Jag har under flera år diggat modeller som försöker beskriva den ekonomiska resan. Och the Wealth Ladder def den som fått mig att tänka till mest. Dvs jag diggar den extra mycket!
Verkar vara olika tankar vad man skall räkna in i alla modeller eller förmögenhetsberäkningar. Ta ex UBS Wealth Report som liknande wealth ladder räknar med allt (inkl fastigheter och pensionskapital i eget namn), mot Capgemini World Wealth Report som i princip enbart räknar in finansiellt kapital men inte primär bostad och pension… så vad är rätt och vad är fel?
Själv följer jag upp allt i mitt excel men ser till att det är separerat (fastigheter, pension, finansiellet). Och finansiella det som jag följer upp mer nära och den delen som primärt påverkar hur rik jag känner mig.
Vet inte om det är en extrem situation men om du är i +30års åldern med ett jobb så HAR du pengar i pensionssystemet och skall dom räknas med så blir det som sagt konstigt.
Är du 40år med ett låglönejobb, 0:- på banken o bor i hyresrätt så är du då ändå på steg 3 pga pensionspengarna . .o det känns fel.
Från ett rådgivningsperspektiv kan jag förstå nyttan med att dela in människor i segment men jag tycker egentligen att det här är väldigt ointressant för egen del.
Det finns så mycket saker som inte fångas upp att det som vissa av er säger blir lite meningslöst, eller i vart fall för trubbigt.
Barn, fordon, boende, djur, övrig familj, kultur etc. påverkar så mycket men fångas inte upp i de här stegen annat än att det möjligen kan påverka ens likviditet och nettoförmögenhet.
Man kan liksom vara singel, FIRE, barnfri, djurfri etc. och ändå sitta på nivå tre, men skaffar man sambo, hus, barn, djur etc. är man plötsligt på nivå fyra trots att man egentligen är mycket mer låst och i praktiken fattigare än man var nyss.
Sen vet jag inte om en plankning av stegen för amerikanska förhållanden är relevant för svenska förhållanden heller.
Jag skulle säga att man i Sverige har större frihet (och högre nivå?) med betydligt mindre pengar än vad som behövs i USA.
10msek i USA kontra Sverige är helt olika världar. I Sverige skulle jag med 10msek typ vara FIRE med låg risk och i USA skulle jag vara en stämning eller cancerdiagnos bort från att bli pank.
Man kan i Sverige leka upp pengarna på ett annat sätt utan att ha tiotals miljoner eftersom vi har fördelat risker och kostnader kollektivt istället för på individen.
Med i grunden gemensamt finansierat pensionssystem, sjukvård, högre utbildning m.m. som helt enkelt inte finns i USA.
För riktigt höga nivåer stämmer det nog bättre överens mellan Sverige och USA men de flesta av oss har ju inte +100msek så det är bara relevant för en liten grupp.
Skulle jag ha gjort en svensk version av den här trappan skulle jag nog ha förskjutit den så att man kom högre upp på stegen med mindre pengar för de lägre nivåerna.
Det skulle dock fortfarande vara för trubbigt då för liten hänsyn tas till övriga livsomständigheter som inte fångas upp.
Jag tycker trappan är jättebra på många sätt. Är den felfri och passar precis alla och i alla sammanhang? Nej, framför allt inte i kanterna (tex 4.0 eller 4.9).
Men trappan underlättar en hel del, tex kan man diskutera pengar utan att säga exakt hur mycket man egentligen har, snarare var man befinner sig på sin ekonomiska resa. Det underlättar också att förklara X eller Y på ett kortfattat sätt, tex det här är ett avsnitt för er på nivå 3 eller under, eller det här är ett event som passar er som är en bit in på nivå 4 eller över osv.
Visst, men sen kan man ju också diskutera om de nivåerna som är relevanta för USA ska vara exakt samma för Sverige, bortsett kursrörelser då det är uttryckt i olika valutor.
Det som är oklart för mig är vad poängen är med att reducera den kontinuerliga variabeln förmögenhet till en diskret variabel. Alltså vad vinner man på att använda den högra kolumnen istf den vänstra:
Lite överambitiöst att göra en trappa med hundra steg och olika beskrivningar och råd.
Då skulle det bli ännu mer meningslöst eftersom massor av andra omständigheter som inte modellen fångar upp påverkar mer än huruvida man har 19msek eller 20msek.
Det skulle inte funka för den influencer som vill använda det, och det är väl nästan främst för dessa som det finns.
Skicka ungefär rätt budskap till rätt person är målet.
En bra rådgivare skulle ta hänsyn till alla aspekter på ett mer detaljerat sätt för individen, men det funkar inte när man ska spotta ut budskap till tiotusentals, så jag förstår att författare och bloggare gör så.
Alla ekonomier är olika och för att beskriva en ekonomi behövs många parametrar: lön, ålder, familjesammansättning, utgifter, boende, pensionsavsättningar, anställningsform, förmåner osv osv.
Om man vill förenkla det så mycket att det bara finns en enda variabel kan jag tycka att nettoförmögenhet är en bra variabel. Vill man förenkla det ytterligare tycker jag att trappan är bra.
Det jag tycker är trappans svaghet är kopplingen till viss typ av livsstil eller konsumtionsmöjligheter eftersom det är så starkt kopplat till likviditeten. Och varken trappan eller nettoförmögenheten säger något om likviditeten.
Jag tycker även att det är lite tveksamt om den allmänna pensionen ska räknas med eftersom en maxad allmänpension inte ger proportionellt mycket mer pension än vad garantipensionen gör .
Detta var anledningen till att jag gjorde om trappan till en linje förra året. Man går inte från ett steg över natt utan det är en kontinuerlig process, om än med både uppgångar och nedgångar.
Jag tror många överskattar hur stor skillnaden blir i trappan om man skulle räkna per person eller på familjenivå. Utgår vi från den som har HÖGST tillgångar och säger att den har 4,0 (10 MSEK i rikedomstrappan och den andra parten och NOLL i tillgångar. Skulle man dela de totala tillgångarna på två vuxna personer i hushållet så hamnar man på 3,7, dvs 0,3 enheter lägre. Den största skillnaden det kan bli att räkna på personnivå är alltså 0,3 enheter lägre. På parnivå så fångar även korrektionen för nettoförmögenhetenförändringen upp att kostnadsnivån är lägre för ett par än för en singel, exempelvis ett bredbandsabonnemang istället för två, ett boende istället för två mm. Det gör i slutändan att på parnivå så är korrektionen sannolikt mindre än 0,2. När det gäller barn etc så kostar det pengar, dvs det drar ned nettoförmögenhetsförändringen så man får en lite lägre värde i den korrigerade trappan.
Det är så vi byggt pensionssystemet i Sverige, ser man till och arbeta och ha tjänstepension så kommer man att ha det ganska OK. Har man inte det så måste man se till att spara på egen hand för att det ska funka tillräckligt bra. Detta är också ett av skälen till att man måste räkna med pensionerna i trappan, detta för att fånga upp helheten.
Exempelvis så kan man jämföra två olika personer som har jobbat i hela sitt liv, den ena har haft tjänstepension och har stora belopp i pensionssystemet, den andra har arbetat lika mycket men i en egen firma utan att ha satt av pengar till en tjänstepension. Den senare kanske har sparat samma belopp på sin ISK under sitt arbetsliv. Varför ska den senare personen hamna högre i trappan bara beroende på hur han har sparat till sin ålderdom?
Ett liknande exempel är jag själv som har ett stort IPS sparande som startade för att det var skattegynnat förra årtusendet. Hade det inte då varit skattegynnat så hade dessa pengar idag stått på min ISK istället. Skulle man inte räkna på helheten så kommer det spela roll HUR och VART man sparat och förvarar sitt kapital. Beloppsmässigt är min IPS större än inkomstpensionen och premiepensionen tillsammans…
Att en del av tillgångarna är svåråtkomliga korrigerar man för i den korrigerade modellen med hjälp av korrektionen för likviditet, har man mycket bundet kapital i fastigheter och pension så får man ett lägre värde på Rikedomslinjen, dessutom påverkar driftkostnaderna för fastigheterna negativt på nettoförmögenhetsförändringen.
Bostadens värde kan i framtiden på ålderns höst säljas för att frigöra kapital för att antingen köpa sig ett mindre billigare boende, flytta till hyresrätt eller direkt till hemmet. Att inte räkna med den tillgången blir konstigt när man jämför vilken möjlighet ens ekonomi kan ge.
Utgår man från mitt exempel med IPS:en som jag har ovan så är den inte likvid, det gör att min nivå i trappan blir lägre än om den hade legat på en likvid IPS, dvs varit mer tillgänglig i vardagen.
Det är så vi i Sverige byggt försäkringssystemen, sköter man sig bara något så när så hamnar man inte på de lägsta nivåerna tack vara skyddsnäten vi har. Sen kan man ändå hamna där genom “Lyxfälle beteende” med lån och konsumtion eller att man sköter sig så illa att familj och samhället helt tröttnar, vilket jag har sett exempel på men det är inte så vanligt som tur är.
Korrektionerna för nettoförmögenhetsförändring och likviditet kommer båda att dra ned vart du är på rikedomslinjen. Fortfarande finns 20 MSEK som man kan arbeta med, att kassaflödet inte funkar inte.
Håller med att som modellen just nu är implementerad på hemsidan så ligger den lite lågt. I min execelmodell så har jag även en korrektion för årtal. Utgår man exempelvis för prisbasbeloppet 2020 och räknar upp det till 2026 så förskjuter man kurvan 1,25 uppåt, dvs istället för 10 MSEK så hamnar gränsen på 12,5 MSEK. Vill man justera mera så får man utgå från ett tidigare basår, då löser man också att problemet med inflation över tid.
Min tanke är att man inte befinner sig på exakt en punkt på linjen exempelvis 3,6. I verkligheten befinner man sig i ett span på exempelvis ±0,5 dvs mellan 3,1 till 4,1. Man håller på att lämna trean och börjar nosa på fyran. Det är därför det är ett skuggat område i diagrammet för Rikedomstrappan i verktyget. Vissa saker håller man på att lämna för att nya vinklar kommer in i sin ekonomi.
Därför jag gjorde om det till en linje och ovanpå det la in ett span som man befinner sig i.
Håller helt med, likviditeten och livsstil påverkar mycket, båda korrigeras det för i korrektionerna för likviditet och nettoförmögenhetsförändring.
Bra kommentar, det man på något sätt skulle kunna göra är att på något sätt få in samhällets försäkringssystem i modellen. Har just nu ingen idé på hur…
@janbolmeson Vi får komma igång med vårt sommarprojekt att uppdatera kalkylatorn för att göra den lite bättre.
Fast problemet ligger inte där, utan på kostnadsnivån, när man sen använder det trappsteget för att avgöra vilken förväntad livsstil man har. Jag skulle som singel kunna ha ett betydligt ekonomiskt friare liv med 10 miljoner, än jag som familj med två barn kan även om de båda vuxna har 10 miljoner var. För ditt exempel med en vuxen med 10M och en med noll är skillnaden helt enorm om de också skulle råka ha tre barn. Boendekostnaden är typ dubbla+ matkostnaden dubbla+ resekostnader oerhört mycket högre m m. Med 10M i förmögenhet (i alla fall om vi inte räknar in pension) skulle man även i Stockholm som singel kunna leva ett ungfär medelsvensonliv som FIRE. En familj i Stockholm med två vuxna och tre barn som har 10M i förmögenhet är väldigt väldigt långt ifrån att kunna det.
Du har rätt om du enbart tittar på nettotillgångarna och inte korrigerar för nettoförmögenhetsförändring och likviditet. Båda dessa kommer sannolikt att ge positiva korrektioner för singelpersonen och negativa för familjen.
En högre kostnadsnivå ger en lägre nettoförmögenhetsförändring. Ett större låst kapital i ett eventuellt ägt boende ger också en negativ korrektion på grund av försämrad likviditet.
Om man argumenterar som du gör så betyder det bara att det blir fler steg.
Stegen är stora, men visar ju också att det är stor skillnad på olika förmögenhetsnivåer, eftersom vi uppfattar stegen som stora, men att det ändå krävs hela sex steg för att beskriva vad vi vill beskriva.
Stegen är ju en förenkling. Sedan har ju, vilket flera verkar ha missat, sajten vi är på gjort en betydligt mer avancerad version där man kan knappa in ålder och likviditet, hur snabbt förmögenheten ökar och annat för att få en justerad siffra. (Jag gillar ju inte den justerade, eftersom jag själv halkar ner betydligt p.g.a. min låga livididitet…). (EDIT: För att precisera: jag och min fru har tillsammans en förmögenhet på ungefär 50 miljoner, men vår justerade nivå är 3.98! Hårt betyg.)
Men för att försvara just steget mellan nivå tre och fyra. Tio miljoner är en god approximation av hur mycket pengar du behöver för att leva på för resten av livet om du verkligen vill. Man kan göra FIRE på fyra miljoner och man ha tjugo miljoner och anse att det inte är rimligt att sluta jobba. Men har du tio miljoner netto så kan du själv leva klart över existensminimum under period som förmodligen motsvarar ungefär resten av ditt liv. Med tio miljoner kan du förmodligen ersätta någon form av lön som folk lever på under decennier. Med fem miljoner är det svårt, det kanske går, men det krävs en väldigt anpassad livsstil. Med tjugo miljoner är det lätt, om du bara accepterar att du inte kan leva som en Danderydsman och kanske även skippa lantställe.
Just den gränsen är en väldigt bra gräns, tycker jag. De flesta som har tio miljoner (per perso
Man kunde säkert finjustera dem och sedan inflationsjustera. Den korrekta gränsen vore kanske 12 miljoner. Eller kanske 10 för ensamstående och 15 för parhushåll.
En del av problemet i tolkningen uppstår ju i att de av oss som har några tiotals miljoner i förmögenhet lätt uppfattar oss som rika och då tänker att “eftersom jag tillhör pengar-på-banken-klassen så har jag råd med hus på landet, kanske en lägenhet i Spanien och en vanlig Volvo”. Och sedan inser man att man inte kan sluta jobba. Men har man tio, femton miljoner så har man ett val.
