Det jag tycker är märkligt är att pantbreven är ett lotteri, har nån väl ”tagit ut” dem så ligger de kvar för alltid, för alla kommande ägare. Dvs köper du hus idag från en ägare som bott där i 30-40 år så får du troligtvis ta smällen med väldigt mkt pantbrev. Säljer du själv vidare några år senare så slipper nästa säljare smällen. Detta anser jag både förlegat och orättvist oavsett om betalningsförmåga finns. Jämför med bostadsrätt där alla som tar lån betalar en admin avgift till föreningen, lika för alla oavsett pris/lånebelopp.
Och med tanke på att det idag är ett papper på banken och en datasträng på Lantmäteriet 
en väldigt dyr datasträng.
Tycker avgiften/skatten är bra men som några menat ovan, bättre om den fördelas på alla som köper hus varje gång istället för dessa toppar som ger ”vinnare” och ”förlorare”.
Tydlig kvarleva från förr som har svårt att motivera sin existens (utöver intäkter till staten då)