Jag ska framöver sälja min nuvarande bil och köpa en ny utomlands. Jag funderar då på hur jag bör tänka och agera.
När jag köpte min nuvarande bil försökte jag hålla koll genom att läsa tester av olika modeller, jämföra priser så gott jag kunde och även beställa fram rapporter om specifika bilar som var av extra stort intresse. Detta med att beställa fram rapporter var ganska användbart. I åtminstone ett fall hittade jag ett bedrägeri och annonsen för bilen fråga togs ner efter min anmälan.
När jag nu ska köpa bil utomlands blir det sannolikt en begagnad diplomatbil som jag köper av en bilhandlare. Det kan säkert finnas mer än en bil att välja mellan men heller inga jättemängder. Jag lär få ta det som finns i lager snarare än att leta efter en bil med vissa egenskaper.
Hur man ska tänka vid köp av bil mer allmänt är jag i någon mening bekant med. Här kompliceras bilden av att det kan förekomma modeller, motortypen etc. som inte finns i Sverige. Jag behöver sannolikt i högre grad läsa internationella tester, om jag nu kan hitta några sådana. Jag bör sannolikt också få en lista över vad som finns i lager i förväg. Då kan jag ju läsa på om de olika modellerna så att jag inte köper någon sort med skum växellåda som havererar eller något liknande. Är det någon som har några fler tips om vad jag bör tänka på eller göra för att minska alla risker? Jag räknar med att betala bilen kontant. Blir den dyr får jag kanske lägga på lite på bolånet.
Det finns säkert olika sådana möjligheter men det vore bra att följa någon process så att säga. Det finns många saker att hålla koll på med bilar, både gällande olika modellers brister och förtjänster och mer behovsrelaterade frågor. I de svenska biltester som jag läst brukar allt sådant här vara väl beskrivet. Jag kan förstås försöka använda sådana tester även här meniga ser ändå risken för att de kanske inte täcker helheten, så att säga.
Skulle rekommendera att anlita någon som t.ex. @Skogstomten. Jag upplever att man själv lägger ner massor av tid för att komma ikapp någon som gör det här ofta och har bakgrundskunskap som man själv inte har.
I övrigt låter ju en lista på vad som finnns tillgängligt som en bra idé. En annan tanke - kan du inte ta med en bil från Sverige om du ändå ska betala själv och ha den / omregistrera den?
Min bild är att utlandspersonal byts ut hyfsat regelbundet och frekvent. Med andra ord så står varje ny arbetare inför ungefär samma problem inför stationeringen.
Sen är min bild att det ofta finns lokal och lojal personal från landet (Kosovo?) som ofta jobbat med många utlandsstationerade under åren.
Utifrån det borde det finnas mycket erfarenheter och tankar hos både de som är/varit stationerade och den (oftast väldigt pålitliga) lokala personal som borde kunna tipsa hur du enklast gör, vilka bilar/märke/modeller de tycker du ska satsa på, hur andra gjort tidigare, vem man kan “lita på” att göra affärer med, hur betalning går till, vad saker borde kosta, hur man för över pengar från Sverige osv. (Tänk “trust the locals”)
Så mitt tips är att inte lägga fokuset på att göra läxan här hemma på distans utan kontakta någon där nere, eller om du fått någon någon tilldelad kontaktperson här eller i Kosovo kanske denne kan tipsa om vem du ska fråga.
Är till syvende och sist de lokala förhållandena som gäller i det specifika området du ska jobba och resa. Så därav behöver du nog hitta någon pålitlig lokal kontakt som kan hjälpa dig. Det som kan vara lämplig process och bil under vissa förhållanden/områden kanske blir helt fel på andra ställen. (Tänk servicenät, image, rutiner, korruption, behov av skydd/hjälp osv)
Allt det här är givet. Min fråga handlade mer om att hitta information i en internationell kontext, inte så mycket kopplat till platsen. Den har givetvis sina begränsningar.
Jag har utomordentliga möjligheter att hitta all upptänklig information om lokala behov och förhållanden och även lagkrav och byråkrati. Däremot är själva köpet en ”svag punkt”. Jag kommer sannolikt att hamna i någon viss bilhall och utbudet där är det som jag har att välja på.
Att jag ställer frågan på det här sättet återspeglar nog främst att jag är både okunnig och ointresserad av bilar. När jag tidigare för första och enda gången köpt bil så gjorde jag det privat och använde då mitt normala tänk när jag köper saker begagnat. Det gick hyggligt faktiskt. Jag har tänkt handla begagnat även nu, iallafall som huvudscenario.
Sedan kanske mycket egentligen kokar ner till frågan ”Vem kan man lita på?”. Om jag ska se försäljaren som en vän så blir allting annorlunda och enklare. Jag brukar alltid misstro försäljare som princip. När någon ringer till min telefon eller på min dörr brukar jag alltid reflexmässigt slänga telefonen/dörren i örat/ansiktet på dem. Att de skulle ha något relevant att komma med tror jag inte.
Tyvärr är det nog så att du måste utgå ifrån att du inte kan lita på någon.
Vid beg bilköp utomlands är det speciellt viktigt att kolla:
Att den inte varit med i en krock (inspektion, försäkringsbolag, kolla med tidigare ägare).
Antal tidigare ägare (du vill inte köpa en fyra år gammal bil med 15 tidigare ägare)..
Att det finns gott om märkesverkstäder för märke och modell.
Inget udda märke.
Att den inte är stulen.
Att all dokumentation följer med från det att bilen var ny.
Varför inte köpa en ny bil som du kan ta med dig tillbaka till Sverige senare om du ska tillbaka.
Om lagen tillåter bör du installera en dashcam i bilen direkt. Jag blev ansvarig för en trafikolycka utomlands trots att jag var oskyldig, med en dashcam hade jag haft bevis.
Det var just min poäng. Ta hjälp av befintligt kontaktnät och de lokala kontakterna för att avgöra ”vem du kan lita på” och därmed få tips på VEM/VAR/HUR du köper din bil:+1:
Är man ointresserad och ovan att göra bilaffärer i Sverige är det flera magnituder svårare att utifrån den bakgrunden göra (vettiga) bilaffärer i andra länder! Dessutom med en annan kultur, annat språk, (vad heter olika delar/utrustning på bilar?) andra rutiner, annan bilmarknad, andra prisnivåer, ingen kännedom om de lokala bilhandlarna, inte gott om tid, ingen aning om vad som anses som ”normalt på en bil” i det landet, ingen känndom om betalningsrutiner, ägarbyten, försäkringar, besiktning, garantier osv.
Jag har ju själv haft över 100 bilar genom åren, Gör oftast bilaffärer själv, hänger på Blocket dagligen, har jobbat i bilbranschen i över 20år och tidigare tillsammans med kollegan utbildat 800 bilsäljare under 10år. MEN jag skulle definitivt INTE försökt köpa bil på egen hand i t ex Kosovo utan tagit hjälp av någon på plats med lokalkännedom. Alldeles för stor risk att du blir lurad på något sätt.
När jag var på FN-tjänst i Libanon kallades alla nyanlända ”Pinkies” (rosafärgade pga snabb solbränna) Då fick man tips att aldrig köpa något ”dyrt” (t ex kamera) som pinky eftersom säljaren då ”såg” att man var nyanländ och därmed lätt att lura/inte förstod hur man prutade/gjorde affärer. Ibland kunde det behövas en ”guide” som följde med när man gjorde upp affären för att kunna göra affär på ett bra sätt osv. Ibland kunde det räcka med att säga att ”xxx skickade mig till dig” så fick man rätt hjälp/pris direkt. Dvs det var xxx som var de magiska orden. (Man är ofta mån om/beroende av sitt rykte inom sin upparbetade krets av kontakter)
Så visst ”själv är bäste dräng” men du ska dit och jobba med annat så varför krångla/chansa med bilköpet som känns sekundärt i det fallet? Du har antagligen massor av andra praktiska saker att lösa både här i Sverige och där på plats.
Jag ska orientera mig mer om vad som kan vara vettigt. Den idé jag haft så långt har varit att i första hand köpa en “befintlig diplomatbil”, alltså köpa en bil som sålts in av någon som lämnat landet efter att tjänstgöringsperioden tagit slut. Då borde man slippa iallafall en del potentiella risker. Att köpa en begagnad bil på den lokala marknaden, som alltså inte har ägts av utländska diplomater, framstår som riskfyllt. Det kanske finns faktorer som underlättar i någon form men jag vet inget om dem. Jag menar då typ kollegor som har kontakter och är bra på tekniska frågor kopplade till bilar. Det är inte otänkbart men jag vet inget om det i dagsläget.
De här punkterna verkar vettiga. Nu handlar det ju om att köpa av en “betrodd” bilhandlare så viss ordning och reda kan jag nog räkna med. Det finns kunskap om vilka bilhandlare som är seriösa.
Det här med diplomatbilar är kopplat till olika spelregler i olika länder. I vissa länder är diplomatbilarna en stängd marknad. En bil som sålts som diplomatbil måste antingen säljas till en annan diplomat eller beskattas för att kunna säljas lokalt. I andra länder får bilar säljas vidare utan beskattning efter X år.
En stängd marknad leder normalt till låga priser på begagnade diplomatbilar. I andra länder är det dyrt att föra in en bil utifrån. Höga avgifter gör att man hellre handlar en bil lokalt, om man nu inte skulle äga någon jättedyr lyxbil så att 25.000 kr i avgifter inte framstår som så farligt.
Jag har inte tänkt att som huvudscenario komma hem till Sverige på ganska länge. Jag har alltså tänkt mig åtminstone en ytterligare tjänstgöringsort efter den här första. Teoretiskt skulle jag kunna köpa en bil här och sedan köra med den till nästa ställe. Är regelverket där inte ofördelaktigt kan det vara vettigt att göra så.
En central aspekt är att det handlar om miljöer med vägar av varierande standard och halvdålig väghållning. Att köpa en fabriksny bil framstår som lite dumt i det läget. Det vore bättre med en bil som det är ok att få skador på. Det är heller inte omöjligt att bilen kan bli stulen och den risken ökar ju med en mer exklusiv bil.
Den typ av bil jag vill ha och kommer att vilja ha i Sverige är något helt annat än det jag kommer ha behov av utomlands. Att köra hem den till Sverige tror jag inte är någon toppenidé, men det är förstås svårt att bedöma i dagsläget. Jag räknar med att vi kommer att få se en fortsatt elektrifiering i Sverige medan jag förmodligen kommer att köpa en fyrhjulsdriven diesel-SUV. Sådana bilar kommer sannolikt att exporteras begagnade från Sverige såsom utvecklingen ser ut nu, åtminstone på lite sikt. Jag räknar med att komma tillbaka till Sverige om kanske åtta år eller så.
“Diplomatbilar” som man ofta förr beställde nya i Sverige, och köpte skattesubventionerat var tidigare väldigt förmånligt om/när man sen tog hem de till Sverige “skattefritt”. Volvo har t ex en speciell “avdelning” som hanterar den typen av affärer.
Som du skriver är det idag mindre förmånligt att beställa en ny diplomatbil som passar där nere (Diesel SUV) eftersom det nu är mycket fokus på elbilar i Sverige. Sen funderar du dessutom på vara borta en längre period, bilen kommer troligtvis att slitas hyfsat mycket och dessutom ser du olika behov/önskemål där nere jämfört med här hemma.
Att köpa en “begagnad diplomatbil” på plats låter då som en bra ide. Då finns det säkert kontakter där nere som kan tipsa om en lämplig sådan bil, eller var du lämpligtvis kollar efter de. T ex vilken bilhandlare som brukar handla med de. Jag skulle tro att OM det finns någon specifik bilhandlare som brukar handla med diplomaternas bilar på plats är just den handlaren väldigt mån om sitt rytkte inom de kretsarna. Dvs lägre risk att du som diplomat blir “lurad” på något sätt. Sen kanske de också har tips om vilken typ av försäkring/försäkringsbolag/verkstad du ska använda eftersom det antagligen är en lite annan situation där jämfört med Sverige.
Försäkringar handlar ju också mycket om processer/hantering/lånebilar och var/hur saker repareras/ersätts när något händer. Saker som kanske är enkelt/likriktat i Sverige men på andra platser i världen kan det vara betydligt mer komplicerat att lösa rent praktiskt. (Och därför värt att eventuellt betala extra för så att det funkar med din situation/jobb). Kompetens och tillgång/väntetider på reservdelar kan t ex skilja avsevärt mellan olika ställen/regioner i ett land.
Bra kommentarer som överensstämmer med min bild av läget. Variationerna mellan olika länder är ganska stora men närheten till “normala” europeiska marknader är en fördel för min del. I en del afrikanska länder verkar gamla slitna bilar vara mer av norm och då blir det “grisen i säcken” man får köpa vare sig man vill eller inte.
Jag vet inte… jag är okunnig och definitivt ointresserad av bilar. Trots det har jag otroligt nog lyckats köpa bilar i 3 olika länder (utanför Sverige) där jag bott, och sålt dem med. Alla affärer har varit vettiga, kanske haft tur. Jag har också imponerat en svensk bil till ett land utanför EU som jag bott i, det var lite trassel med det men inga större problem om man kan läsa regler och är beredd att lägga lite tid. Iofs har jag stor respekt för att man i princip alltid vill göra optimala affärer, och bilar kostar ofta mycket pengar. Men samtidigt tycker jag inte man ska oroa sig för mycket heller. Kör på lite sunt förnuft, snacka med folk. Man kan inte gå runt och oroa sig för precis allt.