Goda nyheter! Det kommer bli ett avsnitt om trygghet och personlig säkerhet. Vi spelar in i början av september, men då detta är ett område jag inte kan, ber jag lite om hjälp med vilka frågor som du tycker är intressanta.
Bakgrunden är diskussioner som dyker upp då och då, t.ex:
och kommentarer som:
Så har jag varit i kontakt med SRS och de har tackat ja till att vara med. Således har vi en av deras experter i podden i en timme. 
Således, vad ska vi ta upp?
Låt oss hjälpas åt
Jag tänker spontant det som jag själv är nyfiken på:
Vad är riskerna och sakerna man ska tänka på per nivå i rikedomstrappan?
Vad kan man göra för att minska riskerna?
Vad tänker folk generellt inte på?
Vilka myter och missuppfattningar finns det?
Larm, kameror etc - vad fungerar?
Upplevd trygghet / risk vs verklig risk? Vad borde vi ta på mer allvar och vad behöver vi inte vara så rädda för?
Om man osannolikt hamnar t.ex. på köpcentrum där det börjar skjutas?
Digital säkerhet
Saker att tänka på kring närstående (barn, äldre föräldrar)
Sedan får jag väl försöka locka fram bra frågor utifrån @Jonathan.S utifrån:
Spännande!
Mina frågor:
Vilka grundläggande försiktighetsåtgärder ska en förmögen person (nivå 4 men ej 5) vidta, givet att man inte har någon särskild hotbild mot sig.
Vilka försiktighetsåtgärder ska en publik person/influenser (exempelvis som Jan) vidta? Någon skillnad från ovan?
2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: När kommer tråden om elcykeln och förmånscykel?
Detta tycker jag är en intressant fråga på en större nivå (inte enbart för personskydd, utan allmän trygghet/skydd). Vilka risker innebär det att vara “kändis” utan att ha de ekonomiska musklerna att skydda sig som riktigt rika gör? Vad är asymmetrin i kändisskapet kontra de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kompensera det? På vilken nivå av ekonomi behöver man befinna sig för att “ha råd” att vara känd och ändå ha samma trygghetsnivå som en okänd?
Som exempel, SWATting, stalking, social engineering mot vänner o bekanta, utnyttjande av ansikte/renommé, osv.
Olika nivåer av känd som streamers, influencers eller bara glada amatörpostare på sociala media och andra kanaler där man kan bli viral.
Vilka personer är mer utsatta i praktiken? Gör “rikast i området” artiklar någon skillnad?
Några branscher eller yrken som är mer utsatta? Gör bostadsort eller område någon större skillnad?
Hur hanterar ni om någon mer är en orolig människa snarare än i behov av ökad säkerhet?
Jag tycker det vore intressant med en diskussion kring, och prioritering av, olika aspekter.
Jag tänker att ett stort arbete kring personlig trygghet och säkerhet är att minska attackvektorer. Men ibland upplever jag att dessa saker står i motsatsförhållande till varandra.
Ett sätt att öka sin säkerhet är att inte vara exponerad; dvs färre/ingen skulle få för sig eller anse att du är någon som är intressant att utsätta för t.ex. rån eller utpressning etc. Det finns mycket skrivet om att vara s.k. grey man; dvs inte sticka ut. Inte ha dyraste bilen, inte dyraste huset, inte dyraste kläderna. Bara smälta in i folkmassan, inte sticka ut. Du minskar då risken att bli föremål för vidare “undersökning”. Här klassar jag även in saker så som sociala medier etc. Syns du inte finns du inte. Färre personer stör sig på dig, eller vet vad du har eller vem du är. Mindre risk i allmänhet.
Men samtidigt skulle man ju kunna tänka sig att det är en riskfaktor att inte finnas också. Antag att någon går förbi ditt hus som ändå inte är superbilligt, även om det inte är dyrast på gatan så är det ändå i ett fint och välbärgat område och någon gör en kartläggning om vilka som bor där. Om det då är så att ingen verkar bo i ditt hus eftersom det inte finns någon telefon registrerad på någon, inga sökresultat på Ratsit på boende där, bilen som ändå är parkerad där är registrerad på någon firma eller person någon annanstans etc, dvs personerna som bor där är väldigt incognito, så är det ju i sig något som skulle kunna tänkas öka intresset. Vad har de att dölja? Varför har de skyddade/dolda uppgifter? Exempelvis hittar du denna person; enda personen på gatan som inte finns med:
Samtidigt finns det ju andra aspekter som ibland brukar användas i säkerhetssammanhang, men som de facto ökar din exponering. Tänk exempelvis att du har stora/tydliga skyltar från något larmbolag, kanske i kombination med skyltar om kameraövervakning och t.o.m. medvetet synliga kameror vid t.ex. tomtgräns eller entré. Det minskar säkert risken för busungar som tjuvringer eller pallar äpple, men samtidigt kanske s.k. kvalificerat bus™ ställer sig frågan varför det finns så mycket larm och säkerhet i just det huset - vad kan finnas där tro? Det behöver ju då också ställas i relation med grey man ovan. Har alla andra larm på gatan vill du ju inte vara det enda olarmade huset. Har alla kameror men inte du - ja då tar vi ju ditt hus tänker tjuven.
Vi har landat i att det bästa är ett starkt skalskydd, men som inte syns. De flesta här har skyltar för hemlarm, så det har vi med. Men att det i övrigt inte märks förens man kommer precis inpå huset alternativt faktiskt försöker krossa en ruta och det inte går, samtidigt som utomhussirener går på och hela tomten lyses upp. Kamerorna är dolda och används främst av oss för att få en early warning om någon smyger sig fram till huset eller som potentiellt framtida bevis om något skulle hända.
Vi undviker även så gott det går onödig exponering för slumpvisa attacker; och åker t.ex. inte kollektivt och befinner oss inte på köpcentrum etc i onödan. I synnerhet åker man heller inte in med stora bilen och köper stora TV:n på köpcentrumet. Vi handlar det mesta med hemleverans. Rätt eller fel, men det känns tryggare för oss.
I flera fall har jag jobbat med saker som skulle öka min risk. Inte för att jag personligen skulle vara målet, utan som väg in mot det jag jobbat med. Av det skälet finns det flera “luckor” i mitt CV/Linkedinprofil som mer svepande beskrivande vad rollen innebar etc, men utan att nämna bolagets namn. I åtminstone ett fall krävde bolaget detta; dvs de ville inte att folk som jobbade för dem skulle vara lätta att kartlägga.
I samband med detta har jag och närstående även varit föremål för en gedigen genomlysning av ett säkerhetsföretag. Jag har fått ta del av delar av denna genomlysning och det upplevde jag som väldigt nyttigt.
Tycker detta är ett intressant perspektiv.
Upplevd/inbillad risk vs. faktisk utsatthet
Har de några generella råd kring hur man kan minska risken att gå på AI-bedrägerier. Kanske lite utanför deras fält, men kanske har de lite koll.
Bara senaste veckorna har flera personer jag följer på YT och sociala medier fått AI-kloner, som ser ut och låter som dom. Förutom att de i fejkinläggen uppenbart säljer kryptobedrägerier eller pump and dump aktier.
Den typen är ändå hyfsat lätt att upptäcka, då jag oftast har mina källkritik tentakler på helspänn.
Men rent praktiskt, om man har en dag man är trött, groggy eller sjuk och inte ser varningstecknen. Finns det något man kan göra i förväg för att inte drabbas?
Inom familjen har vi pratat om just fejksamtal, så vi har sagt att behöver någon pengar akut, så löser vi det med ett samtal där man träffas.
Sen poppar mer och mer fejkbutiker upp, en anhörig höll på att bli lurad, men jag hjälpte till att bestrida fakturan och fick rätt. Finns några tumregler att följa för att minimera risken med att handla online? Bestridandet tog ändå ett par veckor och det märktes att processen troligen gör att en del hellre betalar, än bestrider vid fel.
Med rätt expertis låter det som det kan bli ett mycket bra avsnitt.
Finns det en risk att man ökar sin upplevda otrygghet med fler säkerhetsåtgärder? Hur undviker man det i så fall?
Vi levde ett tag under konkret terrorhot (om än med låg-sannolikhet IMO) med en massa ”säkerhet”, kameror överallt runt och inuti byggnaden, beväpnade vakter, grindar, avsökning med speglar under bilen vid in/ut passage, scanning av allt vi tog med oss in hem inkl matkassar etc. Aldrig känt mig otryggare 
Ibland funderar jag på om detsamma gälller det jag ser när jag traskar runt i de ”finaste” områdena med larm, kameror, höga staket, en stor vovve mm.
Jag tänker att ”hiding in plain sight” som en i mängden kanske är en bättre taktik, men jag kan ju ha helt fel. Sen har jag ju inte heller det ”problemet” som rika har
Zebra eller sköldpadda. Evig fråga.
En fundering. Hur vanligt är det att man rånas på sina ISK pengar?
Det tar ändå flera dagar att sälja av och gissar att banken reagerar på om man plötsligt ska föra över x miljoner till ett nytillagt konto. Låter som ett stort engagemang, en stor risk och jobbigt att hantera offret i x dygn utan upptäckt.
Är det inte vanligare med klassiska inbrott och tillfället gör tjuven brott?
Hallen rensas på väskor och kanske att smycken och småelektronik kan hittas innan ”tiden” gått ut. Den olåsta cykeln stjäls eller jackan försvinner från foajén på evenemang.
Visst förekommer kidnappningar, grova misshandlar vid rån och även mord. Men hur vanligt är det och ökar risken bara för att man har x mängd kosing på sitt ISK?
Mobilt bankid, är det egentligen rimligt? Vem som helst kan t ex med en kniva hota sig till i princip vilken operation som helst eftersom du alltid bär det med dig. Dvs, du behöver inte ens bli kidnappad utan allt kommer ske där på plats. Eftersom ALLT nu kan göras med bankid så är det bara fantasin som sätter gränserna för mannen med kniven.
Hör man inte mer om detta eftersom det inte är något folk faktiskt utsätts för?
Det finns ju dock gränser på hur stora överföringar som banken tillåter
Jag skulle rekommendera SRs avsnitt om pågående dödligt våld. Jag tycker att det täcker ämnet bra. Däremot tycker jag inte att frågan är så intressant i din kontext. Jag skulle rekommendera dig att skippa slumpmässigt hot på stan och istället fokusera samtalet mer på riktade hot mot dig som person.
Artikel som släpptes en halvtimme sedan …
Hur skyddar man sig mot detta?
Behöver man skydda sig mot det är min fundering. Sannolikheten att det ska hända är obefintlig. Så finns i min värld inget incitament att lägga någon summa specifikt på det, det är om det ändå ingår något som hjälper i en tjänst man redan har.
Jag tänker att pengaöverföringar inte är det värsta som kan hända utan olika former av identitetsstölder/myndighetsgrejer/osv. Jag är inte tillräckligt insatt men det känns för mig lite osäkert att ett enda system ger tillgång till allt en person kan göra digitalt, och det har alla på sig alltid via mobilen.
Lär inte gå, om man vill leva ett fritt och socialt liv.
Men historiskt så har konflikter och eller anknytning till kriminella organisationer ökat risken.
Men ibland har man också bara otur.
