Generellt saker i livet blivit dyrare, vilket gör det svårt att spara.
Har inte en superlön direkt. Strax över medianlönen. Att saker och ting har blivit dyrare håller jag med, men då får man ändra sina vanor. Minns sötesbrödsdagarna där man köpt ett par kilo löjrom och svullade. Med fru och barn går det inte längre.
Tror att det är psykologi, belöning nu eller belöning i framtiden. De flesta väljer belöning nu. Hörde en förklaring att hjärnan ser det framtida jaget som en annan person, vilket gör det ännu svårare att spara.
Tror det också. Så vi som är här har gått vidare och vuxit som människa. Uppskjuten belöning.
För många är det väl ovanligt med en oväntad utgift om 20-50k, så varför ska man ha de pengarna liggandes på sparkonto? En del skulle säkert må bättre av att ha större ekonomiska marginaler, men att inte ha pengarna på sparkonto är inte samma sak som att inte klara av att betala en oväntad utgift. Man kan tex låna på bostaden eller leva billigare ett par månader, eller så har man en gemensam ekonomi där bufferten står på den ena, osv.
Har du redan nån miljon i skuld kan du lika gärna ha ett par kreditkort.
Värt att notera, väldigt många har långt under medianlön.
Som jag, lever väldigt sparsamt, för att kunna spara. Ändå sitter jag med 300kr kvar på ”lönekontot” och 11 dagar kvar tills sjukersättningen kommer. Främst för att högkostnadskortet på medicin löpte ut i december och jag behöver betala fullpris just nu. Så behöver troligen ta från bufferten.
Men många i min sits saknar buffert. Då är det Kreditkort, Klarna eller sms-lån som gäller.
Så jag fattar varför många inte kan spara. Jag hade inte klarat det utan AFA, LÖF och merkostnadsersättning.
Många har det väldigt tufft ekonomiskt, inte att förglömma.
Jag har mer än en miljon i skuld till banken.
Hur blir mitt liv bättre av att amortera 100tkr extra men sedan stå helt utan buffert?
Det blir väl varken bättre eller sämre.
Men det behöver inte vara dåligt att ha ”noll” i buffert.
Har man möjlighet att låna för oväntade utgifter så spelar det rent krasst ingen större roll.
Det beror nog mycket på hur man räknar. Jag tror att svenskar sparar väldigt mycket, men de använder också mycket av sina besparingar. Man lägger undan mycket för semestern, till exempel. För att inte tala om hur mycket folk sparar för att köpa bostad. I länder med fungerande hyresmarknad behöver man ju inte spara så mycket.
Oavsett har jag inte sett någon data på att vi skulle spara mindre än jämförbara länder. Kina sparar absolut mer än oss, men det är ju för att de har ett kasst socialt skyddsnät.
Man kan kapa kostnader till en viss gräns, snåla på det mesta, men det spelar ingen roll när hyror, el, och bil kostnader tar över 70% av lönen.
Själv vill jag att sverige ska vara ett land där sparande inte är så viktigt då man ska veta att samhället kan ta emot en om man faller eller där äldre och barn samt sjuka ska kunna leva utan att oroa sig för nästa måltid eller vart man ska sova.
Jag betalar jättegärna en massa skatt om jag vet att det går till folk i nöd så jag kan ibland se ungdomars jakt till en massa pengar som ett symtom på ett mer otryckt samhälle där folk ej litar på att samhället kommer finnas för dom när de väl skiter sig.
Hälften. Faktiskt. ![]()
(Förlåt. Min inre fjant såg tillfället att vara dryg och kunde inte motstå det. Inget illa menat.)
Det vore mycket sämre att ha 900tkr i lån i stället för 1miljon om det innebär att man måste be om ett lån för att täcka sånt som en buffert ska täcka.
Med pengar i buffert kan man lösa sina problem.
Med låneutrymme är man beroende av andras goda vilja att låna ut när man verkligen behöver det.
Hur vet man det i förväg? Cancer, bilolycka, sparken, skilsmässa, tvillingar, beroendesjukdom eller annat valfritt. Det dräller av oförutsedda händelser.
Det där köper jag inte. Sannolikheten att folks utgifter EXAKT skulle matcha deras inkomster är minimal. Rimligen har de istället anpassat sina utgifter efter intäkterna.
Det går vad jag förstått på tvärs med statistiken. Genomsnittssvensken har fruktansvärt lite i buffert.
Ungefär 50% skulle jag säga.
Du behöver inte be om lov.
Du har redan 2 kreditkort beviljade.
Tillsvidareanställning och nån miljon i fonder.
Pengar flödar in.
Behöver inte ha en särskilt bankkonto som buffert.
I slutändan är allt är buffert.
Men du kan såklart ha ett konto för buffert. Jag har flera stycken. Men man behöver inte ha det och statistiken kan bli missvisande om man bara kollar vad folk har på bankkontot.
Varför skulle man i så fall hetsa med att betala av lånet i stället för att lägga in pengarna i fonderna i ditt exempel?