Jag sitter med ett ekonomiskt dilemma som jag vill dela med mig av. Kanske finns det någon här som har varit i en liknande sits eller kan reflektera och göra inspel.
Så här är läget:
Jag jobbar som konsult i eget aktiebolag och har överlikviditet i bolaget som varken behöver användas för att trygga min pension eller som ekonomisk buffert
Planen har tidigare varit att “leva gott” på lön upp till gränsen för statlig skatt och maximal utdelning enligt 3:12 och låta överlikviditeten ligga kvar i bolaget tills den dag jag kan tillämpa 5:25 (börjar kännas mer och mer avlägset)
Men: Jag har nyligen bildat familj och fått andra prioriteringar. Jag vill nu gärna köpa ett hus i en annan del av Sverige som familjen kan åka till under semestrar och lov för att få miljöombyte.
Vi bor centralt i en storstad med nära till allt (skola, förskola, jobb) och äger vårt boende och vill inte flytta till något billigare (vilket annars såklart hade skapat andra möjligheter). Vår belåning är cirka 50 % av bostadens värde, men tyvärr kan vi inte öka våra lån särskilt mycket på grund av att vi ligger nära bankens skuldkvotstak.
Så jag undersöker nu möjligheten att köpa ett hus “kontant” enligt tre alternativ:
Alternativ 1:
Köpa privat genom en större utbetalning som kommer att beskattas som inkomst av tjänst = hög kostnad i form av mycket skatt just nu
Alternativ 2:
Köpa genom företaget (och hyra ut till mig själv/förmånsbeskatta = mindre kapital i företaget går åt initialt men högre månatlig kostnad i form av skatt privat)
Alternativ 3:
Köpa både privat och genom företaget (med delat ägande 50/50 eller 25/75 - om det ens är juridiskt möjligt)
Inga av dessa alternativ är särskilt ekonomiskt fördelaktiga jämfört med att låta pengarna ligga kvar i bolaget och vänta på dag 5:25 (som kanske aldrig inträffar eftersom att verksamheten bara verkar rulla på). Men den potentiellt ökade livskvaliteten av ett andra boende gör att alternativen ändå är aktuella.
Det finns en bra artikel från SEB som förklarar regler och skillnader i skatter och kostnader mellan köp privat jämfört med företag. Jag har gjort enklare kalkyler på alternativ 1 och 2 och kommer fram till att kostnaden blir ungefär densamma - men jag kan ha missat något och ska försöka göra en mer komplett kalkyl.
Hur skulle du ha gjort och resonerat? Jag tar gärna emot tips och inspel.
Alternativ 4:
Öka din egen lön från bolaget så att du kan öka din belåning då skuldkvoten sjunker. Du får en liten skatteökning på din lön men det är det enda. Fasen vet om du inte tom kan löneväxla det till en tjänstepension.
Av tre onda ting verkar det som alternativ 2 ändå kan vara det bästa. En bra revisor får titta på skattekonsekvenserna först, så att det inte blir några otrevliga överraskningar skattemässigt.
Alternativ 3 verksr tveksamt. Visserligen juridiskt fullt möjligt, men har du problem med skuldtaket redan nu, lär det väl inte bli bättre av denna lösning. Jag är helller inte helt säker på att banken klarar av KALPkalkylen med denna konstruktion. Den vill inte ha något som går utanför gängse ramar.
Jag har inte gjort någon djupare analys. Förhoppningsvis har du, förutom revisorn även en bank som du kan bolla ärendet med.
Är det ett väldigt dyrt sommarhus eller varför lånar du inte bara upp privat och köper huset? Du verkar ju ha väldigt bra inkomst eller?
Min bank räknar med utdelningar från bolaget som inkomst vid beräkning av låneutrymme.
Jag hade ett liknande (men inte identiskt) dilemma för ca 2 år sedan - det fanns överlikviditet i bolaget, men inte privat och jag hade en once-in-a-lifetime chans att köpa en fritidsfastighet i nära anslutning till min egen.
Den stora nackdelen med att äga via bolag och disponera privat är, som du själv varit inne på, förmånsbeskattningen. Den kan lätt dra iväg och bli kostsam, eftersom skatteverket struntar i hur många veckor du FAKTISKT nyttjar fritidshuset och bara tittar på hur många veckor du har MÖJLIGHET att nyttja fritidshuset. Förmånsvärdet baseras även på uthyrning av liknande objekt, så om det ligger bra till och har hyffsad standard kan det bli riktigt svettigt.
Själv löste jag det hela med att skriva kontrakt med permanenta hyresgäster, men det är kanske inte ett alternativ i ditt fall?
Ett möjligt alternativ är att köpa i bolaget, sen har du en uthyrningsbyrå som har hand objektet där man menar att det kan komma hyresgäster närsomhelst. (du har inte tillgång till det) Och sen sätter du stugan som tillgänglig för dig mot uthyrningsbyrån ex antal veckor per år som du känner att du vill vara där. Då får du förmånsbeskatta för vad det skulle kostat dig att hyra motsvarande objekt under de perioderna. En bekant har ett sånt upplägg där han förmånsbeskattar för endast två veckor på en semesterort.
Ett stort plus är att du då också kan köpa grejer på din firma till huset, färg, lås, en micro, en soffa osv. Där du då också kan dra momsen på grejerna samt självklart inköpspriserna.
Detta är ju väldigt smart och jag skulle rekommendera hyresgäster för alla oavsett. Vi hyr ut vårt fritidshus september-maj och använder det bara på sommaren. Gästerna tar hand om huset och vi får alla utgifter betalda, perfekt!
Jag var inne på samma tankegångar då jag köpte frititdshus 2023 för drygt 2 milj.
Kom fram till att det inte var några skattemässiga fördelar så jag cashade en vinst från en husförsäljning.
Neg
Då juridisk person betalar 4,25 % stämpelskatt jämfört med 1,5 % för privatpersoner.
Med FÅAB som du privat utnyttjar får du betala skatt på förmånsvärdet, vilket
riskerar bli ett högt pris för ett fritidshus även om det inte nyttjas.
Uthyrning av bostad är ej momspliktig och därmed får du generellt sett inte heller
dra av ingående moms.
*När du ska sälja det så blir det dubbelbeskattning ( både bolagsskatt på vinsten
skatt på utdelningen som delas ut till ägaren)
Pos
*Likvida medel i FÅAB används med lägre skatt
*Skulle marknaden rasa slipper du som privatperson stå för smällen
*Reparationer och underhåll avdragsgillt (betala med oskattade pengar)
Det kan dock göras till permanentbostad och göras avdrag för dubbelt boende.
Man kan säkert tjäna på att hyra ut det, men det kan man lika gärna göra som privatperson.
Kom på en sak!
Du skulle inte kunna köpa fritidshuset och på riktigt ha det som en näringsfastighet? Då kan du hyra de veckor du vill av AB och om du inte får uthyrt resten av tiden så blir ju inte det förmånsbeskattat. I alla fall så länge du har en annons ute och vill hyra ut huset.
Sen när du har bättre låneutrymme så köper du loss fastigheten av AB.
Nu hänger jag inte med.
Jag har flera fastigheter och de får ju jag nyttja om jag betalar hyra. Knappast att jag skulle bli förmånsbeskattad för de tider då hus/lägenheter inte är uthyrda. Han får väl kolla med skatteverket men så länge uppsåtet är riktigt borde det vara okej.
Om du provar att berätta i din deklaration om att ditt bolag äger dessa fastigheter som du har möjlighet att nyttja om du betalar hyra så kommer du få svar på frågan om du blir förmånsbeskattad eller inte.
Vem är det som ger dig tillträde till dessa fastigheter?
Betalar du hyran innan du nyttjar dem?
Ja, inte alls självklart att du slipper betala förmånsskatt om du öppet berättar om de faktiska förhållandena.
För svårt att avgöra vilken faktiskt möjlighet du har att nyttja dessa fastigheter för att kunna ge svar på frågan om du borde förmånsbeskattas eller inte.
Ja så kanske det är. Bara tänker att det blir svårt för en hotellägare att driva verksamhet om alla vakanser ska förmånsbeskattas ägaren.
Jag vet ju inte när lägenheterna är lediga utan det har jag personal som har koll på. Behöver jag en lägenhet för att tex avlägsna släktingar ska bo någonstans så ringer jag den ansvarige och ser om det är ledigt och sen betalar jag för övernattningen.
Men jag läste lite noggrannare om dispositionsrätten och det är ju en vass lagstiftning och jag kan se varför den behövs.
Nu var det ett tag sedan jag läste in mig, men jag har för mig att lagen om förmånsbeskattning gäller om bolaget äger ”ett fåtal” fastigheter. Ägaren till en stugby kan t.ex. inte bli förmånsbeskattad för dispositionsrätten.
