Jag har hört i podden och läst på forumet att det anses onödigt att ha lön över brytgränsen för statlig skatt. I senaste podden “Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv” nämndes det igen. Som att det knappt lönar sig att få en löneökning över statlig-skatt-nivån.
Det gäller säkert för egenföretagare som både får stå för sociala avgifter och dessutom betala inkomstskatt själva. För den anställde hos en extern arbetsgivare är situationen en annan. Jag tycker det vore bra att lyfta även den sidan när frågan kommer upp.
För en anställd är en vanlig procentsats för tjänstepension 30% på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. 2023 är inkomstgränsen 46 438 kr i månaden. För varje tusenlapp över inkomstgränsen erhålls 300 kr i tjänstepension.
Anställda hos en arbetsgivare med kollektivavtal erbjuds ofta föräldraledighetstillägg för ett visst antal FL-dagar, 90% på lönedelar över 10 prisbasbelopp. Samma beräkning gäller vid långtidssjukdom dag 15-90. 2023 är inkomstgränsen 43 750 kr. För varje tusenlapp över inkomstgränsen i frånvaroavdrag erhålls 900 kr i tillägg.
Vid sjukfrånvaro och sjukersättning vid väldigt långvarig sjukdom utbetalas sjukpension via tjänstepensionen. Den baseras på antingen fast månadslön med någon multipel eller en snittlön det senaste året, varpå månadslönen spelar stor roll.
Några arbetsgivare har också lön vid vård av barn. Även där 90% men på lönedelar över 7,5 prisbasbelopp. 2023 är inkomstgränsen 32 813 kr. Igen 900 kr i tillägg per tusenlapp i frånvaroavdrag.
Vidare påverkar månadslönen vilken ersättning som utges från a-kassa och inkomstförsäkring. 800 kr per tappad tusenlapp i inkomst, ungefär.
För mig är det en självklarhet att eftersträva en hög lön för att dels få hög tjänstepension, och dels säkerställa hög ersättning vid t ex långtidssjukdom eller arbetslöshet. Man vet aldrig vad som händer i livet. Att jag får ut ca 50% av löneökningarna netto i handen är också acceptabelt för mig.
Kanske är det rädsla som styr, eller vad säger ni? Är det töntigt att vilja ha en hög lön och hög ersättning från trygghetsförsäkringar?
Vore roligt att få er input @janbolmeson och @carolinebolmeson. Tänker att ni kanske inte har så mycket erfarenhet av att vara anställda i större företag som erbjuder nämnda förmåner, kanske har jag fel?
Nu ska du tänka på att inte ta ut lön över statlig brytpunkten främst gäller egenföretagare.
Som egenföretagare har man möjlighet att ta ut stora summor via kapitalbeskattningen som utdelning som är skattemässigt gynsamt jämnfört med löneinkomst.
Jo det är så jag tycker, men jag tycker inte det framgår supertydligt i senaste avsnittet av podden. Även i trådar jag läst på forumet så är det inte helt uppenbart att det är ett eget företag som avses betala ut lönen.
Inte på det här forumet, här diskuteras istället bl a om man ska gå ner i arbetstid vid befordran och bibehålla samma lön som innan. Vilket då medför konsekvenser för t ex sjukpension och det andra jag nämnde.
Som jag skriver i TS hade jag gärna sett att det förtydligas att anställda hos extern arbetsgivare har en annan situation. Företagare kan slarvigt tolkas som att en arbetsgivare gärna vill hålla de anställdas löner under 45k.
Håller med TS. När du dessutom har en lön en bit ovanför brytgränsen har du ett större spelrum med förmåner. Beskattningen/förmånen av tjänstebil brukade inte bli en bra affär förrän du gick en bit över statlig skatt (för att inte hamna under efter BLA). Sen har man ofta möjlighet till löneväxling där företaget dessutom kompenserar TJP för den växlade delen. Växlad lön beskattas ju inte nu och får växa i sin helhet i vilken fondlösning man nu har.
Jag tycker att det är surt med hög skatt och kan absolut inte tänka mig att arbeta fler timmar pga låg lönsamhet på tiden. Men, jag eftersträvar högre lön för den tid jag ändå lägger. Det kan aldrig vara dåligt att som anställd få högre lön. Så länge man lär sig behålla den förstås
Jo, men över statlig inkomstskatt så stämmer det ju att även en vanlig knegare betalar ca 50% i skatt på lönen så det ger betydligt mindre i fickan än pengarna under nivån för statlig inkomstskatt. Jag brukar försöka hitta olika sätt att dra ned på inkomsten så jag får mer fritid och hamnar under nivån för statlig inkomstskatt.
Något intressant jag tänkt på är att de som får tjänstebil med bruttolöneavdrag sällan kompenseras för tappad tjänstepension. Det bör dock ske vid löneväxling. Undrar om den tappade tjänstepensionen är med i kalkylen för bilen? 300 kr på varje tusenlapp i BLA.
Kan tänka mig att det till slut blir svårt att få ta tillräckligt med ledighet för att behålla lönen under gränsen. Sen kan man fråga sig vad en anställd är värd för arbetsgivaren om hen tidigt börjar dra ned på sin tid. Kan tänka mig att antalet semesterdagar också minskar när arbetad tid minskar. Har man då i slutändan vunnit tid?
Att trappa ner på arbetstid senare i livet när lönen peakat, det är en annan sak.
Det får man ju räkna på innan man tar bilen. Alternativet är ju köpa/leasa för skattade pengar. Menade främst att det är ännu sämre med BLA om du inte betalar statlig skatt. Du får inte ens full grundläggande TJP då. Ursäkta förkortningarna, skriver på en jäkla iPad.
Kan tillägga att jag själv inte tar ut tjänstebil längre. Maxar istället pensionen nu mera. Men visst var det ett bra sätt att få tag i en ny fin bil tidigare i karriären, när sånt kändes mer viktigt
Faktiskt inte så schysst av arbetsgivare att tillåta bilavdrag på de lönenivåerna, kan jag tycka. De flesta arbetsgivare tillåter ju inte löneväxling till pension under intjänande till allmänna pensionen. Så varför skulle de tillåta bilavdrag? Kan de fundera över
För den som jobbar på ett företag med kollektivavtal ja. För alla andra är svaret med stor sannolikhet nej. Där gäller oftast samma procentandel på hela vår lön och jag sett intervallet 4,5% till 7% över tid. Det ger många tusenlappar mindre i pension per månad för den med en månadslön på 50kkr utan kollektivavtal.
30% är en vanlig procentsats. 9 av 10 arbetstagare i Sverige omfattas av kollektivavtal. Men det kan såklart finnas lite variationer ändå, med olika pensionsplaner.
Det finns också arbetsgivare utan kollektivavtal som har kopierat t ex ITP1 i procentsats.
