En vanlig definition är att högsta respektive lägsta decilen ses som hög- respektive låginkomsttagare och resten som medelinkomsttagare. Att hitta på egna definitioner som avviker från den verkar onödigt.
1 gillning
Vanligare är väl att använda brytpunkten?
1 gillning
Det förekommer också, men det känns som en uppenbart dålig definition eftersom den är beroende av politiska beslut och alltså bara gäller i ett specifik land under en specifik tid.
Är helt enig i detta, jag har verkligen inte jobbat hårdare eller gjort några stora uppoffringar för att vara där jag är idag. Tvärtom, låter mina eftertraktade intressen mig vara betydligt latare än många av mina vänner.
1 gillning
Det är alltså över 50 300 sek/månad 2022. Det är ju inte särskilt mycket, så det förstår jag att man inte behöver jobba hårt för. Det kan ju räcka med t ex ett it intresse eller ett antal år i rätt yrke.
Undersköterska här, och numera ssk-student. 
Känner igen mig i det du skriver om fantasilöner. 
Oavsett finns det mycket klokt att hämta i forumet och jag hade haft mindre pengar utan det.
2 gillningar
Din tid kommer bara börja jobba som hyrsjuksköterska och dra in bra med stålar. I min region finns det vissa SSK som tjänar 70-80000kr i månaden, mer än flera läkare.
1 gillning
Du verkar ha självdistans och självinsikt, så jag kanske kan skjuta in en motfråga: Vad kan jag göra för dig?
Jag har fått ett par arv som gjort mig rik väldigt tidigt. Finns det något jag kan göra för att lindra din avundsjuka förutom att skänka bort alla pengar? Jag har delvis valt ett enkelt liv och “sämre” jobb för att inte väcka anstöt och avundsjuka. Och jag investerar istället för att konsumera av samma skäl. Dvs; pengarna används av andra och går inte till massa extravaganser för mig.
Resultatet verkar vara att du blir avundsjuk ändå. Men inte för arvet, utan för andras lön. Borde jag lista mina svagheter så att du och andra med ditt problem kan må bra över att jag har det sämre? Eller ska jag vara lite extra tacksam och inse att det inte finns mycket att göra åt all orättvisa/avundsjuka i världen?
Tycker du att andra borde skämmas över att de provocerar dig med sin lön? Det är så jag tenderar att misstolka sådana här anslag.
Sakfrågan är given: Fattiga och medelinkomsttagare är definitionsmässigt aldrig ensamma. För just RT är det bara att kolla trådarna du nämner för att få en bild. Självklart finns det en överrepresentation av rika bland folk som har det som uttalad målsättning.
Jag tycker nästan det är provocerande att en fattig känner sig ensam. Samhället böjer sig baklänges för att blidka era önskningar och kratta manegen överallt. Både nationellt och utomlands. Du har en global rörelse med miljarder människor i ryggen… och du känner dig ensam? 
1 gillning
Och sedan späds det hela på av sammanblandning mellan lägre spannet “höginkomsttagare” med gissningsvis 50-70 tsek/mån som bedyrar att pengarna helt oförtjänt bara rullar in. Så är det ju inte för folk som på riktigt tjänar pengar. Och alla föreställer sig sedan att någon med 200 tsek+/mån bara får det pga tur. Nästan vem som helst kan ju bli höginkomsttagare med definitionen topp 10%, som ju är strax över 50/mån. Enda egentliga undantagen är ju om du har grava intellektuella utmaningar eller är kroniskt sjuk, då kan det vara svårt. Annars är det bara en fråga om att kämpa för det.
2 gillningar
Vilken region är det? Själv bor jag i Skåne
Jag var tidigare svetsare. Inkomst på 25k för ett år sedan. Var medveten om rikatillsammans och lyssnade på ett par avsnitt med hade inget engagemang i sparande eller investeringar.
Är nu fabrikschef med lön på 130k. Nur när jag faktiskt har ett överskott att börja placera så läser jag mycket mer här och på andra forum.
1 gillning
Om du vill känna dig rik och gillar att jämföra dig med andra så kan du söka på statistik vad majoriteten i världen har för löner 
Vissa skriver att man ej ska jämföra med andra men jag skulle vilja påstå tvärtom att det kan vara sunt att jämföra med andra för att se om man bör ändra på något i sitt liv eller inte.
Sen är ju lönen ej allt jag tjönar hellre lite sämre men har ett arbete jag ej har söndagsångest för än att ha en vd lön men varje söndag känna en klump i magen, har man riktigt tur så både trivs man och tjänar bra på jobbet
4 gillningar
Även om jag har lön över brytpunkten så känner jag inte särskilt rik.
Jag fick mitt första fasta jobb när jag car 24. Då fick jag 28500kr och jag tyckte det var bisarrt mycket. 5 år senare, dvs förra året, hade jag 52 000kr. I år har jag 62 000kr. Lönen har ökat men också utgifterna. Nu har jag 10k mer än förra året men 5000kr försvinner till skatt och de andra 5000kr försvann direkt på bolåneräntan. Och samtidigt är jag bitter över hur lågbetalda ingenjörer är i detta landet. 
Min poäng är att det aldrig tar slut…
3 gillningar
Oftast när lönen ökar så ökar även utgifterna, eller saningen ligger att man skaffar sig mer utgifter för de finns utrymme för de…
Allt i slutändan handlar de om hur mycke man har kvar när alla fasta/nödvändiga kostnader är betalda, dvs lekpengar för nöjen å intressen…
3 gillningar