Äger en bil med ett uppskattat värde på cirka 50 kkr. Har därför avstått från annat än den nödgade trafikförsäkringen. Helförsäkring kostar cirka 4000 kronor mer per år än enbart trafikförsäkring, nära på 10% av bilens värde, och jag totalkvaddar förhoppningsvis och sannolikt bilar mer sällan än var tionde år… Halvförsäkring är inte aktuellt ty vagnskadeförsäkring ingår i oftast i helförsäkringen.
Nåväl, nu var bilen på väg att bli utlånad till en nära av min fru. Jag frågade då min fru om hon nämnt att bilen är oförsäkrad och att det riskerar att bli dyrt ifall föraren vållar en olycka. Det hade hon givetvis inte, så jag valde själv att informera om detta med utgången att vederbörande valde att ta bussen istället.
I samband med att jag förtydligade detta kände jag mig som en surgubbe/Ove, kanske särskilt då vederbörande valde bussen istället. Bilen får “gärna” (läs motvilligt) lånas ut, men jag vill inte att det uppstår några oklarhet vid händelse av krock bara för att den som lånar gjort en massa antaganden. Och det handlar inte enbart om bilens värde, det är allt krångel och skit med att skaffa en ny bil - det är fan nästan 50 kkr i sig själv
Några förslag på hur man kan hantera situationen? Liknande erfarenhet?
Det var snällt att du berättade vilken försäkring som finns. Din vän kunde nu själv välja att inte ta risken. Du ska såklart inte ha en dyrare försäkring bara för att någon annan skulle kunna ha nytta av din bil. I så fall får väl din vän hosta upp de där 4000 kronorna per år som tack för lånet.
Bra tanke, och jag är verkligen ingen försäkringsexpert, men hittade detta:
“Frågan är dock vad som gäller får sådana skador som inte vållats tredje man utan de skador som eventuellt vållats på den lånade bilen. Vid lån av annans sak föreligger en vårdplikt. Vårdplikten brukar härledas från 11:1 handelsbalken (HB). Bestämmelsen innebär att låntagaren ansvarar för skador som uppkommer på det lånade som inte är form av normalt slitage. Låntagaren har ett presumtionsansvar och måste således bevisa att det inte rör sig om vållande/oaktsamhet för att undvika skadeståndsansvar. I den mån det är en olyckshändelse så ansvarar inte låntagaren för skador men gör det vid vårdslöshet och oaktsamhet, det blir i detta fall således ytterst en bevisfråga. Se rättsfallet NJA 1953 s. 409. Skadeståndet utgår då från skadeståndslagen och täcker sakskador enligt 5:7 SkL”
Om jag läser rätt: Är det en olyckshändelse kan låntagaren komma undan helt, är det vårdslöshet kan skadestånd avkrävas låntagaren av långivaren. Frågan är då om en/ett ansvarsförsäkring/-skydd träder in och hur kul är det att behöva begära skadestånd av nära… Usch!
Personen i fråga har givetvis hemförsäkring, hos Länsförsäkringar, i vilken ansvarsskydd verkar ingå som ska gälla vid skadeståndskrav (inte lusläst avtalet).
Edit: För avtalet om hemförsäkring för BRF hos Länsförsäkringar står följande för Ansvarsskydd:
“Vad ersätts inte?
Försäkringen ersätter bland annat inte skadeståndskrav som har samband med ditt arbete eller gäller dig som ägare eller förare av båt och motordrivet fordon.”
Så tveksamt om den täcker upp mot skadeståndskrav ställt på en som lånat och vållat skada på lånat fordon.
Har en bil med halvförsäkring utlånad ett par månader till syrran. Inga konstigheter alls, hon vet att bilen är halvförsäkrad och är hon vållande till en olycka får hon ersätta bilen.
Värde ca 30k, så ingen dyr bil.
Men det är ju lämpligt att den som lånar bilen är medveten om vilken försäkring som gäller.
