För mig är det omotiverat att chansa med den lilla skillnaden mellan att löneväxla och att spara på ISK. Speciellt om man även implementerar återbetalningsskydd som medför att man missar arvsvinster.
Som grovt räkneexempel,
Alt 1:
2 000 kr/mån i ISK till 7% avkastning under 29 år ger 2 162 751 kr vid 65 års ålder + 300 000 extra från arvsvinster ger 2 562 751 kr.
Alt 2:
4 200 kr/mån i TJP till 6% avkastning (går inte att ha 100% aktier) under 29 år ger 3 812 436 kr om man sen grovt räknar med 30% skatt på den summan blir det 2 592 456 kr.
För mig är den högre flexibeliteten lätt värt den lite mindre totalsumma så jag struntar helt i löneväxling🤷♂️.
Men det här är ju hittepå. Du investerar mer än det dubbla månatligen och har samma avkastning, “går inte att ha mer än 100% aktier under 29”, för det första håller man nog inte på med löneväxling när man är under 29 och om så skulle vara fallet är det en kort period. Så du får räkna med samma avkastning, dvs 7%, eller helt enkelt rekommendera de under 29 att inte löneväxla.
Jag anser för övrigt att det är något man bör göra tex de sista 10 åren innan pension/fire när man börjar närma sig, då är risken liten att det skulle bli förändringar och man har ofta ett bra utrymmer för detta.
Det är väl tjänstepensionen utan löneväxling? Tar man bort återbetalningsskyddet så får man del av arvsvinsten för även den delen av tjänstepensionen.
På konsumenternas.se finns en kalkylator som beräknar arvsvinsten om man tar bort återbetalningsskyddet. I mitt fall blir det närmare 700 000 kr om jag börjar ta ut pension vid 65 års ålder om jag behåller samma lön som idag. Hur de kommit fram till den summan vet jag dock inte.
Jag försöker förstå kapitalbeskattningen i tjänstepensionsförsäkring vs. ISK och tycker att det verkar finnas en fördel för löneväxling, givet att de viktigaste förutsättningarna för löneväxling finns på plats, dvs: 6% extra avsättning, TJP på hela lönseumman inkl. lönexäxlingen, 100% fonder för tjänstepensionen.
För 2023 var avkastningsskatten 0,219% för pensionsförsäkring, mot 0,889% för ISK (om man förenklat räknar på ett statiskt belopp över hela året). Det känns som att 4x högre kapitalskatt i ISK talar för fortsatt löneväxling, även om man inte skulle lyckas komma under gränsen för statlig skatt vid uttag av pensionen. Risken för regeländringar för tjänstepension resp. ISK får man ju bedöma själv förstås.
Eller tänker jag fel, finns det en brytpunkt för statslåneräntan där ISK blir förmånligare?