Igårkväll hade vi @captorfonder på besök på vår FikaTillsammans som handlade om räntan, räntemarknadens värdering vs aktiemarknadens men även svenska kronans utveckling. Daniel Karlgren som höll i presentationen (samme Daniel som förvaltar Captor Iris-fonden som många gillar i forumet) visade då dessa två grafer som de tagit fram.
Det här är svenska kronans utveckling mot dollarn sedan 80-talet på det sättet som vi är vana att se den:
Att den svenska kronan kontinuerligt försvagas och dollarn blir dyrare och dyrare. Men! Kolla nästa graf som är liknande, men korrigerad för inflation.
Då ser vi att ligger rätt stabilt runt 8.55 SEK per USD de senaste 40 åren. Nu är nedan ingen rekommendation, men det känns ju inte som att det är osannolikt med en reversion-to-the-mean tänker jag.
Intressant tänker jag. För dig som är medlem på Patreon så kan du se inspelningen här. Jag tyckte den var intressant. För det här kan ha några intressanta implikationer. Daniel pratade t.ex. även om att allt sparande som numer görs i globala indexfonder pressar ju t.ex. ned kronan eftersom vi säljer SEK och köper USD då 70% av ägandet i en global indexfond ligger i USD. Något de flesta av oss fick en fin utväxling på förra året.
Inflation är en försvagad krona gentemot fysiska varor. Växelkurs och inflation är alltså två beroende variabler. Om man “justerar växelkursen mot inflationen” så riskerar man alltså att räkna bort den försvagade växelkursen.
Jag ställde en fråga om detta för något år sen. När svenska kronan försvagades jättrmycket mot USD och USA hade skyhög inflation. Sverige hade då inte det men man visste väl att det var i antågande och skulle bli ännu värre där.
Det känns naturligt att värdet på SEK minskar när inflationen ökar relativt inflation i USA.
Om man vänder på det, varför misslyckas Sverge med inflations faktorn relativt andra. Trots kollektivavtal och yada yada?
Det ser ju faktiskt jättebra ut i SEK, även tidigare och hittills detta år. Stor fördel jämfört med värdepapper i SEK. Ännu bättre om man har alla kostnader i Sverige
Tolkar att den nedre grafen bara har den svenska inflationen med eller är den amerikanska inflationen medtagen i den 2:a grafen? Om nej så tror jag att det blir lite missvisande. Borde inte nettot av det svenska KPI:et vs den amerikanska CPI som graf-skaparen borde korrigera med?
Den här tanken skaver lite hos mig. Man köper ju inte dollar, man köper bara en tillgång som är noterad i dollar. Substansvärdet man köper är inte 1:1 styrd av valutan det är noterat i—det finns ett värde som rör sig/står still oberoende av valutan.
Man brukar säga då att företagen har sina affärer i den valutan, och att de kan påverkas av valutans rörelser då, men i så fall enligt mig enbart om de håller stor kassa i valutan. Vid inflation höjer företagen sina priser och ökar sina kostnader, så det tar så småningom ut sig. Internationella företag med handel mot andra länder är ännu mindre styrda av valutan de är noterade i.
Jag tror man tänker snett om man tänker att man ska tjäna på att köpa en aktie noterad i dollar om dollarn sedan går upp.
Du har ju rätt i sak, men frågan är på vilken tidshorisont de olika mekanismerna verkar. Jag menar att valutaeffekter och på sikt värdet på företaget kanske är betydligt mer trögrörligt än själva valutakursen.
Min första tanke är ju att om mina andelar i ett Amerikanskt noterat bolag står stilla, dvs inget alls händer med företaget, aktiekursen står stilla, men valuta kursen de får vinst i (eller fortsatt planerar samma vinst i, USD) stärks mot SEK. Då har jag ju en större vinst i SEK helt utan någon ändring i företagets värde på vinsten? Det hade inte skett med ett bolag som redovisar sin vinst i SEK. Var bli det snett ?
Jo, men jag menar att det då är för att kronan är svagare. Du har fler kronor, men de är värda mindre, så du har eg lika mycket.
Alltså valutan är bara inblandad i “överföringsögonblicket” och i det läget är valutorna emellan bara ett nollsummespel. Det enda som spelar någon roll är objektets värde, och slutvärdet på det dit pengarna ska. Har du något reellt i båda ändorna så är valutorna troligtvis helt oviktiga. Förutom att du tappar växlingsavgifter så kan du skicka runt det bland hundratals valutor, det gör ingen skillnad.
Med de effektiva marknaderna (framförallt är väl valutamarknaderna effektiva?) så finns det inget arbitrage att tjäna där.
Nja, fast då är ju inte kronan svagare. Det brukar ju visa sig i prisförändringar på den lokala marknaden. Framförallt för importerade saker, men saker exporteras ju också, om det går att få bättre pris för dem någon annanstans, och det skruvar ju upp även det lokala priset när lokala inköpare behöver konkurrera för att få tillgång till dessa saker. Den här typen av arbitrage utnyttjar marknaden så snabbt det går, tänker jag.
Alla valutor och marknader sitter ihop i en enda stor väv nuförtiden, och blir det obalans någonstans så flödar det snabbt till folk som utnyttjar det, och så försvinner obalansen ganska omedelbums.
Importerade varor i den starkare valutan borde påverkas, eller så byter mataffären då till ett märke från billigare land / valuta. Men i övrigt får du gärna säga något mer. Om jag köper en öl från Tyskland tex? Eller betalar min hyra eller mitt bolån.
Kan säkert finnas indirekta korrelationer. Lite nyfiken hur man resonerar runt dem i så fall.
Alltså, jag är inte helt på det klara med detta, det finns bara någon form av skav/känsla baserat på hur jag förstått så här långt, så tänk inte att jag försöker komma med någon form av facit.
Men tanken är att en valutas värde spelar bara roll när du håller den valutan. Om du äger något som påverkas av den valutans värde (t ex företag som verkar på en marknad som handlar och betalar skatt i den valutan), så kan det finnas en viss relation, men det är inte nödvändigtvis så, och det är inte nödvändigtvis en 1:1-relation. Det finns antagligen mycket substans i ett företag som är helt orelaterat till i vilken valuta de räknar i sina dagliga affärer. Men fundera t ex på om företagen på den amerikanska marknaden använder dollar i vardagen, och vi här också använde dollar. Vad skulle bli den faktiska skillnaden då om vi köpte aktier i USA jämfört med nu när vi kör olika valutor?
Det enklaste är att fundera på guld, som är en rätt fristående tillgång som har precis det värde det vill. Om du köper ditt guld och betalar med euro, eller växlar dina euro till dollar (utan växlingsavgift och spread) och sedan köper guldet, spelar det någon roll i hur mycket guld du får? Om du sedan säljer ditt guld och får betalt i euro, eller i dollar, spelar det någon roll för dess värde i kronor?
Pengar är by design en tillgång med negativ avkastning (~2% inflation om året), och de som har fattat detta använder bara pengar som ett överföringsprotokoll mellan saker med positiv/neutral avkastning. Då spelar valutan i praktiken ingen roll.
Senaste 33 åren har SEK försvagats med ca 1.5% per år mot Euron (sen den kom), dvs ungefär lika mycket som själva inflationen. Det är bara historisk data och det är möjligt att det stärks med 1.5% närmaste 33 åren för att då bli en neutral avkastning. Det känns iaf inte som en tillfällig justering som snabbt kommer balanseras tillbaka. Vore intressant med lite studier på detta
Är inte detta bara ett annat sätt att mäta inflation/deflation? Det finns inget absolutvärde på inflation eller en valuta, det är bara i relation till andra saker.
Om du inte sitter och håller SEK, utan i stället har din networth låst i hus, bil, båt, sommarstuga. Du har dina besparingar investerade i någon form av tillgångar med positiv avkastning. Du får lön i SEK och betalar skatt i SEK, men du får löneuppräkning motsvarande “inflationen” varje år, så din reella lön är i praktiken oförändrad. Gör det något att valutorna EURO och SEK då rör sig lite olika mot varandra?
)