utvecklingen av guld under de 20 värsta kvartalen för aktier sedan 1967. Vi ser att guld haft positiv avkastning i 15/20 fall, och överpresterat aktier i 19/20 fall. Källa: The Investment Case for Gold, Wisdomtree.

Ovanstående egenskaper är anledningen till att guldet har en något oortodox placering i mitt portföljdiagram i de 2 vänstra kvadranterna (låg tillväxt), med primär kvadrant stagflation (det klimat då realräntor sjunker som lägst) och sekundär kvadrant recession (pga dess safe haven-egenskaper). Råvaror presterar däremot aldrig vid recession, utan faller med aktier. En kvantförvaltare som bara tittar på korrelationer hade dock kunnat missa denna viktiga skillnad.

Självklart är inte modellen perfekt, och självklart kommer det finnas kortare perioder då aktier och guld samvarierar av olika skäl och korrelationsmatrisen blinkar rött, men fundamentalt är deras egenskaper olika - det gäller bara att zooma ut och behålla helhetsperspektivet. För att återigen citera ur @kblomster:s artikel:

@kblomster

An alternative to explicitly calculating historical asset class correlations is to take fundamental economic drivers into account. Factors such as growth and inflation or, more specifically, how those economic variables perform relative to expectations, are primary drivers of asset class returns. A manager could therefore construct a portfolio with asset classes that react differently to changes in these economic variables and achieve a high degree of diversification. This construction process does not require an explicit estimation of asset class correlations.

TILLÄGG:

@KingKongOlga

I övrigt skulle det möjligen kunna vara lämpligt att köra en strukturerad stabilitetstest med de korrelationer som gäller vid olika marknadsextremer för att se hur robust portföljen är, ifall det kanske finns folk som har investerat riktiga pengar och som är nyfikna.

Har du sett mina Monte Carlo-simuleringar på grundportföljen?