Detta kan ske även om man är gift. 
Om ett par tusenlappar gör att TS frågar främlingar på ett forum om råd hur hen ska lägga upp sin familjs ekonomi, så känns det lite snett.
Ligger något annat bakom?
Men mitt råd är att släppa det. Den du älskar har fått en liten guldkant på tillvaron i år. Värt att fira snarare än att be om en andel, tycker jag.
Men jag är också singel, så andra vet säkert bättre.
Min äkta hälft fick tillbaka 5 gånger så mycket som jag. För denne var det självklart att vi slår ihop bådas skatteåterbäring och betalar av ett av huslånen ( vi äger 50/50).
Vad tänker din sambo göra för pengarna? Är det där det skaver? Att denne “bränner” pengarna på rena nöjen, medan du står till största delen för merparten av de trista grejerna i vardagen? Känner du att du bidrar mer än din sambo och att denne på något vis står i skuld till dig? Känner du att du bidrar med mer och att din sambo inte visar uppskattning/tacksamhet över det?
Jag tänker att om du inte unnar din sambo detta, då är det något annat som ligger bakom.
Kör på. Det ska ju vara jämställt med allt nuförtiden. Det borde gälla kronorna också. Rapportera gärna tillbaka hur det gick dock 
Kommer in lite sent i tråden och har tyvärr inget smart sparpsykologiskt att tillägga annat än att “jäklar vad den här typen av diskussioner är intressanta”.
Istället tänkte jag passa på att lyfta en idé jag länge burit på.
Den amerikanska podden This is uncomfortable är en personlig favorit, speciellt de avsnitt där de har ett par i studion under rubriken “Money fights”. Det hela är jäkligt självutlämnande då paret i fråga alltså går in i studion och pratar om deras största bråk om pengar.
Min slutsats blir dock ofta att det är rätt vanliga frågor som adresseras, och blir således väldigt intressant.
Jag har länge drömt om att göra något liknande här i Sverige då jag tror att samtal som hur par gör med exempelvis skatteåterbäringen, hushållsekonomin etc. är samtal man sällan hör om, men som alla har ett behov av att höra om.
Min fråga till er i tråden är därför: vad tror ni om idén? Finns det redan sådana samtal i poddformat? Någon som direkt skulle våga vara med i ett sådant samtal?
Väldigt stereotypt, hon kan väl lika gärna bara sticka med?
Ni får ändra i deklarationen eller justera lånet.
Men ärligt, ni har barn ihop. Allt ska ändå vidare till dem en dag. Njut av det ni har istället för att fastna i småsaker.
Du deklarerar väll dina ränteutgifter på din deklaration? Och får tillbaka skatt efter det.
Att din sambo deklarerar ränteutgifter hon inte haft skulle jag låta vara mellan henne och SKV.
Att din sambo skulle deklarerar felaktigt för att sedan ge dig pengar låter som en dålig lösning från alla håll.
Jag får inte ihop Trådstartens tes.
Din sambo betalar 30% av lånet. Då får hon tillbaka återbäring dvs ränteavdrag på det hon betalat av sin Andel. Du har alltså ingen rättighet att kräva något av hennes återbäring.
Hej!
Nu pratar jag från mitt eget perspektiv: för mig (och min man) har det alltid varit självklart att mitt är ditt och ditt är mitt - alla pengar gemensamma punkt slut. Jag har alltid tjänat betydligt mycket mer än min man men det har alltid känts självklart ändå.
MEN jag tänker såhär: en förutsättning för att det ska kännas självklart är ju någonstans att man drar lika stora strån till stacken (hushållsarbete, barnansvar osv) och att man har en jämlik fördelning av hur pengar spenderas (så att ingen t ex har typ ett jättedyr hobby medan den andra inte spenderar ngt alls och känner sig förfördelad). Finns inte dessa förutsättningar på plats förstår jag att det kanske inte känns helt självklart/ok med en helt gemensam ekonomi.
De står 50/50 på lånet men när den månadsvisa betalningen kommer betalar han 70%.
Jaha, okenventionellt. Så med andra ord rent tekniskt så “skänker” Ts varje månad pengar till sin sambo som hon använder till att betala sin ränta.
Låter krångligt.
Happy wife, happy life.
Skämt åsido men det är sjukt svårt att ha separata ekonomier som par och dessutom hålla det rättvist etc.
Vi körde liknande innan där jag stod för en större del, minns inte exakt men säg att jag stod för 12 000 och hon 8000 av de gemensamma kostnaderna.
Men sen vi fick barn insåg jag att jag släpper det och kör gemensamt. Vi har likande värderingar kring spar och ekonomi och det har fungerat jättebra.
Sen hade jag inte tjänat dubbelt så mycket som henne utan hennes stöd, exempelvis när jag bytte jobb kort efter vi fick barn för en 20% ökning i lön.
Långsiktiga lösningen är väl att skriva om lånen och ägandet av bostaden så OP får till en 70/30 split istället för 50/50, så hamnar återbäringen rätt kommande år. Då får du köpa loss hennes 20%, men det löser du säkert. 
Vi delar 50 50 på alla gemensamma utgifter (jag betalar dock 60% av maten för jag käkar mer) från ett gemensamt konto. Vi äger bostaden 50 50. Vi har en excel fil där vi har gjort en månadsbudget. Jag hade inte accepterat att ge min sambo 10k (om det inte var i en dyr present), utan någon motprestation. Jag har svårt att se att kläder och dyl. till barn blir dyrare än de gemensamma kostnader du täcker.
Bäst är om ni kan reda lite i detta och komma överens. Om det inte går får du överväga att släppa det, eller helt enkelt redovisa dina faktiska räntebetalningar, samt berätta för din andra hälft att du kommer göra så och att hennes förifyllda per definition inte komma stämma.
Med handen på hjärtat… Oftast handlar en sån här sak om något annat, inte sant?
En rimlig tanke isf kanske är att lägga dom pengarna i en gemensam buffert, typ fylla på husbufferten? Så det går till familjen.
Jag tycker att du ska låta detta vara i år och så bestämmer ni hur ni ska göra nästa år.
Du ska ju heller inte ha 70% av det hon har fått tillbaka utan 40% i så fall. Dvs 6000 kr inte 10 000.
Av sin halva av lånet har hon ju betalat 60% och du 40%, du har inte betalat 70% av hennes halva.
Det är sådana där avarter man får om man inte delar allt 50/50 oavsett lön.
Va. Bor man ihop med barn och allt har man väl EN ekonomi?
Större risk at hon drar statistiskt sett.