Jag och en kollega köpte en hyresfastighet för 3 år sedan, startade ett AB för köpet. Nu efter 3 år har vi 6 fastigheter fördelat på 2 st AB som vi fortfarande driver vid sidan om våra jobb.
Vi har följande lån i bolagen:
Banklån på fastigheter med 2,75% ränta
Ett banklån utan säkerhet med 4.5% ränta
En säljrevers med 2% ränta
En säljrevers med 6% ränta
Och sen har vi lånat in privata pengar i bolagen.
Min fråga är vad man kan/ska ta för ränta på de privata pengarna?
Våran revisor säger att skatteverket godkänner max 3% över stadslåneräna som väl är 0 nu så hon rekomenderar att vi tar 2.5%? Tycker det är lite låg ränta då man i princip låser pengarna och inte riktigt vet när man kan plocka tillbaka allt.
Men @janbolmeson brukar ju säga att det är hög risk att låna in till AB och man ska ta en riskpremie.
Hur motiverar man det om skatteverket frågar och vilken ränta är rimlig?
Tänker kanske också på hur “prioriterad” din fodran kan sägas vara. Dvs det är ju egentligen NYA lånevillkor/räntor som är aktuella att jämföra med om man kan anse att det hamnar i den ordningen.
Dvs de första lånen kanske har 2,75% vill man ta fler lån är räntan kanske 4,5% helt plötsligt eftersom de antas ha sämre risk om vi tänker att det är olika pantbrev i stigande ordning inblandade.
Med det sagt man vill inte hålla på och tjafsa med Skatteverket så jag hade nog nöjt mig med 2,7% också om jag inte kunde visa något papper som sa annat. T ex att banken erbjuder sig att utöka lånen men då vill ha 4,5% på det nya lånet.
Ok tack för svar. Låter som jag ska nöja mig med 2.5% då eller möjligen höja till 2.7%
Men det stämmer som du säger @Skogstomten att banken har ju lånat ut max dom kan tänka sig till 2.75% så allt vi behöver låna utöver det är det högre ränta på och egentligen är det ju i den klassen våra privata pengar hamnar.
Ta in offerter från alla aktörer du kan komma, inkl tex ALMI, Toborrow m.fl. Sedan har du underlag när du ska motivera det. Till stor del är sådant en bedömningsfråga och således en värvningskonversation.
Jag vet att gängse är att räkna runt 3 procent. Då kommer man slippa alla problem. Men, jag vet om t.ex. ett family office här i Sverige som har majoriteten av sina placeringar i räntepapper. De lånar ut större belopp i de fall då banken inte vill låna ut, t.ex. då en delägare ska köpas ut eller liknande situationer.
Jag vet om case där de har lånat ut t.ex. 40 Mkr till en ränta på 15 %, tagit 200 procent säkerhet i förhållande till belopp och liknande. Min poäng är att det inte är något konstigt, om än ovanligt, att ha räntor på företagslån på runt 10 procent. En ganska vanlig lösning för t.ex. factoring-tjänster är ju 1 % i månaden.
Således, om det var viktigt och jag tog en risk, så skulle jag absolut ta en argumentation med Skatteverket eller revisor om det kom upp. Det gäller bara ha torrt på fötterna, argumentera bra och ha underlag som styrker ens tes. Enklast har jag upplevt det genom att just ta in olika offerter från olika aktörer så att man kan lägga fram “bevis” för ens tes.
Under de år jag drivit olika företag har jag tänkt exakt som @janbolmeson skriver.
Redan vid tidpunkten NÄR jag fattar ett beslut tänker jag:
“-OM jag får revision på det här hur svarar/motiverar jag det då?”.
Då är jag också förberedd på en eventuell fråga OCH har redan underlagen/beräkningarna framme, daterat och utskrivna när beslutet tas. Det kan till och med vara ett kort Word-dokument där jag skrivit hur jag tänkt. Sen brukar jag dessutom häfta ihop det med verifikatet som hör till i bokföringen. OM/NÄR jag då får en fråga eller revision så är det lätt och enkelt att förklara hur man tänkte/räknade och kan visa med papper/offerter från den tidpunkten. (Sen är det ingen garanti för att man inte tänkte tokigt)
Att i efterhand försöka plocka fram vad som gällde för t ex tre år sedan i en viss situation är både svårt, kan behövas en allmän bedömning från någon oberoende hur det var då (t ex värdering), riskerar att det behöver bakdateras och riskerar därmed skapa en slags misstänksamhet och anledning att gräva djupare eftersom det kanske framstår som en efterhandskonstruktion. Dessutom är underlagen från tidpunkten för beslutet blir det då ett tydligare bevis på ens “uppsåt” vid det tillfället. Berör det även pengatransaktioner så går det ju även koppla ihop det med bankutdrag och bokföring som stämmer tidsmässigt för att ytterligare förstärka bilden av vad man gjort.
Hade precis en sådan diskussion på telefon förra sommaren med Skatteverket om en sak de ville veta/utreda mer om. Tog mig 15 minuter under telefonsamtalet med handläggaren att plocka fram och skicka över kopior på alla papper/underlag, bankutdrag, bokföringsunderlag mm från tidpunkten osv. Handläggaren avslutade samtalet med att denne skulle ta upp det som ett “Skolexempel” på hur ett bra och trovärdigt svar på en fråga kunde/borde se ut. I det här fallet var det den omedelbara responsen, att jag hade järnkoll och att det fanns flera oberoende underlag (Bokföring, verifikat, bankutdrag) som styrkte vad jag gjort som skapade trovärdigheten. Här ser vi också en fördel med att själv göra eller vara delaktig/insatt i bokföringen i sitt bolag. Så att man kan plocka ut såna här saker själv om man vet hur man gör.
Tack för bra svar! Låter vettigt att ta in låneofferter och se vad man skulle få betala för ytterligare lån, eller lån för att ersätta eget kapital och sen sätta in det i bokföringen som dokumentation om man går vidare och betalar ut högre ränta till sig själv.
Jag sköter själv bokföringen, har lärt mig mycket på det tycker jag. Har bara revisor till boksluten och bolla frågor med.
Fast då är det mellan två oberoende företag som man får förutsätta är på marknadsmässiga villkor.
Helt annorlunda när du lånar ut pengar till ditt eget bolag och ersättningen lämnar företaget. Då är det en samstämmig praxis som anger 1-3 % över SLR i november året innan som en marknadsmässig ränta. I det övre häradet om det finns ett kapitalbehov och i det lägre om kapitalbehov saknas.
Styrelse pch VD i ett aktiebolag får inte dränera bolaget på kapital för sin egen vinning. Då kan man bli personligt ansvarig i en konkurs. Så att ta ut vinst på lånet kan vara riktigt riskabelt. Jag hade lyssnat på revisorn eller tagit in en affärsjurist.
Har en tanke att låna ut pengar till eget bolag och låta detta lån vara räntefritt i bolagets uppstart i någon månad, mtp uppstartskostnaderna i bolaget, men att debitera ränta därefter under lånets löptid (ett antal år).
om jag inte kunde visa något papper som sa annat. T ex att banken erbjuder sig att utöka lånen men då vill ha 4,5% på det nya lånet.
I det här fallet var det den omedelbara responsen, att jag hade järnkoll och att det fanns flera oberoende underlag (Bokföring, verifikat, bankutdrag) som styrkte vad jag gjort som skapade trovärdigheten. Här ser vi också en fördel med att själv göra eller vara delaktig/insatt i bokföringen i sitt bolag. Så att man kan plocka ut såna här saker själv om man vet hur man gör.