Varför sparar svensken så lite?

Har suttit i kammaren och funderat varför så många svenskar inte klarar av en oväntad utgift på 20k-50k. Hälften har inte ens en buffert. Vi som hänger på RT tillhör minoriteten. Är det brist på kunskap från skolan?

7 gillningar

En del har helt enkelt inte pengar att spara. Jag som fattig hade autospar på 200kr/mån men behövde ta ut dessa några gånger per år för att betala räkningar.

Det var min buffert :joy:

6 gillningar

Nog inte brist på kunskap. Utan mer

Jag ska flytta vid 19-20

Jag ska skaffa barn oavsett arbetssituation

Jag ska röka

Jag ska snusa

Jag ska ta 3-4 öl på puben var fredag och lördag.

Köpemat till lunch varje dag osv

24 gillningar

Nej, det är brist på tålamod.. man gör som alla andra för att man vill passa in, ingen ser ju ens miljoner på kontot men nya bilen, huset, båten, hunden osv ser alla.

31 gillningar

Människor gillar omedelbar belöning, Sverige har haft en dåligt reglerad lånemarknad och låga räntor senaste åren. Bortsett sista 3.

Så många väljer att köpa idag med pengar de inte har. Spara behövs egentligen inte, så länge man har ekonomiska marginaler för räntekostnaden.

Så frågan är kanske, varför sparar så många här?

13 gillningar

Just nu pratar väl alla om att svensken sparar för mycket och att konsumtionen inte tar fart i ekonomin.

8 gillningar

Svenssons tillgångar ligger ffa i fastigheter och pension, så liten buffert och ett liv lön-till-lön funkar för de allra flesta utan att resultera i fattigdom. Det sociala skyddsnätet tar emot de flesta när det går emot.

9 gillningar

Problemet är att dessa skyddsnät ibland sviker folk. Man tycker det skulle sporrar folk till att spara lite

3 gillningar

Lite? Bland de länder som det finns data för ligger vi tredje högst i världen: Personal Savings Rate by Country 2026

Nu tror jag att det finns flera länder som sparar mer, men det är länder som saknar ett starkt socialt skyddsnät.

8 gillningar

Wow, va Finland va långt ner på den där listan :joy:

Det där kan inte stämma. Det går ju helt emot FI:s statistik. Men visst kan några miljardärer spara större delen av sina inkomster. Att Kina inte finns med. Näää.. det där går jag inte på.

1 gillning

men kanske det är räknat på hur mycket man sparar av förvärvsinkomsten, många har ju sina förmögenheter i bolag till exempel och lever på dividender eller fastigheter.

om hälften inte har en buffert enligt FI och var 30% inte klarar av en oväntat utgift över 50K. Om uppgifterna ska stämma så måste några få spara VÄLDIGT mycket.

2 gillningar

Alla är olika. Dessutom med nån miljon i skuld, bättre betala på den än att ha pengar på nollräntekontot.

Sitter på telefonen men ser inte exakt vad de har för källor eller hur de definierar det.

Gör du? Vad är det för källa och varför är den trovärdig?

1 gillning

Ja brist på kunskap. Även detta forum pratar ofta om att låna för att investera istället för att ha buffert utöver sina investeringar.

2 gillningar

Men är det annorlunda än folk på andra ställen då?

Jag tror nog kärnproblematiken ligger i viljestyrka och därför kommer dessa problem aldrig gå att lösa. Folk vill ha resultatet inte uppoffringarna som ger en resultatet.

Man vinner kollektivt och förlorar personligen, det ser man till exempel med hatet mot nya företagare som vill ta en chans men som sedan lyfts till skyarna då de har lyckats..

4 gillningar

Det är mycket bättre att ha buffert på nollräntekonto än att låsa dessa pengar i boendet.

1 gillning

Priserna sätts efter vad det typiska hushållet kan betala, vilket äter upp sparkvoten för alla utom atypiska hushåll.

Det atypiska hushållet kan vara ett som har särskilt låga utgifter, särskilt höga inkomster eller särskilt goda investeringar.

En del grundläggande förutsättningar påverkar, t.ex:

  • Utbud och efterfrågan
  • Alla kan inte vara bra på allt
  • Ekonomiska snöbollseffekter, t.ex ränta på ränta

Detta sammantaget påverkar den generella prisnivån i samhället. Det är ju väldigt tydligt när man ska köpa bostad. En medianinkomsttagare kan inte hålla nere priset med hänsyn till en personlig sparkvot. Säljaren går då till någon som bjuder högre.

Detsamma gäller mat, kläder, fordon m.m. Allt prissätts efter vad det aktuella marknadssegmentet kan betala.

2 gillningar