Inför att @Monica ska besöka oss på tisdag har jag pluggat på, sammanfattat och uppdaterat hemsidan sida om löneväxling. Numer även med en grov kalkylator.
Denna tråden är diskussionen som även visas som kommentarer på sidan ovan. Ge gärna feedback på om jag missat något - eller om du har en fråga, så provar jag ta det med Monica. 
Om man går i pension tidigt/FIRE så kan det vara lönsamt även vid lön över 75000. Den kortare intjäningsperioden gör att pensionen vid utbetalning hamnar under gränsen för statlig skatt även för högre avsättningar. Särskilt om man börjar plocka tjp vid exempelvis 55 då man ännu inte har några utbetalningar från den allmänna pensionen, så uttaget sprids även ut och blir lägre av den anledningen.
Förvisso högre skatt före riktålder, men ändå betydligt lägre än med statlig skatt som arbetande.
Exakt var gränsen går i detta scenario är en lite mer avancerad räkneövning dock, och det kanske är utanför artikelns målgrupp.
Du skulle kunna lägga till möjlighet att skruva på tjänstepensionvsättning då det kan skilja mycket även inom t.ex. ITP1.
Många har 1-3% högre än de obligatoriska 4,5% men exakt summa skiljer sig mellan kollektivavtal.
Detsamma gäller när man får 30% avsättning, det läggs på några extra procent på det också beroende på kollektivavtal inom ITP1.
Även trevligt om man kan få skriva in alla belopp på kron-nivå istället för att använda grova sliders.
Jag sticker så klart ut, jag är ca 45, har redan +5Mkr i tjänstepension, bygger på med ca 300-350 kkr per år i insättning, jag har ingen ambition att sluta jobba “tidigt”, inte heller flytta utomlands och plocka ut en pension till låg skatt. (mycket som håller mig till Sverige, sedan kan man ju alltid ändra sig).
Som jag ser det, med en livslångt uttag av pesnionen så kommer jag även som pensionär komma upp i marginalskatt.
Varför ska jag i ovan fall löneväxla? Eller missar jag något?
I artikeln står det ”För personer som tjänar över ca 75 000 kr minskar fördelarna eftersom de troligen betalar statlig skatt även som pensionärer samt skattesituationen blir likvärdig med ISK.”
Hur landar man matematiskt i denna slutsats?
När jag räknar på det ser det ut som de 5,8 % samt den lägre löpande skatten jämfört med ISK gör det attraktivt även om man räknar med att betala statlig inkomstskatt både nu och vid pension.
Engångsbelopp (10 000 i löneväxling)
År 1: 10 000 vs 10 058, 5,8 % diff, 5,8 % diff CAGR
År 10: 16 772 vs 18 854, 12,4 % diff, 1,18 % diff CAGR
År 20: 29 793 vs 35 826, 20,2 % diff, 0,93 % diff CAGR
Antaganden: 7 % inflationsjusterad avkastning, skatt tjänstepension 0,37 % per år, skatt ISK 1,086 %, 5,8 % adderat kapital pga lägre skatt på pensionsavsättningar.
Eventuellt behöver efterlevandeskydd räknas in för att jämförelsen ska bli mer rättvis.
Om man årligen löpande löneväxlar blir siffrorna aningen sämre såklart men fördelen ser fortsatt attraktiv ut.
I min mening ser detta ut som en betydligt större förtjänst än att hyvla litegrann på avgifterna eller tänker/räknar jag fel?
Skulle önska ett kapitel om man planerar att gå i pension tidigt dvs typ 55 och rollen för löneväxling då och lite exempel. Se sida 18 på (från 2021) https://www.alecta.se/media/m01fkepn/lonevaxling-en-formanlig-forman-fragetecken.pdf - hade varit nice att få en uppdaterat version av detta. Som fokuserar på löneväxling för tidig pension.
En fråga till, det är många antaganden kring pension och dessa påverkar beräkningarna väldigt mycket. Vilken riktning tror hon dessa rör sig i och vilka förändringar skulle påverka mest?
Det ska nog tolkas mer som att fördelarna inte är lika stora, speciellt om man tar hänsyn till den totala frihet du har om du tar ut pengarna som lön idag och kan placera eller konsumera hur du vill.
Dessutom finns ett tak för tjänstepensionvsättning på 592 000kr utöver gränsen på 35% av bruttolönen som gör att man inte kan löneväxla hur mycket som helst om man har riktigt hög lön och redan har rejäla ordinarie tjänstepensionsavsättningar.
Det går men arbetsgivaren skulle vägra då det blir skattemässigt ej avdragsgillt för bolaget.
Har man ITP2 kan man ibland få obscena pensionsavsättningar för att man bytt roll eller saknat kollektivavtalad tjänstepension tidigare i livet.
Då kan man slå i det taket utan att ha galet hög lön och utan att löneväxla.
Okey, en annan fråga på samma tema men finns det några begränsningar hur länge pengarna behöver ligga i tjänstepensionen för att man ska få ta del av de 5,8 procenten? Hittar inget sånt. Verkar extra attraktivt att löneväxla ju närmre pensionen man är. Bör man inte prata mer om detta?
Intressant, tycker det ser ganska attraktivt ut, 1 % extra i avkastning per år är ju väldigt mycket.
Om man ändå sparar långsiktigt blir skillnaden marginell dock med eventuellt ökad politisk risk.
Du får det omedelbart när du löneväxlar. Arbetsgivaren betalar 31,42% arbetsgivaravgift på lön men bara 24,26% särskild löneskatt på pension.
Mellanskillnaden på 5,76% kan ges till den anställde som ytterligare avsättning.
Beräknat som 1,3142 / 1,2426 - 1.
Och ja, löneväxling är attraktivt för många och det är därför många väljer att göra det.
Var fick du det från?
Om man räknar med de 5,8 % samt lägre löpande skatt och pension om ca 18 år får jag det till 1 % extra i CAGR.
Sätts löneväxling in på samma “konto” som övriga tjänstepensionen och följer den isåfall samma val som tjänstepensionen? Dvs. om man inte har återbetalningsskydd och trillar av pinnen tidigt så förlorar man (ens sambo/barn) allt man löneväxlat?
Mig själv som exempel: Jag är 39 år med 11 årigt barn hemmaboende, min tjp i dagsläget har återbetalningsskydd men jag planerar att ta bort det om cirka 10 år, dvs. när mitt barn flyttat hemifrån och står på egna ben ekonomiskt. Om löneväxlingen inte har återbetalningsskydd oberoende av val i vanliga tjp så är det en risk jag inte tycker man har belyst tillräckligt i artikeln.
Att pengarna är låsta till efter pensionen är en rätt stor nackdel i sig, men du har också en stor risk i att du inte har någon aning om hur skatterna ser ut om X antal år. Absolut att det ser bättre ut på pappret just nu, och det kan såklart bli ännu lägre skatter på pension i framtiden… men spontant tror jag det är mycket större risk att skatten är högre (som exempel vill S återinföra värnskatt, MP vill ha värnskatt och värnskatt++ osv).
Det beror helt på hur din arbetsgivare har valt att göra.
Ibland kör de via den kollektivavtalade lösningen och ibland inte.
Jättebra resurs. Men en liten detalj: Eftersom ens valcentral normalt tar 1% premieavgift av ens avsättningar blir ens pensionsavsättning lite lägre än beräknat i kalkylatorn. Jag hade tidigare kollektivavtalad och de tog 1%, har idag S&P och även de tar 1%. Exempelvis löneväxlade jag förut 8500 kr/mån, men fick ej insatt 8500x1,058=8 993, utan fick 8500x1,058x0,99=8 903 insatt på tjänstepensionen.
Hej,
Skulle säga att det beror på ens avtal.
Jag löneväxlade tidigare 4000 per månad, fick varje månad 6% extra, så varje kvartal investerades (4000 x 1.06 x 3 =12 720) i de fonder jag valt.
KAP-KL i mitt fall.
Den årliga avgift tror jag är 65kr(?!) jämte fondens avgift.
Det är med återbetalningsskydd. Jag räknade lite på min tjänstepension och dess återbetalnignsskydd och det kan vara förmånligare att köpa en livförsäkring separat om man vill ha säkrat kapital ifall man går bort.
Nackdel med tjänstepensionen är att den betala oftast ut ett visst antal år tex 5 år. Dessutom måste man skatta på pengarna och det kan även ta tid innan pengarna betalas ut.
När jag räknade lite på höftat på jämförelse med att köpa en egen livförsäkring eller använda tjänstepensionens återbetalningsskydd så var månadskostnaden ungefär densamma livförskäring som arvsvinsterna.
Fördelen med livförsäkring är att den betalar ut ett förutbestämt belopp och det är skattefritt och det är direkt. Så behöver an skydd till familjen är frågan om det är bättre att köpa en livförsäkring istället för att använda återbetalningsskyddet.
