Jag är heltidsanställd specialist. Tjänar 85000kr/månad. Var initialt sugen på att skjuta ut mig från tjänstgöring i regionen och bli frifräsare i eget Ab men gillar mina kollegor och patienter litet för mycket. Det finns ju också en trygghetsfaktor i att vara anställd.
Inspirerats mkt här i forumet. Dagdrömt om FIRE men kommer nog aldrig uppnå det. Kan dessutom tänka mig att fortsätta arbeta deltid efter pensionen (om 30 år) pga att jobbet är kul (i lagom mängd).
Funderar nu på att gå ner på 75% och vara ledig var 4e vecka. Delvis för att få mer fritid men också för att konsulta i eget bolag i större utsträckning än de enstaka veckor jag gör nu.
Om jag räknar
Nuvarande lön 12x85000=1020000kr/år
Deltid 1020000X 75% = 765000kr/år
Kan i nuläget fakturera 1675kr/h och tänker att om jag gör det 8 v/år
1675x40= 67000x8=536000 kr in mitt ab.
Jag känner mig tilltalad av konceptet både ekonomiskt och frihetsmässigt. Någon som har synpunkter? Vad gör andra konsulter med pengar som blir kvar i bolaget varje år efter lågbeskattad utdelning?
Tack på förhand
Jag är i liknande situation som dig. Också specialistläkare. Och har funderat på exakt samma upplägg.
Det jag har funderat på med det upplägget är att det gör ge påtagligt mycket lägre pensionsavsättningar (som jag förstått det) att gå ner i deltid, då vårt avtal ge en relativt låg avsättning upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, och därefter 32-34% avsättning av löne ovanför brytpunkten. Det går såklart att kompensera för med ökat privat sparande, men det är något som nog bör vara i kalkylen också.
Svårt att planera sådant som beror av skatteregler etc långt in i framtiden.
Din ekonomiska situation är bortom den många av oss har där vi ofta räknar med att få en pension under statsskattegränsen (Skulle varit 57.000 om man inte ändrat reglerna i år). Du bör enkelt ta dig dit enbart via anställningen eller med modest extra sparande via företaget.
Hur man lämpligast tar ut vinst med rimlig skatt beror på vad målet med pengarna är.
Till arvingar?
Med dagens regler verkar det smart att ta ut vinstmedlen i ditt företag som du över lång tid ackumulerat via att lägga det i träda 5 år efter att du slutat arbeta. Då blir skatten med dagens regler 25% om jag minns rätt. Dvs först vinstskatt runt 20% löpande och sedan 25% på det som är kvar. Du kan spara tillgångarna i aktiefonder genom åren.
Det kommer rimligen att bli många miljoner ackumulerade genom kanske 40 års förvaltning av vinstmedlen (varav de sista 5 enligt reglerna för bolag som förvaltas passivt inför avveckling).
Löpande uttag under åren. ? .
Svårare slippa hög marginalskatt på en hel del av uttagen ur företaget.
Jag personligen valde att gå ner i arbetstid stegvis
och sen sluta i förtid ungefär när pensionen bedömdes hamna på en bra nivå (under statsskattegränsen) till hög ålder. Började dra ner på arbete före 60 (när barnbarn började finnas).
@DrDeo jag är i ungefär samma situation och går i liknande tankar. Internmedicinare. Jag är deltidsföräldraledig idag, och har rätt att vara det något år till. Inte heller jag skulle vilja byta bort nuvarande jobb med allt vad det innebär i form av kollegor, delaktighet, intressanta sidouppdrag på universitetet och kliniken. Däremot oroar jag mig för att “tvingas” upp i 100% och för att vara kvar på en och samma arbetsplats i flera decennier utan omväxling.
Ett AB ger möjligheten att arbeta några veckor/år på annan/andra kliniker för att få miljöombyte och inspiration. Hur funkar saker där? Något man kan ta med hem? Något jag kan tipsa om som jag har sett fungera på andra ställen, och som de behöver hjälp med på en annan arbetsplats?
Gällande ekonomin tänker jag lågbeskattad utdelning och så får resten av pengarna vara kvar i AB. Initialt investerade på börsen, men kanske det till sist blir ett hyreshus tillsammans med någon om jag i framtiden tycker att jag har tid/ork med det.
I mitt idealscenario lyckas jag få igenom att ha 60% grundanställning med gott om tid för barn, social samvaro och intressen. Tänker att var fjärde vecka helt ledig (eller 2v varannan månad) ger möjlighet att hoppa på hyruppdrag när andan faller på, men när det känns tungt med jobbet så ger det utrymme att vara ledig med återhämtning för att orka jobba och fortsätta tycka att jobbet är roligt i 25 år till.
Intresserant upplägg, tycker jag. Låter likt. Jag kommer dra in ca 140000kr mitt första år i ab. Hoppas kunna dubblera det nästa år.
Upplever mitt jobb givande men det blir orimligt mycket som landar på ens bord när man är heltidsanställd, många positioner som ska täckas upp. Säbo, hemsjukvård, kroniker, komplicerade patienter, beroendepatienter. För att inte tala om
att täcka hela sommaren/andra lov/ledigheter och man förväntas bara ta det.
Grundanledningen till att jag ifrågasätter det är att familjelivet blir påverkat när man måste jobba för mycket på skollov.
Samtidigt när jag följer stafettläkartrådar på sociala medier så flockas ett läkarklientel där som jag verkligen inte inspireras av. 50% av våra egna stafetter är riktigt riktigt dåliga kliniker. Kanske är detta mer primärvårdens dilemma jfrt skjukhus.
Under 2024 funderar jag på att antingen stafetta enstaka veckor alternativt gå ner på 50 % och jobba varannan vecka fast och sen täcka upp med stafettjobb som täcker inkomstförlusten.
Jag kan i perioder också tycka det är surt att jobba nattjourveckor, på jullov, på helger, på skollov osv. Samtidigt har jag ju medvetet valt denna yrkesinriktning med vetskap om att patienter behöver hjälp året runt och att man som internmedicinare behövs på loven också. Men det är helt beroende av att ens partner är införstådd i upplägget och har köpt in sig på grejen. När det knorras hemifrån för att jag behöver jobba på påskhelgen och jag helst också förstås vill vara ledig med familjen så är det tungt. Tvärtom kändes det lätt att gå till jobbet och köra 12-timmarspass och lämna all vab till min partner när pandemin var som värst 2020 eftersom jag fick helhjärtat stöd hemifrån.
Det bör så klart finnas en god grundbemanning och viss flexibilitet i schemaläggningen, men jag anser även att det är mitt ansvar att ta jourpass och helgpass för att vi behöver hjälpas åt och dela på den tristare biten av jobbet.
För egen del har verkligen grunden med deltid gjort att de extra helgerna och intensiva jourveckorna blivit mindre slitiga. Att jobba 2 extra dagar en vecka blir mycket lättare om man börjar med en 4-dagarsvecka
Ps. menar inte att du “måste ta ditt ansvar” och slita på, men det kanske inte behövs så drastiska förändringar som 50/50 - om du inte är taggad på det förstås.
Ang. stafettläkare inom slutenvården upplever jag att det är högt och lågt också. Jag får ha viss ödmjukhet inför att det är lurigt att vara ny och inte kunna lokala rutiner, men attityden och arbetsinsatsen är tyvärr inte alltid helt lysande. Det har gjort mig avogt inställd till hela hyr-grejen, men i höstas träffade jag en riktigt kompetent och trevlig hyrläkare på jobbet som fick mig att ändra inställning lite grann. Denne läkare hade en stabil anställning sedan 20+ år i grunden och hade hyr-grejen som miljöombyte endast några veckor om året. De jag träffat som kör 100% hyr har tyvärr ovanligt ofta varit mer arbetsovilliga och duckat ansvar, skjutit upp beslut och varit svårtillgängliga för underläkarna.
Haha, nu skriver jag på och spammar men jag reagerade också på din kommentar om att jobba “för att täcka upp inkomstförlusten”. Jag skulle vilja utmana tankesättet som jag tolkar in i meningen. Det är lätt att tänka att en heltidstjänst är normen, för att det är samhällsnormen, men det behöver inte vara din norm. Säg att alla skulle jobba 50h/v och du slackar på med 40h och går miste om 20% av lönen. Måste man då jobba ikapp för att täcka upp inkomstförlusten? Om man skiftar mindset och utgår från hur mycket du behöver jobba för att ha tillräckligt med pengar för att trivas med tillvaron så kanske den punkten redan är uppnådd vid 20h/v? Att då sälja ännu mer av din tid för att tjäna ännu mer pengar än du behöver bör ske med eftertanke. Vad ger mer pengar som inte mer tid ger? Eller är det mer arbete som ger belöning i form av meningsfullhet och stimulans, och pengarna bara en bonus?
Vad är det du specifikt får ut av dina kollegor och nuvarande patienter? Skulle du inte kunna få dessa delar som stafettläkare?
Har du en timpenning på 1675kr/h krävs det inte mycket arbete för att du ska kunna täcka lön (och utdelning) samt avsättningar till TjP som motsvarar runt 90 tkr/månad som anställd. Jag har ingen kalkyl tillgänglig just nu men det bör vara runt 3-4 månaders heltidsarbete i eget bolag för dig, mao. 1.1-1.4 mkr intäkter/år.
Vill du istället arbeta 10 månader om året i eget AB har du intäkter på över 2.8 mkr/år. Du täcker således alla tänkbara utgifter, förmånsbil, telefon, dator, lön, utdelning samt har en bit över 1mkr kvar i bolaget efter bolagsskatt.
Det kanske är läge att lyfta blicken och fundera över vad du faktiskt värdesätter i livet? Du har möjlighet att egentligen bara arbeta 4mån om året och bibehålla nuvarande ekonomiska situation. Alternativt arbeta fulltid och genomföra drömmen om FIRE (samt även arbeta 10-50% bara för det är kul) om vi blickar framåt.
Så tillbaka till första stycket, hur mycket värdesätter du dina kollegor och patienter egentligen?
Du kan starta ditt företag vid sidan av om du inte redan gjort det och på något sätt ingå avtal med din nuvarande arbetsgivare om krav på x antal procent per månad vilket också är den andel som du vill arbeta. Alternativt gå ner i arbetstid och ge första tjing till din arbetsgivare eller bättre pris till just dem. Jag vet inte hur du vill göra då de har för och nackdelar. Hur du gör med kommunikationen vet jag inte om vad du ska göra först men värt några tankerundor.
Tid är värt mer än pengar och när man inser det så ser man också vad man gör av det och du slipper garanterat väggen som kan komma och dimma ner din hjärna för all framtid när ens maxnivå minskas och minskas.
