Hej!
Tack för grymt bra och informativ blogg! Har en fråga som rör kvittering av vinst/förlust.
Ok, det är något jag inte fattar men jag vet inte vad. Man kan kvitta inbetalad ränta för bolån mot tex schablonintäkten för ett isk-konto, och om summorna är samma storlek så blir skatten på kapitalintäkten noll (förutsatt att inga andra intäkter/utgifter finns). Men om man inte kvittar mot schablonintäkten på ett isk-konto så flyttas kapitalunderskottet till ett avdrag på tjänsteinkomsten? Så frågan är, spelar det någon roll ur ett ekonomiskt perspektiv hur man gör?
Detta är inget du gör själv utan Skatteverket sköter detta mot automatik. Du har 30 procent skatteeffekt på utgiftsräntor om du betalar skatt.
Sedan årtionden kvittas inte ränteutgifter direkt mot tjänsteinkomster, där inkomstskatten kan vara både högre och lägre än 30 ptocent.
1 gillning
Ok, men då är det ändå något att beakta i den mån att det kan spela roll för hur mkt pengar jag väljer att investera på ett isk? Tex i detta fall så att schablonintäkten matchar ränteutgifterna? Eller så är det bara dumheter då allt överblivet sparande borde va på isk oavsett…
Men ponera ett annat fall att jag säljer av fondandelar med vinst från ett depåkonto kontinuerligt (där vinsten matchar ränteutgifterna) för att på sikt ha flyttat hela innehavet till ett isk? Det blir fördelaktigt jmf med att sälja allt på en gång då antar jag.
Med en i dagsläget blygsam räntekostnad för ett bolån på ca 3000kr/mån, dvs 36000/år, behöver du ha ca 8 000 000kr på ett ISK för att komma upp i motsvarande mängd skatt givet att du betalar 0,453% på innehavet som är gällande för 2020. Så innan dess är det ju definitivt ingen idé att ens börja fundera på detta sätt. Efter dessa 8 miljoner hamnar du läget “allt överblivet sparande borde va på isk oavsett”.
Jag förstår inte riktigt den sista stycken. Säljer alla aktier som sparas i depå betalar du 30% skatt på vinsten. Det går inte att flytta innehavet från depå till ISK. Det går att ha depå och ISK samtidigt. Det går att ha samma aktie i både ISK o depå också.
Jag tänker lite enklare - hur mycket kostnader (växlingsavgifter/bankavgifter/skatt…) att investera i den här aktien/fonden, hur mycket risk jag kan tål, hur mycket vinst vill jag ha, hur mycket råd har jag att förlora pengarna.
Skatten på ISK för 2020 är 0.375%, det lägsta skatten kan vara med de skatteregler som finns nu.
Feltänk. Du slipper ju skatten på schablonintäkten, hel rätt. Men i andra ändan tappar du ju skatteeffekten 30 procent på ditt ränteavdrag. Resultatet blir ett nollsummespel.
Efter att ha läst kommentarerna gör jag ett nytt försök att förklara.
Schablonintäkten på ISK är fn 1.25 procent. På detta betalar du 30 procent skatt vilket ger en skatteffekt på 0.375 procent.
På utgiftsräntor har du 30 procents skatteavdrag.
Låt oss anta att du har 10 000 kr i utgiftsräntor, då får du 3000 kr mindre i skatt.
Har du en schablonintäkt på säg 1250 kr på ISK kvittas denna mot ränteutgiften så skatten på Isk blir 0. SAMTIDIGT MINSKAS SKATTEEFFEKTEN PÅ RÄNTEAVDRAGET MED 1250 KR, VARFÖR DU FÅR 375 KR MINDRE I SKATTEEFFEKT PÅ LÅNERÄNTAN.
PS. Att undvika ISK för att få 30 procents skatt att kvitta mot en låneränta är ren galenskap Det enda du gör är att du betalar mer skatt i onödan.
Jag uppfattar det som att skatteavdraget på 30% finns för att man ska få samma avdrag oavsett om man tjänar sina pengar på jobb eller kapital. Oavsett om du kvittar det på inkomster från kapital eller lön så blir det samma 30%-iga effekt.
Fel. Skatten på ränta och reavinst är 30 procent. Kan ej kvittas mot inkomst av tjänst.
Skatten på inkomst av tjänst varierar och för en höginkomsttagare kan den vara över 50 procent.
1 gillning
SKV kallas det inkomstslaget kapital=inkomster från tillgånar. Det finns en lista om olika avdrag…
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.11/2710.html
Ja, Nestor, men skatteavdraget på 30% från ränteutgift när du bara har lön har väl precis samma effekt i kronor som när du kvittar en tillåten inkomst mot en tillåten utgift och slipper 30% på den inkomsten? Det känns som om hela tanken med det är för att ge lika förutsättningar när det gäller lån för de som är löntagare som inte har inkomst på kapital.
Jag kan förstå om du tycker jag uttrycker mig klumpigt (du är proffs på detta och kan fackuttrycken), men det känns dumt att kallt skriva ”fel” när det sedan känns som att du bara protesterar mot ett specifikt ord snarare än själva poängen 
Eller jag fattar kanske inte. I så fall får du gärna förtydliga ytterligare.
Fram till 1982 kvittades ränteutgifter mot inkomst av tjänst. Hade man en marginalskatt på exempelvis 60 procent blev effekten av ränteavdraget också 60 procent. Hade man en marginalskatt på 25 procent blev värdet av avdraget 25 procent osv.
Därefter ändrades reglerna. Har du en ränteutgift och betalar skatt är skatteffekten 30 procent oavsett vilken marginalskatt du än har. Ränteutgiften kvittas alltså inte mot din inkomst utan du får 30 procent ändå.
Det känns som att du fortfarande missar min poäng. Dock klart intressant information om att det inte var balans i de två systemen tidigare. Tackar 
Det är du som missar. Man kvittar INGENTING mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Skatterna är separata och räknas var för sig.
Du skriver att tanken är att systemet skall ge lika förutsättningar för löntagare som inte har lån.
Så är det inte alls. Systemet är utformat så för att höginkomsttagare inte skall få mer än 30 procents skatteffekt på sina räntor. Tidigare kunde de i många fall få det dubbla.
Fortfarande är även 30 procent gynnsamt. Tack vare jobbskatteavdraget betalar väldigt många mindre än 30 procent i skatt för inkomst av tjänst.
Du kanske tänker på att vid ett extraknäck dras 30 procent skatt innan utbetalning. Detta är ingen exakt skatt utan ett preliminärt avdrag.Skatten blir sedan vad den blir. Är skatteavdraget för lågt får du betala in mer. Är det för högt får du pengar tillbaka.
Nej. Uppriktigt sagt så förstår jag inte vad du menar.
Inkomst av kapital beskattas med 30 procent om du har kapitalinkomst och du får 30 procents avdrag om du har en utgiftsränta. Utgifts- och inkomsträntor kvittas mot varandra, däremot sker inte samma kvittning mot inkomst av tjänst.
Man diskuterar lite då och då om man skall ta bort möjligheten till ränteavdrag. Problemet blir då vad vi skall göra med skatten på kapitalinkomster. Skall den också tas bort? Om inte så skapas en skevhet i systemet. Detta skulle dock ur jämlikhetssynpunkt kännas ytterst besvärande.
Nåja, tack för ditt tålamod och dina försök att både förklara och förstå
Äh, nu såg jag din näst senaste kommentar som jag missade tidigare
och blir igen lite trött på din ton. Jag gör ett nytt försök:
Antingen kvittar du kapitalinkomster och ränteutgifter, effekten blir (generellt) att 30% av räntekostnaden dras av din skatt.
Eller om ovan inte kan göras (du har inte kapitalinkomst), så tas 30% av din ränta och blir ränteavdrag på din skatt.
Oavsett dras i praktiken 30% av räntekostnaden bort från din skatt?
Min pyttelilla poäng var att det inte är en slump att det blir samma avdrag i kronor oavsett vilken av mekanismerna som triggar. Det är med flit, för att det känns rättvist att man får samma avdrag i kronor även om man lånat till t ex en bil för att kunna ta sig till jobbet och tjäna pengar, eller om man lånat pengar till någon form av investering som gett en inkomster. Det tar dessutom bort behovet av den typen av skatteplanering som originalposten frågar om. Att du dessutom säger att det var olika nivåer på avdraget innan beroende på vilken mekanism man använde, och att det sedan justerats/rättats till att bli samma, tycker jag stärker min tes, även om vi också ser andra orsaker till den rättningen.
Det går ju att tycka att jag resonerar fel, förstås, men jag tycker det är lite olyckligt att helt hänga upp sig på ordet ”kvitta”, när det inte var centralt för poängen.
Tycker du att min ton är högdragen så beklagar jag detta. Jag har endast redovisat de lagregler som gäller.
Att ge olika ränteavdrag beroende på ändamål skulle knappast vara praktiskt genomförbart. Men vem vet, politikernas vägar äro outgrundliga.
Nu lägger vi locket på denna diskussion.