Någon som vet ifall/hur man kan få fram en lista på alla ägarlägenheter som finns? En ägarlägenhet har ju likt en villa en lagfart, och det går ju att söka fram en fastighet med hjälp av fastighetsbeteckningen på Lantmäteriet.
Det finns relativt få ägarlägenheter i Sverige än så länge, även om det byggs fler. Tex JM och andra aktörer bygger på flera områden i främst Sthlm idag, men handlar ofta om projekt som är klara om några år.
Tittar man på Hemnet finns det sällan ägarlägenheter till salu, med undantag för nyproduktioner.
Eftersöker därför möjlighet att kunna hitta befintliga ägarlägenheter som redan är tillträdda i Sverige och främst Stockholm, för att kunna ta kontakt med ägare och undersöka om de är intresserade av att sälja.
Likväl sitter du eller någon ni känner på en ägarlägenhet och ev. är intresserade av att sälja, skicka mig gärna ett PM.
Förenklat så gillar jag tanken på att hyra ut utan förbehåll i jämförelse med en Bostadsrätt, samtidigt som omfattande underhåll/kostnader för fasad, värmepanna mm inte är aktuellt som tex för Villa.
Hej - jag kan inte svara på din fråga men jag är lite intresserad av hur du tänker kring det här med att hyra ut en bostad. Jag har möjlighet att ta över en eller två lgh i en brf som tillåter uthyrning fritt efter vad jag förstår.
Jag har försökt räkna lite på vad som skulle ge bäst avkastning att sälja lgh och investera i lysa eller behålla och hyra ut. Det kanske finns någon annan tråd där detta redan har diskuterats men hittar ingen just nu.
Hur ska man tänka? Jag försökte räkna på det hela men det var rätt svårt. En skillnad mellan att investera pengarna är att man har en hävstång i att man lånar pengar till bostaden. Men rent principiellt kan man ju låna för att investera i lysa också även om jag inte känner mig bekväm med det.
Jag har försökt räkna lite på vad som skulle ge bäst avkastning att sälja lgh och investera i lysa eller behålla och hyra ut. Det kanske finns någon annan tråd där detta redan har diskuterats men hittar ingen just nu.
Hur ska man tänka? Jag försökte räkna på det hela men det var rätt svårt. En skillnad mellan att investera pengarna är att man har en hävstång i att man lånar pengar till bostaden. Men rent principiellt kan man ju låna för att investera i lysa också även om jag inte känner mig bekväm med det.
Kalkylen skulle utöver de vanliga antaganden om ränta, prisutveckling, hyresnivå o.s.v ta volatiliteten i beaktning, tycker jag i alla fall.
Historiskt har fastigheter varit mycket mindre volatila än t.e.x aktier. Så man kan inte jämföra tillgångsslagen rakt av. I termer av bostäder sjönk husmarknaden cirka ~-28% från topp till botten under 90-talskrisen i Stockholm som exempel. Sedan 1875 kan jag inte ens hitta ett så stort fall tidigare i Sverige:
Jag hade nog provat att fråga inskrivningsmyndigheten eller skatteverket efter hur många taxeringsenheter det finns med den taxeringskod som ägarlägenheter har. För att få fram antalet.
Angående underhåll av fasad m.m. så bildas det gemensamhetsankäggning och kostnader delas i proportion till lägenhetens andelstal. Det är inte så att man slipper sådana kostnader helt och hållet.
"För gemensamma utrymmen bildas en så kallad samfällighet (Samfälligheter | Lantmäteriet) som varje ägarlägenhet i huset äger del i. För gemensamma anläggningar bildas en så kallad gemensamhetsanläggning (Gemensamhetsanläggningar | Lantmäteriet) som varje ägarlägenhet i huset också äger del i.
Samfälligheten och gemensamhetsanläggningen förvaltas gemensamt av ägarlägenheternas ägare genom en särskild förening, en samfällighetsförening (Samfälligheter | Lantmäteriet). Ägarna är medlemmar i föreningen. Föreningen är skyldig att fondera pengar för det framtida underhållet av den gemensamma egendomen. Kostnaderna för driften av de gemensamma utrymmena och anläggningarna fördelas mellan delägarna."
Inser att jag uttryckte mig klumpigt. Givetvis finns det en kostnad att ta hänsyn till för detta indirekt via Samfälligheten. Samtidigt gillar jag den ”tvingande” periodiseringen (avgiften till samfällighet) och den ”spridda risken” (medlemmar i samfälligheten).
Det jag syftar på, och jag förenklar det igen, är att det känns på förhand mer bekymmersfritt att hyra ut en eller flera ägarlägenheter, kontra tex egen hyresfastighet, villa eller radhus.
Helt enkelt potentiellt mindre saker som på förhand kan gå fel / kräver min direkta personliga arbetsinsats.
Vidare får man som juridisk person köpa en ägarlägenhet, till skillnad från bostadsrätt det där generellt inte tillåts. Går även att belåna ägarlägenhet via banken.
Jag är inte säker på att det stämmer. Jag skulle säga att köpa ett radhus av den typ jag själv bor i och att hyra ut det vore lika enkelt som att hyra ut ägarlägenheter. Den enda skillnaden som talar för ägarlägenheter vore att de är nybyggda och av den anledningen problemfria. Ett radhus behöver renoveras upp först innan det blir problemfritt.
När jag tittade på hus för ett antal år sedan tog jag gott om tid på mig och tittade i flera olika områden. Jag känner att jag därför har iallafall hygglig koll på läget när det gäller hus i lägre medelklass i södra och västra Stockholm.
Det område där jag själv bor är där lönsamheten i att köpa hus och hyra ut dem är störst i Stockholm. Det här baserar jag på en rapport som något konsultbolag tagit fram. Den hittade jag på google för några år sedan och den finns nog där fortfarande.
Tack för dina synpunkter. Allt annat lika då, om vi spolar fram tiden och förutsätter att ägarlägenheten har många år på nacken.
Om man har radhus med äganderätt, vilket man vill ha i ett uthyrningsscenario, är det väl ofta så att man själv (ej samfälligheten) står för ev. fasadrenoveringar eller takrenoveringar? Utöver det ev. dränering när det väl blir dags för det, och ska vägg-i-vägg grannen dränera påverkar det en själv, som minimum i själva inskränkningen.
Sedan vet jag inte hur det brukar se ut med uppvärmning, ifall det finns fall där man har t.ex. egen värmepump, eller om det alltid/oftast delas av t.ex. en radhuslänga.
Utöver det är generellt sett värdeökningen på radhus mindre över tid, men samtidigt gäller det åt motsatt håll om man är lagd åt hedge-hållet.
Sedan finns ju även kedjehus och parhus, men jag skippar dem i ekvationen.
Enligt mitt tyckte är “rankingen” följande vad gäller mindre bekymmer sett till underhåll.
Ägarlägenhet
Radhus (äganderätt)
Villa (äganderätt)
Egen hyresfastighet
Som bekant finns det dock väldigt få ägarlägenheter, så inriktning mot radhus med äganderätt är ju helt klart ett värdigt alternativ.
Jag bor i radhus med äganderätt och friköpt tomt. Vi har fjärrvärme och gemensam VA-anläggning.
Givetvis behövs åtgärder gällande fasad, tak och ev. omdränering. Omdränering är inget som är möjligt att göra själv utan skulle behöva göras samordnat med grannarna.
Iom att det handlar om åtgärder som behöver göras väldigt sällan är det inte så stor sak i praktiken.
Att värdeökningen skulle vara större i ägarlägenheter framstår för mig som ren spekulation. Det är förstås svårt att veta hur prisutvecklingen kommer se ut framöver. Däremot växer storstadsregionerna och förutsatt att ett objekt har ett strategiskt läge borde värdeutvecklingen inte vara någonting som avviker negativt.
Ursäkta lite sent svar här men tack för din input. Det är en knepig kalkyl tycker jag i alla fall. Sen är det också frågan om hur stor andel av det totala sparande som ska vara investerat i fastigheter. Bra poäng att det är ett mindre volatilt tillgångsslag. Men verkar ändå som att aktiemarknaden och fastighetsmarknaden följer varandra rätt nära. Så här hänger utvecklingen av bostadsmarken och börsen ihop | Fundler
Hmmm… Det finns antagligen en nämnvärd korrelation mellan Stockholmsbörsen och bostadsmarknaden (särskilt i just Stockholm). Men jag tycker artikeln i fråga tittar ur ett alldeles för kort perspektiv. Det har ju som bekant hänt lite på bostadsmarknaden sedan just ~2005 som användes som index där. Sedan förstår jag varför den bara är gjord från 2005 då HOX index upprättades då, men man hade ju velat titta tillbaka till 1875 där också!
Jag får lite vibbar av typexemplet på feltänket med korrelation och kausalitet… Nämligen att glassförsäljningen i början av sommaren orsakar följande drunkningsolyckor!
En liten uppdatering. Jag har varit i dialog med Lantmäteriet fram och tillbaka senaste ca 2 veckorna och idag fått hem en lagom stor bunt A4-sidor med massa matnyttig information om alla ägarlägenheter i Stockholm. De var otroligt hjälpsamma och proffsiga får jag säga!
Vid snabb okulär besiktning och cross-check mot de få ägarlägenheterna på Hemnet som inte är nyproduktion så verkar det helt klart finnas en fin uppsida vad gäller värdeökning vid jämförelse av senaste köpeskilling och nuvarande högsta bud på Hemnet
Data är från två olika offentliga register men jag vill tro att jag kan scanna materialet till PDF och sedan OCR-tolka till Excel och mappa med hjälp av fastighetsbeteckningen och nyttja för eget bruk (innehåller t.ex. personuppgifter). Då blir det enklare att överblicka och analysera och så kan jag kanske återkomma med lite intressant övergripande statistik vid intresse.
Fördelarna som jag ser det med att hyra ut ägarlägenhet kontra hyresfastighet är att du i princip kan ta ut marknadshyra. Om man kan utnyttja lagen om uthyrning av privatbostad så är det väldigt vaga riktlinjer. En möblerad lägenhet för 4MSEK kan man hyra ut för ca 19-20k (16000 (kapitalkostnad) + 2000 (drift+avgift) + 1000 (möbler)). I en hyresfastighet skulle man kanske få ta ut 8-10k.
Ser att det ligger en ägarlägenhet (booli) på 58 m2 på koggens gränd i malmö som hade varit intressant om man haft lite pengar över
