Beroende på hur länge vår älskade Toyota rullar behöver vi inom snar eller mindre snar framtid leta en ersättare till denna trotjänare. Frågan är hur vi bäst finansierar en begagnad men ändå bra nästa bil.
Största delen av våra (min och makens) besparingar ligger i ISK. På bankkonto finns öronmärkta pengar till en ny kamin + semesterresa samt ca 40 000:- som jag nu funderar över var de bäst placeras i väntan på bilinköp (som vi inte riktigt vet hur nära i framtiden det hamnar).
Eftersom vi kommer behöver betydligt mer än dessa 40 000 till den bil vi behöver är också frågan om vi ska ta av besparingarna på ISK-kontona eller utöka huslånet för att finansiera resten av bilen? Alternativt leasa bil? Andra bra idéer?
Att leasa är det överlägset dyraste sättet att äga bil på (undantaget om ni hittar ett bra erbjudande). Det är ännu dyrare än att köpa en helt ny bil. Båda är dåliga alternativ, om man inte starkt värderar att ha en helt ny bil. (obs: under antagandet att ni pratar om att leasa en ny bil - vilket är normen, även om det finns undantag).
Att belåna huset är förmodligen det bästa (glöm inte att ta hänsyn till ränteavdraget! Bolåneränta på 4.5% ger 3.15% effektiv ränta, om totala räntan understiger 100 tkr per år och person), därefter kommer att ta era ISK-besparingar.
Detta givet att ni har en stabil ekonomi med en buffert som ni kan använda (så att ni inte omedelbart behöver sälja av allt på isk-kontot om ni skulle förlora jobbet t.ex.).
Håller med föregående talare, men med tillägget att öka amorteringen motsvarande, alternativt att starta ett sparande på motsvarande värdeminskningen för framtida bilköp.
Blir jobbigt i längden om man bara utökar huslånet.
Nu hjälper detta inte någon kortsiktigt, men min strategi är helt sonika ett dedikerat sparkonto för bil där det förs över en given pott varje månad.
I vårt fall så är det för tillfället 5k/mån för två bilar, ska räcka till alla bilkostnader. Reperationer (självmek i många fall), service, slitdelar, drivmedel (vi kör inte supermycket, vi har varsin 2mil enkel till jobbet, jag tar någon dag i veckan hemifrån.) Skatt, försäkring, bilvård, besiktning och med några års intervall så blir det en pott över till “ny” bil.
Principen har fungerat för mig i många år (15-20år kanske) med lite inflations och ökning av önskad bilstandard-justering över åren.
. Siktar på bilar som är ca 5-6år gamla för runt 100k när det ska bytas och hoppas få några tior tillbaka på mina inbyten. “Tyvärr” har familjen gått upp i 6 medlemmar så för tillfället har vi en minibuss för att kunna åka alla på utflykt, den är ju dyrare i allt än vad budgeten historiskt har fungerat för men jag tror att vi kan återgå till två normala fordon om några år när alla barn blir lite äldre och ev köra dubbelbil när det behövs.
Jag pausade mitt skrivande en stund för att kolla lite blocket… jag märker att mitt önskemål av bilar har passerat min budget. 100papp får man inte mycket bil för… 5k borde nog justeras till 6k.
Denna budget på nu 3k/bil/mån är ju utifrån mina krav och tänk. Tar man drivmedel från lönekonto t.ex så får man ju mer över. Vill man köra fullservice på märkesverkstad så får man mindre över, men oavsett så mår jag bra av att ha teoretiskt alla utgifter säkrade varje månad. Skulle fläkten träffa skiten fullständigt så får t.ex avanza ta smällen, men det har inte behövts än.
Om det finns utrymme att låna på bostaden utan att komma över 100k ränta per person och år så är det ofta det bästa alternativet. Det gäller dock att man är noga med att amortera extra för att man inte ska låna mer och mer för varje bilbyte.
T.ex. bil köps för 100k, förväntat byte sker om 5 år, finansieras till 100% av bolån.
Då hade jag amorterat 100k/5/12=1,7k. 1.7k i månaden kan då budgeteras som värdetapp, blir den summan för hög så kollar man på för dyra bilar.
Skriv inte av Toyotan i förtid. Kvalitet som ofta varar extremt länge. Min Lexus som vi kör mest är nu 28 år gammal och den ger mig få problem annat än att vissa risk för stillestånd då vissa reservdelar som plåt och andra ovanligare delar kan vara besvärliga och tidskrävande att få tag på OM man skulle behöva. Vi har en bil till som vi kör sällan som reserv dock.
Miltal är inte oviktigt förstås. Min 28 åriga Lexus har gått 21000 mil .De klarar mycket mer än så. Körs till vardags kort och långt och står ute för det mesta. Startar alltid , strular aldrig.
Avgassystemet är original rostfritt och har nog evigt liv sa besiktningen. Motorn och AC och växellåda etc går fint, drar ingen olja, droppar inget under . Inga gummislangar eller bromsok etc bytta.inga sensorer etc bytta.
Mitt råd kommer lite sent, men jag tycker det är en god idé att lägga undan en summa pengar varje månad som motsvarar det förväntade värdetappet på bilen du ämnar att sälja. Om du gör det, och köper en bil som vid köptillfället motsvarar din förra bil värdemässigt, så behöver du inte bekymra dig över var pengarna ska komma ifrån. Eftersom du planerat för detta.
Exempel:
Du köper en bil för 100 000 kr.
Du tänker att den kommer hålla måttet för dina behov i 5 år, eller 60 månader.
Du kollar på begagnatmarknaden vad din bil plus 5 år och motsvarande antal mil kostar. Låt oss säga att en sådan bil kostar 40 000 kr. Här får man för enkelhets skull göra antagandet att din bil kommer vara värd 40 000 kr om 5 år när du vill sälja den.
Applicera följande ekvation för X för att beräkna hur mycket du behöver spara per månad:
Din bils värde nu: Y = 100 000 kr
Din bils värde om 5 år: Z = 40 000 kr
Antal månader: n = 60
Ekvation:
X = (Y - Z)/n
X är alltså 1000 kr i detta exempel.
Detta i kombination med ett räntekonto är ett bra sätt att planera på. Om det visar sog att den totala kostnaden för bilen blir för hög, har du alltså valt en för dyr bil. Eller rättare sagt en för kostsam bil.
Tack för utförlig beskrivning av hur det funkat och funkar för er. En investering i bil på strax över 100k känns rimlig även för oss. Men däremot att lägga undan så mkt månatligen känns svårt för oss. Värdefullt att få del av ert exempel dock. Jag får fundera över hur vi kan göra detta.
Jag antar att ni inte sparar dessa i någon mellanhink? Utan det rör sig om att på sin höjd sätta in i sparkonto och att ni således har ett dedikerat buffertkonto för bilarna?
Vi har landat i att vi vill ha bilar som kostar cirka 250 000 kr (beg). Hittills har vi finansierat bilköp via medlemslån (bil 1) och bostadsförsäljning (bil 2, 3 och 4). Nu har vi kommit till en punkt att vi aldrig mer vill låna utan planerar för att spara ihop mellanskillnaden mellan inbytesvärde och 250 000 kr.
Jag har resonerat att jag vill ta lite risk för att få en möjlig boost. Dessutom planerar vi stora månadsinsättningar som borde jämna ut eventuell volatilitet på nedsidan. Vi testar nu att köra Opti 3 som bilspar (29 % aktier). Det är ingen tydlig deadline för oss när vi ska byta bil då nuvarande är betald och rullar på fint, strax under 12 000 mil.
Men jag är inte främmande för att gå över på sparkonto för att undvika volatilitet. Vi får se hur det känns i magen med svängningarna.
Kostnaden varierar så klart något för olika behov, och man kan sätta in mindre pengar om man accepterar att byta bil mer sällan. Men de pengar jag nämner (ca3k/bil) är nog inte något orealistiskt för att hålla igång ett bilägande, för min del är det uppenbart där jag/vi har hamnat. Pengarna förs över från lön till sina respektive sparkonton (jag har fler än för bara bil) Ska vi vara petnoga så har jag ju egentligen två bilspar, ett på min vanliga bank och ett högränte(utan bindningstid) på annan bank, dit för jag över klumpsummor emellanåt för att plocka liite ränta, men försöker hålla kontot på min vanliga bank över 10k för snabba utgifter. Pengarna får för bil får i mitt sinne inte investeras med risk.
(Då är det väl snarare så att jag eventuellt skulle kunna ge bilkontot en bonus från aktie-kontot om det skulle kännas rimligt och finnas ett överskott där som brinner för mycket i fickan.)
Jo. Om du kört på det konceptet i 10-15 år så tycker jag att det är värt att lyssna till.
Tack för ytterligare tips om konto på bank vs sparkonto på annan bank.
Vi är i en fas av livet där vi lever på begränsade inkomster pga studier. Samtidigt vill vi spara pengar till större boende efter studier. Att då dessutom spara 3000:-/mån till bil blir utmanande.
Hur gör man då? Skära ner på sparande i högriskhinken (10+ år / pensionshinken) till fördel för att spara till ny bil som behövs om 3-5 år (hoppas jag)?
Hur gör du bedömningen om det är dags för att byta bil? Går du på antal mil? Eller hur ofta den börjar bråka för er?
Var det där det kom in att bilens värde på blocket är runt 40k? Eller var det någon annan som skrev det?
Vår bil börjar bli så pass att jag tror det är dags att börja planera ett sparande till ny bil i alla fall…
Har ni möjlighet att avstå bil under studietiden? Åka kollektivt istället? Då kan ni spara till en bil längre fram när ni har bättre inkomster och kan bära bilkostnader på ett annat sätt?
Vi avstår bil på så vis att den är parkerad i mycket stor utsträckning. Vi cyklar istället. Använder bilden vid längre resor (semester och annan stad) och om vi ska storhandla.
Möjligt vi skulle fundera över om vi verkligen behöver bilförsäkring deluxe på en bil som gått 18000 mil.
