Kostnad för konsumtion

Hej Forumet

Jag har en ganska luddig fråga.

För ett bra tag sedan så läste jag bland kommentarerna här på “Rika tillsammans” om någon av er som hade en idé om hur man räknade ut hur mycket “sparande” man egentligen behöver för att köpa sig något, till exempel ett tv-abonnemang eller om det var om det var en kaffe latte, jag minns inte riktigt.

Som jag minns det så gavs ett exempel, som visade att till och med mindre utgifter krävde en ganska stor summa i sparande, eller i inkomst, kanske för att kompensera för bortfallet i reda pengar som köpet innebar?

Finns det någon av er som förstår vad jag menar? Jag vet knappt själv som ni hör, men jag minns att tanken gjorde mig nyfiken och jag skulle vilja veta mer.

Med vänlig hälsning

Om mobilabonnemanget (eller vilken kostnad du vill) kostar 150kr/mån blir det 150*12=1800 kr om året. Hur mycket sparande måste vi ha på börsen för att avkastningen ska bli 1800 kr om året givet 8% uppgång? 1800/0.08 = 22,500 kr.

1 gillning

Jag brukar tänka kostnaden som hur mycket pengarna det hade kunnat bli om jag sparade fram till pension vid 65 år. I mitt fall 34 år kvar.

T.ex ett abonnemang på nån streamingtjänst för 399kr/månad. Om man kan få 7% avkastning och månadssparande 399kr/månad så blir det över 600.000kr.

1 gillning

Hoppa inte ner i det där kaninhålet :joy:
Risken finns att du aldrig mer kommer kunna konsumera om du lär sig vad alternativkostnad är.

14 gillningar

Som ren bonus blir man inte fördummad och soffpotatis på kuppen heller = mer livskvalité. :slight_smile:

Jag tycker det är läskigt nog att tänka att det där jäkla abonnemanget innebär 2-3 timmar på jobbet, efter skatt. Börjar man omvandla det till livstidssparande är väl risken att…

T o m en paket nudlar tenderar att bli mycket över ett par decennier. :rofl:

2 gillningar

Det finns ju också en alternativkostnad sett till livskvalité (förutsatt att man gör “medveten” konsumtion).

Räknar du på hur mycket du skulle ha vid pension om du inte köpt bil när du var 20 år så blir det mycket i pengar. Men om konsekvensen blir att du spenderar 45 år som en eremit ute i skogen då du knappt kan ta dig nånstans, så är det en kostnad av livskvalité.

2 gillningar

Det må vara intressant utifrån ett nästintill filosofiskt perspektiv, men som en medborgare i ett land med stora möjligheter skulle jag rekommendera att försöka öka din inkomst så mycket att du ej behöver fundera kring varje latte du köper. Kanske tillochmed så att du även kan skänka bort pengar till organisationer du står bakom utan att känna att du förlorar något. Ett liv där tankeenergi läggs på sådana saker som en lattes vara eller icke vara låter relativt fattigt i mina öron. Jag har varit där själv ska tilläggas, jag längtar ej tillbaks.

2 gillningar

Absolut! Därför måste man tänka på om det kan vara värt det. För mig är t.ex en streamingtjänst inte värt det men en bil däremot som ger mig frihet är definitivt värt det.

Litet sidospår men är det nån som vet något sätt att mäta vad man i livskvalitet tycker att saker är värt?

Typ så här: en espresso med en vän på stan kostar 35 kr. Men i livskvalitet är det X mycket värt.

Tänkte på det i tråden om semesterboende i södra europa. Rent ekonomiskt en halvbra affär men livskvalitetsmässigt kanske topp fem av vad jag kommer ta mig för i livet.

Skulle vilja ha en skala med några riktmärken för att kunna fundera mer på och jämföra livskvalitet i olika valsituationer…

Jag räknar 2000 kr som en extra arbetad vecka i mitt liv.

Jag är ledig idag och låg nyss trekvart i en solstol i trädgården och lyssnade på en historiepodd. Det går såklart att se som bortkastad tid, det kan omvandlas i vad det skulle ge i lön eller vad det kostar mig i utfört arbete, men hur jag än räknar var det grymt mycket valuta för vad det än var. Dock väldigt lite konsumtion inblandat i traditionell mening. :slight_smile:

3 gillningar

En vecka!? Sablar det var mycket! Har du någon pryl överhuvud taget? Eller har du ett svinkul jobb? :smiley:

Marginalnytta skulle väl vara den termen som ligger närmst.

Exempelvis kan en kopp kaffe för tio kronor ge väldigt mycket glädje, i synnerhet i förhållande till priset, och marginalnyttan är alltså påtaglig. Om man vid samma tillfälle köper en till kopp börjar den nog flacka ganska mycket redan där. Vid kopp nr tio gissar jag att kurvan istället är ganska brant nedåt för de flesta, även om det bara handlar om 100 spänn, eftersom man börjar OD:a på kaffet, får lätt tremor, är pissnödig och trött på smaken. Efter en punkt blir alltså marginalnyttan negativ trots att man köper mer av varan.

Letar du efter någon formel tror jag alltså att det blir svårt eftersom det handlar om hur du värderar dina pengar och varan du konsumerar.

1 gillning

2000 kr med 5% avkastning i 30 år (räknar med 7% på börsen minus 2% inflation) blir enligt ränta-på-ränta-kalylatorn ca 8000 kr. Det är mer än vad jag gör av med på en vecka.

bild

Jo det har du rätt i. Man blir inte tio gånger gladare av att ha 10 hus mot 1.

Jag menar nog mest (nu provtänker jag högt) att ha något att uppskatta i när man jämför. Säg att man funderar på en ny soffa eller att åka på en resa.

Ser man ekonomiskt är det antagligen vettigare att köpa soffan som man kan ha i 10 år mot resan som är över på en vecka. Men resan kan ändå kännas som rätt val eftersom man haft en lång och besvärlig period och verkligen behöver ett miljöombyte.

I ett sånt sammanhang skulle jag vilja kunna ha nåt att referera mot. Soffan är en 10:a men resan är en 14 på livskvalitetsbehovsskalan. Jag kan tänka mig att ramarna för en sådan skala finns i ett antal varianter, sedan får man själv vikta och formulera värdet.

1 gillning

Behovet för stunden måste ju avgöra. Hårddrar man det så är det ju lite samma sak som när folk som av skilda anledningar hamnat i svältsituation byter smycken mot mat. Värdetstys av behovet.
Därför beror det ju på. Om man saknar en soffa i vardagsrummet så prioriterar man nog å andra sidan inte veckan på Mallis (Lyxfällanmänniskor undantagna).

Jag har funderat mycket på det där med folks behov av att komma bort. Jag trivs verkligen hemma och i de få fall jag längtar bort är en helg hos särbon i 08-land en lagom variation. Ibland tror jag att mitt närmast ointresse för utlandsresor på årsbasis varit min största ekonomiska tillgång. :sweat_smile:

2 gillningar

Hej

Tack så mycket för svar! Det var exakt det här jag menade.

Jag trodde inte att någon av er skulle förstå vad jag försökte mig på att förklara, och så får jag ditt och alla andras funderingar. Fantastiskt!

Ha en fin dag nu!

1 gillning