Köpa lägenhet eller fortsätta spara i fonder/aktier

Jag får tjat från kollegor att jag skulle göra smartare ekonomisk lösning om jag högg till att köpa lägenhet och på så sätt få en stabil investering än att köpa aktier och fonder och slippa lägga den tiden.

Jag har senaste tre åren legat på ca 15%+ i mina fonder och aktier, magkänslan säger jag kan nog hålla mig på minst 10% per år och förhoppningsvis mycket högre.

Jag har inga lån, betalar hyresrätt 6000kr(inkl allt), samt äger bil men kör endast helger (nöjes kostnader). Lever ensam.

Min inkomst sen februari är ca 34000kr efter skatt, och jag sparar eller åtminstone siktar på att lägga undan 20k per månad, de flesta månader lyckas jag med det.

Det delas upp i fondrobot, aktier och nyligen i Kameo som ger ca 10%.
När det gäller aktier är det bara större företag och inga små förhoppningsbolag. Jag tror att 90% av de aktier jag investerar i ger även utdelning.

Inga raketervinster har det gett mig men växt bättre än att jag hade på sparkonto.

Jag tycker det är kul att lära mig om aktier så det kanske inte är toppresultat jag har.

Men om jag köper en lägenhet och låt oss säga jag bor i den 5+ år, eventuellt hyr även ut pga ändrad livsförhållanden.

Vad för genomsnittlig vinst kan man ens gissa sig på?

Jag känner det är en viss risk i det också. Skulle jag köpa något blir det i Uppsala och siktar på en 2:a.

Jag skulle då betala ca 10-12000kr i form av föreningsavgift, amortering och ränta i dagens läge.

Ger mindre utrymme att spara, har tänkt spara mer fokus på Kameo som ger ca 10% ränta, samt fonder som förhoppningsvis ger mer än så.

Jag vill poängtera att jag har aldrig köpt en lägenhet på egen hand. Har en viss erfarenhet men inte helt och hållet. Har aldrig köpt eller sålt.

Duktigt sparat! Sitter lite i samma sits som du och har börjat titta efter en tvåa fast i Stockholmstrakten. Men det suger lite att behöva betala 70-100% mer varje månad för en liknande lägenhet fast bostadsrätt, trots en ~ >15% kontantinsats lixom :nerd_face:

Fördel är väl att man sadlar om sin fokus att lägga pengarna att betala banken istället för att skicka pengar till investeringar och hålla slippa hålla sig vaksam på aktier.

Ena behöver absolut inte avsluta det andra men jag skulle behöva ta bort 90%+ av mitt sparande från börsen för att ha en vettig kontantinsats.

Därefter lägga de ca 20000 på amortering/ränta m.m.

Gissar på om jag hittar det jag söker så har jag ett hem på 2-2.7 miljoner. Dvs minst 2 miljoner i skuld.

Om jag skulle sälja det 5 år senare så tror jag knappast vi boendepriset ökat markant även om det är köparens marknad.

Priset har nog ökat men jag tror inte det är enorma summor.

Medan tex fortsätta spara och investera hade förhoppningsvis bara fortsatt med minst 10% per år. Visst det är också risker att jag förlorat pengar men på 5+ år på tråkiga aktier/fonder tror jag chansen är högre att jag ligger på plus.

Slutmålet är väl att göra av med pengarna och köpa något eget antar jag.

Idag har jag 400000kr och känner inte det räcker.

Boendet är inte optimalt hur ett skrytsammanhang men det är stabilt, tryggt och bra gångspromenad till stan.
Av den anledningen behöver jag varken bil eller busskort.

Bilen kör jag väldigt sällan och är en pålitlig snål bil från 2009.

Jag är uppväxt fattig och skulle väl påstå min egen lyckas smed. Det finns inget arv eller pengar jag kan få.

Det enda jag har och det enda jag kommer få är det jag har ansvar för.

Men jag trivs nuvarande bra som jag har det. En del av mig drömmer också om att ta den snabba vägen och hitta en partner som är i antingen liknande sits eller har redan ett boende och jag flyttar in där istället och eventuellt investerar i det hemmet om det är den stora kärleken.

Men att hitta kärleken känner jag är svårare än att hitta vettig investering och är ett helt eget ämne.

Men det är en del av varför jag inte heller vill kasta mig in i bostadsbranchen.

Jag är flexibel som jag har det nu.

Förstår såklart om jag skulle flytta in eller kanske till och med köpa något gemensamt så är det många ekonomiska frågor i det också och blir också ett helt eget ämne för sig.

Men enkelt förklarat tänker jag att jag är öppen för att köpa något gemensamt där båda har kommit överens med avtal m.m. om hur köper ska gå till och ägas så ingen känner sig lurad/utnyttjad efteråt.

Men jag känner att fokus är främst att köpa eget än att tänka alternativa tankar.

2 gillningar

Lyssna på de relevanta avsnitten av Rika Tillsammans-podden så kommer du själv kunna ta ett välgrundat beslut, både kring huruvida du ska in på bostadsmarknaden bara för att dina kollegor tycker du ska det och vad du statistiskt gör bäst i att investera dina pengar i. :slight_smile:

Vilka relevanta podd menas? Jag har aldrig lyssnat på någon.

Jag brukar tänka “okej, de ger råd, då får de redovisa sin ekonomi, annars är det bara skitsnack”. Det som Dave Ramsey säger, “don’t take advice from broke people”, stämmer faktiskt. En massa människor är avundsjuka i din omgivning. Vi andra lata människor här är nöjda med en global indexfond som ger 7-8% i genomsnittlig avkastning. Man behöver kunna exakt, 0 om stockpicking.

Du får surfa runt här på RT och lära dig grunderna. Hyresrätten för 6K är riktigt billigt. De senare åren så har boendekostnaderna för oss som äger vårt boende ökat enormt. Det är inte längre lika självklart att det är bättre att äga sitt boende. Jag tror ju mer på att, man köper en villa för att man vill bo i en villa för att det är svårt att hyra en villa.

Jag tycker att man inte ska leka hyresvärd om man inte älskar att bli kontaktad , när som helst, hur som helst. Det räcker att vara ledamot på en BRF för att bli sökt lite när som.

1 gillning

Nu vet jag inte vad du har för kollegor men mina är inte på någon hög kunskapsnivå inom privatekonomi. Det inkluderar de som är utbildade ekonomer men mest håller på med redovisning och inte verkar ha intresse privat.

De är alla mer eller mindre överens om:

  • Aktiefonder / aktier är farliga och hasardspel/lotteri.

  • Den bästa investeringen är ett 100% avbetalt boende.

  • Kreditkort är djävulens verk eller bara konstigt att ha.

Om jag skulle leva efter deras råd skulle jag ha betydligt mindre pengar och högre risk i min ekonomi, nu och i framtiden.

TLDR: strunta i kollegornas tjat och tänk själv. Ta in deras råd men faktakolla dem.

3 gillningar

Det stämmer så väl. Folk har ju bränt sig rejält på börsen, även jag. Tills jag förstod att man inte skulle ha så bråttom.

Jag tycker om att huset är avbetalt, men att det skulle vara bästa investeringen skulle jag inte hålla med om. Men för mig är huset en förbrukningsvara, så därför vill jag ha det betalt och därefter fortsätter jag med mina “investeringar”.

1 gillning

Hej jag vill bara återkomma att sen jag senast skrev inlägg här så har mina investeringar ökat med 30% och SAAB var min tyngsta investering och ligger nu 80%+ sen jag började lägga på det.

De senaste tre månaderna ligger jag 12% plus och haft turen att inte investerat i amerikanska aktier men kanske gör det snart så som det verkar finnas god rea.

Ville bara nämna detta för jag tänker om jag hade köpt en lägenhet någon gång under höst eller vintern och tagit på mig troligtvis ett lån hade jag inte gått plus på ca 70000kr vilket för mig är ganska mycket pengar.

Utöver det väntas 5000+ kr i utdelning denna vår.

Idag lever jag med några hundra tusen på kontot och skuldfri.

En dag ska jag väl köpa ett hem men fokusen blir nog mer att jag verkligen vill bo där än att det ska betraktas som en investering.

Här kommer några snabba tankar.

Att över tid ha en avkastning på 10 procent känns rent statistiskt näst intill omöjligt. Rimligt är nog snarare 5-8 procent.

Men historiskt har börsen, vad jag vet, slagit utvecklingen för bostäder så att bo kvar i din hyresrätt är nog rationellt så länge du trivs där och så länge vi inte har marknadshyror.

Jag skulle däremot fundera på att sänka risken i mitt sparande genom att lägga de mesta pengarna i indexfonder istället för enskilda aktier.