Jag har ett AB där jag är anställd som konsultläkare.
Bolaget går bra och arbetsmarknaden får anses som god.
Jag och min fru äger en privatbostad i form av en villa. Relativt högt belånat men vid en försäljning skulle man kunna räkna med att få loss ca 2,5 miljoner kronor.
Vi har starka funderingar på att skaffa ett boende utomlands i exempelvis Spanien eller Portugal. Företrädesvis en bostadsrätt.
Vi har inga större besparingar men hyfsade löner.
Det vi går i funderingar kring är om det är praktiskt möjligt att sälja huset till AB. Därefter hyra ut del av bostaden till oss privat för boende. Detta såklart till marknadsvärde för att inte bli förmånsbeskattade.
Då får vi loss pengar så vi privat kan köpa vårt utlandsboende utan lån eller minimalt med lån. Denna möjlighet finns inte privat eftersom vi är relativt högt belånade såväl pengamässigt som procentuellt. Att få till detta med rent privata pengar innebär sannolikt att det kommer att få vänta ca 13-15 år och då vi kommer att vara runt 60-årsåldern. Vi känner verkligen inte att vi vill vänta så länge och om man tittar på vår familjesituation med fyra stycken relativt små barn så är årliga semestern ett relativt dyrt kapitel som kunde bli mer “prisvärt” och mindre komplicerat med en fast semesterplats.
Vad har ni för tankar kring detta tilltagande?
Vi har idag ett konsultbolag men innan eventuell försäljning funderar vi på att skapa ett holdingbolag som äger konsultbolaget. Till holdingbolaget är det tänkt att överskottet från verksamheten ska flyttas och även i detta kommer då fastigheten att ägas.
Problemet brukar vara att man får betydligt sämre ränta som bolag, samt kravet på en hög kontantinsats, motsvarande privatägt.
Har för mej att det är 50% du måste ha kontant. Kan även skilja i kraven på amortering.
Sedan som du skriver ska ju själva hyran motsvara kostnaden för hyra av en likvärdig bostad för att slippa överraskningar.
Alternativt kolla förmånsbeskattning.
Ja, det ändrar ju sej över tid så ta det med en näve salt. Men jag hade tankarna på liknande upplägg för ett antal år sedan. @Nestor har säkert koll på hur det i stora drag ligger till, och kanske skriver ett bättre svar.
Mina erfarenheter på detta är 25 år gamla, så de är inte speciellt mycket värda idag.
Hade då två förfrågningar som båda föll på att det privata förmånsvärdet blev för högt. Skatteverket avskyr denna typ av upplägg.
Det kommer inte att bli ett konventionellt bolån eftersom detta omfattas av konsumentkreditlagen. Istället blir det ett företagslån där räntenivån generellt ligger högre.
I ovannämnda fall pratades om 75 procents belåningsgrad. Bolagen var ytterdt välkapitaliserade och de tidigare ägarna skulle bo kvar som hyresgäster. Det är inte alls säkert att du kan räkna med samma generösa belåningsgrad i ditt fall.
Du får helt enkelt börja med att diskutera detta, först med din revisor och sedan med din bank.
Har också funderingar på att göra så.
Lite saker som talar emot:
Högre lagfartsavgift för företag
Förmodligen högre bankränta eftesom det är företag och banken behöver hålla mer kapital per utlånad krona.
Risken att det blir en del konversation med Skatteverket.
Räknade på det för några år sedan och då var Break even vid ca 3% ränta så nu kan det vara aktuellt.
Vad hyran blir beror på marknadshyran för allmänheten på orten. Skatteverket har en rättslig vägledning för hur det ska beräknas. Ett äldre mindre hus får en ganska låg hyra om det inte har . Allmännyttan har ju för låg hyra på äldre bra belägna lägenheter.
En fördel är ju också att renoveringar bekostas av hyresvärden inte av dig privat.
Håller med @Nestor i hans kommentar ovan även om han anser det vara länge sen.
Skatteverket anar nog gärna ”ugglor i mossen” och blir extra nyfikna på ett sånt upplägg vid en ev granskning.
Jag skulle gissa att när man redovisar ”annan förmån” till Skatteverket (Annan ruta än t ex ”bilförmån”) så ökar sannolikheten för att ”systemet flaggar” och man blir uttagen för manuell granskning.
Intressant blir ju då hur man ska styrka ”marknadsvärdet” på boendet vid en revision. Har Skatteverket en ”åsikt/tolkning” enligt sitt regelverk ligger bevisbördan på dig om du inte håller med.
Så personligen hade jag i så fall funderat igenom sånt FÖRE jag gjort upplägget. Dvs funderat på hur jag skulle styrka det vid en revision.
Sen kan ju Skatteverket ”få för sig” att hela upplägget GENERELLT är för att minska totala beskattningen eller få otillbörliga fördelar som privatperson/bolagsägare och sen räkna fram hur mycket de anser ni eventuellt tjänat på det.
I det fallet blir ju ert korrekta svar egentligen att ni gjort det för att låneregler/bolagslikviditeten möjliggör att ni privat frigör kapital OCH att förmånsvärdet SKA neutralisera hela upplägget. MEN Skatteverket kan ju då hävda. AHA! Ni får alltså en ANNAN personlig fördel av hela upplägget trots att ni betalt förmånsvärdet osv.
Finns många fall där man anser att Skatteverkets regelverk omkring OM det finns en förmån och hur HÖGT den ska ”värderas” är omstridd/omdiskuterad. Några exempel.
Vissa uniformsplagg hos t ex polisen.
Båtar/4-hjulingar som används i verksamheten.
Husbilar/senesterboenden/segelbåtar som delvis används privat & verksamhet.
Övernattningslägenheter/kontorsrum i eget boende.
Bostäder generellt.
Mat for de som t ex driver matbutik.
Verktyg, maskiner, inventarier.
Så det generella rådet är: Var försiktig med sånt som ”alla” använder =resor/fordon/bostäder/mat/kläder.
Var också medveten om att en revision/granskning kan vara jobbig på flera sätt. Det kan också göra att sannolikheten för en NY granskning åren efteråt ökar.
Min tanke var att hyra (till marknadsvärde) en del (ca 90 av 160 kvm) av bostaden till boende. Resten av bostaden kommer att nyttjas av företaget.
Det jag tänker är fördelen med vår fastighet är att det finns ca 70 kvm biyta därtill som är anslutet till huset. Denna yta är som nämnt klassificerad som biyta men är av “hög” standard så att man skulle kunna nyttja den som boyta i praktiken men att den på papperet är värderad betydligt lägre då den är biyta och på papperet inte klassificerad som uppvärmd yta. Jag vet inte om jag har rätt i mitt resonemang men jag tänker mig att detta ger mig “tillräcklig” boendeyta men lägre hyra då jag på papperet hyr 90 kvm bostad och 70 kvm ouppvärmd biyta.
Genrellt sett ser Skatteverket misstänksamt på när man blandar/väver ihop privat/företag på olika sätt.
Anledningen är helt enkelt att de allra flesta såna ”smarta” upplägg görs för att man privat ska gynnas på företagets bekostnad.
Du uttrycker att 70kvm biytan ska hyras av företaget, 90kvm av er privat. Redan här kan nog Skatteverket ställa sig tveksam till att ni inte ”fortsätter” använda även de 70kvm privat osv. Hyran tolkar jag ska vara differentierad på de olika ytorna.
Vi är ju många med villor med en viss biyta där den så att säga ingår i konceptet ”egen villa” att man disponerar all yta privat oberoende hur ytan klassas. Så inte helt lätt att jämföra med en slags lägenhetsyta där m2 är betydligt mer relevant och kopplat till hyresnivån.
Så vad som kommer godkännas vid en eventuell granskning är inte helt enkelt att säga. Särskilt eftersom hela upplägget verkar vara tänkt för att få ”privat fördel” av att sälja över er nuvarande privata villa till ert eget AB.
I Skatteverket innebär det ju att man gör affärer ”med sig själv” vilket gör de mer petiga/misstänksamma än när man gör affärer med utomstående.
Därav mycket regelverk omkring sådant, gemensamma regler om ”närståendekretsen” osv.
70 kvm av huset var det tänkt att utnyttjas av företaget. Resterande 90 kvm uthyrt till mig privat som bostad på papperet.
Gällande biytan skulle denna också hyras ut till mig privat till en differentierad hyra.
Ja, det är komplext och det finns inga absolut rätta och vattentäta upplägg. Dessutom har Skatteverket all tid i världen och alla resurser att “sätta dit” dig om du med eller utan uppsåt gör något fel.
