Köpa gemensam bostad med väldigt olika ingångskapital, hur gör man bäst?

Så det är på sin höjd 150k som fattas? Nu kanske det skeppet har seglat, men de pengarna kan ni “låna av brorsan” (egentligen dig) och amortera ned på typ ett år tillsammans så går ni in med samma summa från start.

Prata med en jurist. När jag tidigare jobbade som familjerättsjurist dök den här frågan upp stup i kvarten. Ni behöver ordentliga papper som specificerar inte bara det dagliga (eventuell ränta och amortering etc) utan även tryggar upp framförallt personen med mindre kapital om ni går isär eller den dag en av er dör. Fundera även på vilken typ av bostad ni ska köpa. Är det ett renoveringsobjekt där ni kommer att behöva pytsa in ytterligare pengar framöver eller är det en nybygge utan större akuta kostnader?

Ränta är skattepliktigt. Det är bättre att skriva ett skuldebrev med sk värdeförändringsklausul.

Ni behöver väl egenligen inte konstruktionen med lån mellan er … Det kanske är enklare att skriva ett “samboavtal”, så kan ni pytsa in olika och ha olika andel ägande av boendet. Alltså delas bostaden “rättvist” efter hur mycket respektive la in.

Finns en uppsjö med länkar kring detta om du googla “samboavtal” + “bostad”
Se tex https://lavendla.se/juridik/familjeratt/samboavtal/samboavtal-bostadsratt/

Hej!
Vi har köpt ett hus 60/40 som vi sålde med rejäl vinst som fördelades efter ägarandel. Nuvarande lägenhet har samma fördelning av kontantinsats. Lånen 50/50 och avgiften betalar vi lika.
Vi har ett samboavtal så det inte blir några oklarheter.

Funkar ju också att vara sambo och dela 50/50.

Om de vill äga lika, investera olika mycket och behålla respektive investerade andelar måste de skriva både skuldebrev och samboavtal.

Tycker att det finns en viss risk för snedfördelat maktförhållande här. Risken är att det blir lite mer ditt hus och lite mer dina beslut kring vad som ska göras med det som får tyngd pga att det bara är dina pengar det är köpt för.

Jag kan tycka att ni borde gå in med lika stor del var, tex 2 miljoner, du med cash och hon med lån och så bidrar du med 1 miljon extra varav hon får låna hälften utan att behöva amortera så att ni äger 50% var. Om ni går isär tar ni då först bort en miljon som är din och sen delar ni på resten oavsett vinst el förlust.

De övriga 2 milj du har över sätter du nån annanstans. Det är ändå inte optimalt att ha alla pengar låsta i sitt boende.

Hur man ska hantera olika förutsättningar är något jag själv lagt ganska stor möda och juristkostnader på för att få till en lösning som känns trygg och rimligt rättvis.

I mitt fall så var skillnaderna i tillgångar mellan oss en faktor 100, dessutom med särkullbarn som ytterligare krånglar till det.

Oavsett om man är gift eller sambo så behöver man hantera skillnaderna i antingen äktenskapsförord eller i samboavtal, i praktiken kommer dessa avtal endast att användas den dagen det blir frågan om bodelning, dvs att man går isär eller att den ena parten dör. För egen del hade jag inte gått in i en relation utan att mina tillgångar “säkrades” på ett rimligt sätt. När man lever ihop så är de dagliga kostnaderna en annan sak och bör täckas av det löpande kassaflödet från lön, avkastning av kapital etc.

Ofta behöver man även komplettera med testamente, särskilt om man är sambo. Man kan även behöva ytterligare skydd med en livförsäkring som säkerställer tryggheten för den som blir kvar om den andra parten dör.

Hur kan man tänka när det gäller bostaden?
För det första så ska ni köpa det hus ni vill ha tillsammans och finanserna det tillsammans på ett vettigt sätt. Ni har en jämlik situation i det dagliga livet med ungefär samma inkomster, det det skiljer på är att du har ett eget kapital, frågan är om det ska bindas i en gemensam fastighet eller inte.

Säg att ni bestämmer er för att köpa det hus ni VILL ha för 5 MSEK och en belåningsgrad på 70%, dvs 3,5 MSEK i lån och 1,5 MSEK i kontantinsats. Detta hus äger ni tillsammans 50/50. Ränta och amortering som borde bli ungefär 7000 kr/månad betalar ni lika delar för, delar ni sedan driftkostnaderna och andra utgifter lika så är ni jämlika i det dagliga livet.

När det gäller kontantinsatsen så skulle jag föreslå att du lånar ut 750 tkr till din sambo och skriver ett skuldebrev på detta. På detta sätt så får din sambo behålla sitt sparkapital som blir basen i hennes ekonomi och en trygg grund att stå på, ett kapital som investeras enligt exempelvis 4 hinkars principen. Detta ger i praktiken en rejäl hävstång för hennes ekonomi med ditt kapital som kommer att ge långsiktigt ett positivt utfall för henne. Här tycker jag att du kan vara generös med ett räntefritt lån, du vill ju få till en affär på det boende du/ni vill ha, kan en mindre del av ditt kapital hjälpa till här så är det tillräcklig “avkastning” Vill man vara ytterligare generös så skulle man eventuellt kunna införa en klausul som innebär att hon inte skulle behöva behöva betala en restskuld om fastigheten säljs för ett lägre belopp så att försäljningsvärdet inte täcker hennes skuld till dig. Ditt övriga kapital investeras även det enligt 4-hinkars principen.

Rent allmänt tror jag det inte är optimalt att ha ett lågbelånat boende, varför använda eget kapital för att finansiera en bostad där bankerna är villiga att låna ut för 1-1,5% ränta?

Sammanfattningsvis så:

  • Tänk till när det gäller belåningsgrad på fastigheten

  • Tänkt till när det gäller sparande på lång sikt för er båda

  • Tänk till när det gäller skuldebrev och samboavtal, gifter ni er så kommer frågan om äktenskapsförord för att säkra “ditt” kapital

  • Glöm inte testamente och livförsäkringar om den ena parten dör

  • Anlita jurist för att få ordning på pappren…

I slutändan kommer det aldrig att bli 100% rättvist, men det måste vara rimligt för båda parter. Får ni till det så är det en bra bas för den framtida relationen och ekonomin.

6 gillningar

Det var ett riktigt bra inlägg :slight_smile: var beredd på något liknande med lyckligtvis så hade var kontantinsatsen tillräckligt för att köpa radhuset.

Äktenskapsförordet/samboavtalet är som en hemförsäkring. Bra att ha när man behöver det, annars inte.

1 gillning

Läst denna tråden många gånger men blir inte klok på hur vi sks lösa det. Jag har lite drygt 1 miljon i investerat kapital och min sambo ca 60k. Vi letar efter bostad för runt 4 miljoner och tänker lägga runt 800 000kr i kontantinsats.

Hur gör vi det rättvist?

Kan du inte låna ut 340 000 kr till din sambo i ett skuldbrev med motsvarande andel (42,5 %) i boendet som pant? Alternativt att hon tar ett lån på den delen själv om det är ett alternativ.

Sedan lägger ni båda 400 000 kr i kontantinsats och äger huset 50/50? När hon sedan amorterar till dig så minskar ju panten.

2 gillningar

Hon kan väl ta ett lån som Ballongpinne kan gå i borgen för.

Man vill väl komma åt ränteavdraget tänker jag.

1 gillning

Ja, absolut. Beror ju dock lite på räntan tänker jag

Du tänker att man tar två bolån på något vis? Annars blir ju räntan på hennes lån ganska högt?

Hög ränta är bra på så vis att det motiverar en till att amortera.

Om ni har gått in med 60/40 och plockar ut vinst enligt det så borde rimligtvis avgiften och ränta på lån med mera också betalas 60/40.

Eftersom ni tjänar lika mycket tycker jag definitivt att ni skall lägga in lika mycket. Köp ett boende ni trivs med, kanske 6M , lägg 3M var. Hon behöver låna, men vad spelar det för roll. Förstår inte varför lån är ett problem. Stiger räntorna längre fram så har ni möjlighet att betala av lånen istället.

Hade hon inte haft några pengar alls hade mitt svar varit annorlunda, men nu har hon medel för att stå för sin andel, då bör hon också göra det.

Utöver det så tror jag inte alls på lån mellan er två. Gör man slut är det per definition väldigt infekterat, alla sådana finansiella lösningar blir automatiskt stökigt då.

Lycka till

1 gillning

Då har jag en nu fråga på det. Hur gör man med lånelöfte? Ansöker man var för sig?

jag tror ni får mycket bättre villkor om ni båda söker, sen om hon kan ta 100 procent av lånet iaf kan jag inte svara på… Kommer nog vara en riskpremie om endast hon står på lånet.