Frihet och trygghet såklart?
Sedan att bygga en pengamaskin som kommer att tjäna in mer pengar än vad jag jobbar in, som sedan kan användas till att antingen gå ner i arbetstid eller att höja sin levnadsstandard.
10 gillningar
Personligen sparar jag främst till pension, då jag behöver mer pengar än vad garantipensionen ger.
Men sparar även till mobil, kolonilottsprojekt och buffert.
Har inget kreditkort och har 0 chans att få ok lånevillkor. Så kör på sparande.
7 gillningar
Vad är det?
Sparar främst till barnen så att de har råd med boende om 20 år. Även kul att kunna göra mer resor etc när man slutat jobba. Sen kostar husunderhåll rätt mycket emellanåt. Sen kanske eventuellt gå i pension tidigare men får se, jag gillar att jobba.
3 gillningar
Det behövs stora summor om man vill behålla sin normala levnadssituation, och det är naturligtvist optimalt, men även om man ännu inte hunnit nå dit hjälper ett kapital att brygga så man under ordnade former kan komma hitta ett nytt normaltillstånd. Om man står utan kapital och ex. blir långvarigt sjuk kan man behöva vidta såna åtgärder i förebyggande syfte pga risken att bli utförsäkrad med kort varsel, även fast det kanske är helt i onödan.
1 gillning
Det har ju tagits upp flera exempel i tråden. Men har du inga minderåriga barn, inte äger något, inte bryr dig om ifall du får grannar från helvetet eller måste leva på existensminimum av en hel rad orsaker - kör hårt, lev för månaden/året.
4 gillningar
Man behöver absolut spara. Staten vill däremot att vi inte ska spara, utan konsumera och arbeta. I andra länder som Kina så håller befolkningen hårt i pengarna och vill inte konsumera.
Tänk på @angaudlinn som lever i FIRE nu. Inga arbetsgivaravgifter. Ingen produktion i form av arbete. Gör tillräckligt många så faller systemet.
2 gillningar
Okej, tack för ditt svar, jag har inte läst riktigt allt.
Jag har barn, men jag vet inte riktigt vad det är som han ska få som jag inte kan lösa. Grannar från helvetet kan an väl lika gärna få i en bostadsrätt (jag vill inte ha ansvar för hus och trädgård) och existensminimum känns långt borta med både bra SGI och inkomstförsäkring.
Återigen - jag menar verkligen inte det här som kritik, jag kan absolut förstå att man kan tycka om att spara och se pengarna växa. Det är bara det att för mig är det så självklart att det inte är något man måste hålla på med i Sverige så jag blev nyfiken på hur andra tänker.
4 gillningar
Ser också fram emot den utvecklingen 
3 gillningar
Jag tror ingen tar något som kritik. Mitt sparande har gett möjligheter och friheter som jag inte tidigare haft. Allt blir lättare när pengarna skapar pengar och inte bara mitt arbete.
7 gillningar
Tänker att gemene man borde ha en buffert. Hur mycket beror en del på hur man lever och hur snabbt man kan dra ner till sparlåga.
Men den bufferten borde man kunna komma upp med ganska fort. Till allt från oförutsedda händelser till sällanköpsvaror utan att behöva ta dyra lån.
I övrigt handlar det väl bara om prioriteringar. Vill du spara ihop till grundplåten på en lägenhet, bygga upp en passiv inkomst eller kunna starta någon verksamhet.
Tror inte gemene man tänker efter och planerar så mycket vad gäller ekonomi.
1 gillning
Man kan nog hävda att det finns många i samhället, även fulltidsarbetande, som producerar mindre. 
2 gillningar
Som flera har skrivit så funkar det så länge man kan arbeta hela vägen till pensionen, och inte har andra att försörja.
Min mamma blev sjukpensionär som 45-åring. Tack och lov hade hon både försäkring och investeringar. Det har varit tajt ändå men annars hade det ju inte gått. En vän i 40-årsåldern är utförsäkrad, tur att hennes pensionerade föräldrar kan hjälpa till att betala basala kostnader.
11 gillningar
Du förgyller vår tillvaro här på RT. Bara det är värt 500K i skatteintäkter/år. Man kan snudda vid trickle-down-teorin. Att om du hade haft 100 miljoner när du var 18. Bara lever på pengarna och du har allt på ett 0-räntekonto. Förutom lite egenavgifter och momsen och skatt så producerar du ju inget. Du är då en belastning för samhället då du nyttjar sjukvård och annat som finansieras av det allmänna.
1 gillning
Du kan väl se dig som din egen hemmafru.
4 gillningar
Det kan ju vara vettigt att göra innan man ställer en fråga som redan är besvarad, flera gånger dessutom.
Finns exempel på det i tråden. Mindre risk om du är kvinna, men inte obefintlig.
Absolut, men har du ett kapital kan du betala dig ur problemet. Lever du på existensminimum har du svårt att överhuvudtaget flytta.
Din SGI hjälper dig inte om du blir utförsäkrad. Du blir sjuk → skickad på arbetsförmågeutredning efter några månader → de ”bedömer” att du kan klara ett annat arbete (som inte ens behöver existera, och även om det gör det kommer ingen vilja anställa en sjuk) → du blir skickad till arbetsförmedlingen för att söka detta arbete du ”ska” klara → får veta att du inte är berättigad till a-kassa eftersom du är för sjuk för att stå till hela arbetsmarknadens förfogande → blir hänvisad till socialtjänsten.
5 gillningar
Det är lite så min historia ser ut, även om jag aldrig hamnade i soc händer.
Sen värt att veta, även med god SGI, så blir ens sjukersättning, om man blir arbetsoförmögen, uträknad på ens senaste års inkomster. Har man då snurrat runt som först sjukskriven, sen utförsäkrad, sen soc i x antal år, så kan man hamna på en månadsinkomst som är 40-50% av ens SGI. Om man ens beviljas sjukersättning.
Så att bara räkna på sin SGI kan ge en falsk bild, om man har riktig otur.
5 gillningar
Jag gillar i och för sig att se pengarna växa men det är inte därför jag investerar en del av lönen. Förutom boende handlar det för mig om att göra mig mindre beroende av en heltidsanställning, tex kunna ta obetalda friår och tidig pension.
3 gillningar
Jag tänker att i förhandling mellan arbetstagare och arbetsgivare, grovt sett mellan fattiga och rika så finns det flera nivåer som definierar och upprätthåller en draglig levnadsstandard.
-
Skatter och lagar.
-
Förhandling mellan stora parter.
-
Kulturell och traditionell människosyn.
Jag tänker att man inte kan lagstifta om sparande. Dels inskränker det på frihet och äganderätt. Dels, vad skulle straffet bli? Böter? Och när ska man använda sparandet om man är skyldig att ha kvar pengarna? Men om sparande blev en självklar del av löneförhandlingar och hur man ser på värdighet så skulle det bara gynna människor och samhället som helhet.
Jo, det är sant. Jag har faktiskt haft halv sjukersättning under ett par år när ingen trodde att jag skulle kunna jobba alls så jag vet hur de beräknar den. Jag tänker nog ändå att sannolikheten att jag får lämna jobbet är minimal av flera anledningar så det är en risk jag tar om det innebär att jag får loss och kan använda mina pengar nu när min son bor hemma och vi kan göra saker tillsammans och resa och sånt.
1 gillning
Om man får en kass chef kan man säga upp sig utan att oroa sig.
Har gjort det två gånger men fick nytt jobb innan jag behövde använda sparade pengar.
8 gillningar