Skulle ni gjort det om ni inte planerade att skaffa barn? Skulle en billigare lägenhet eller ett mindre hus räckt om ni inte planerade att skaffa barn? Har läget på huset inverkan om du har barn eller ej?
Skulle ni kunnat byta ut bilen mot en mindre om ni inte skaffat barn?
Sen just bilar kan ju vara lite knepigt, man kanske inte behöver byta vid första barnet, men vid det andra.
Poängen är att de är inte befintliga, om du kunde byta ut det befintliga mot något billigare om du inte hade barn.
Poängen är att man har den budget man har. Med barn väljer man det bästa passandet alternativet med ett resultat. Utan barn gör man motsvarande val med ett annat resultat. Kostnaden blir i slutänden densamma. Om man uppfattar det som väldigt viktigt att bo i ett område med viss “social status” och har belånat sig till max för att kunna bo just där blir det säkert merkostnader. Har man valt en billigare lösning där 1-2 extra rum finns, helt enkelt för att marginalkostnaden för dem inte var så hög, blir bilden en annan.
Det finns olika levnadssätt och de ger olika ekonomiska konsekvenser. Jag kan villigt erkänna att jag lever att ganska “ekonomiserat” liv, i meningen att många beslut kunnat vägledas av ekonomiskt tänk. För mig har det här tänket underlättats mycket av att min sambo inte kommer från Sverige. Med en sambo från Sverige skulle jag sannolikt haft svårare att styra själv och behövt ta hänsyn till olika “tyckanden” som inte främst varit ekonomiskt optimala. I mitt fall har min sambo förvisso varit delaktig i besluten men ändå i slutänden litat på att det jag valt varit “fint och bra”. Hon har inte varit missnöjd så långt.
Ja, och vissa ger sina 16 åringar bara gröt, låter de inte ha några hobbies överhuvudtaget och dessutom måste de jobba för att bidra till hushållskassan. För dessa stämmer siffrorna för 16-åringar inte alls bra.
Vad är poängen med att ta upp det, när siffrorna förmodligen stämmer rätt bra för gemene man?
Jag uppfattar att kostnaderna för äldre barn är mer enhetliga, åtminstone om man nu inte är akut fattig. För yngre barn är det fler faktorer som varierar mycket, såväl kopplade till hur man bor, var man jobbar som faktorer kopplade till barnet.
Kanske, men jag tycker fortfarande att argumenten för variationerna går lite i linje med “Det är inte dyrare att flyga med barnen, jag skulle ändå köpa en extra plats, för jag tycker inte om att sitta bredvid en främling”.
Men, att det är mer handfasta kostnader i de högre åldrarna kan jag hålla med om.
Sådana exempel kan det säkert finnas. Jag skulle inte säga att mina egna exempel är sådana men de har mycket samband med att jag fått småbarn efter 40. Då hade jag redan hunnit skaffa en viss plattform som räcker ganska långt. Jag hade mycket väl kunnat skaffa den utan barnen också. I en annan fas i livet hade det sannolikt sett annorlunda ut.
Du tycker inte att “jag skulle ändå bo i ett hus med 1-2 extra rum” bär vissa snarlikheter?
Men, samma sak gäller ju på andra sidan, boendet blir ju inte automatiskt billigare bara för att barnen flyger ut, om man inte flyttar till något billigare mindre. Men möjligheten att göra detta ökar ju efter.
Innan barnen kom har jag ägnat mig åt uthyrning av rum. Det kan jag inte göra längre med barn med i bilden. I dyra områden tenderar 1-2 rum extra kosta ganska mycket. De är “inte lönsamma” helt enkelt. I områden med lägre kostnader kan marginalkostnaden för ett rum ställas i relation till en potentiell hyresintäkt.
I dyra områden tenderar det att finnas stora kostnader för boendet, och främst kopplade till själva adressen. Då uppstår också en betydande vinst kopplad till att “flytta till mindre boende”. När boendet inte är lika dyrt är det inte lika noga. Att börja hyra ut rum igen vore fullt tänkbart i framtiden.
Allt detta är givetvis ren överkurs men det är lite så här jag ser på extra rum.
Ja, hyra ut rum är ju ett annat sätt att modifiera sitt boende än att byta det.
Men då har du ju som du själv säger en inkomstförlust medan barnen bor där, vilket är en form av kostnad.