Stor risk för statlig skatt på tjänstepensionen

Spara och investera
1

Det pratas mycket om alla fördelar med att maxa sin tjänstepension i syfte att betala lägre löneskatt (24 %) istället för arbetsgivaravgifter (31%) och sedan slippa statlig skatt (20 %). Dessutom lägre avkastningsskatt i depån än ISK/KF.

Men, det bygger ju på att man inte tar ut mer än taket för statlig skatt när man väl börjar ta ut.

Idag är taket för statlig skatt cirka 51K/mån eller 612K/år. Om vi räknar upp det med 2 %/år i 25 år ligger kanske taket på 83K/mån.

I den allmänna pensionen skall jag, realt, få runt 22,5K/mån om jag går i pension vid 65 om 25 år. Eftersom detta är realt får vi räkna upp det här med 2 % också i 25 år. Allmän pension, allt annat lika, blir då runt 37K/mån.

Då kan jag ta ut 46K/mån utan att betala statlig skatt på tjänstepensionen. Eller 552K/år.

Med en uttagsperiod på 10 år behöver jag alltså 552/0,1=5,5 MKR eller 552/0,05=11MKR om man räknar på 20 år.

Förmodligen behövs betydligt mindre eftersom jag här inte räknat med någon avkastning alls under uttagsperioden. Så sannolikt behövs mindre än i beräkningen här ovan, även om taket för statlig skatt även höjs under 10 respektive 20 år, men fylls upp av avkastningen under uttagsperioden.

För att t ex nå 11 MKR på 25 år räcker det med en tjänstepension på cirka 1MKR när man är 40 år som har ett totalt CAGR inklusive insättningar under 25 år på 10 % vilket är ganska lågt räknat om man räknar insättningar som en del av avkastningen/värdeökning vilket man självklart måste göra.

För att nå 5 mkr krävs så klart ännu mindre för att inte hamna i ett läge när man ändå får statlig skatt.

Så nu till det jag vill diskutera:

  1. Tänker jag fel här matematiskt?

  2. Är det förträffliga med att löneväxla eller på annat sätt maxa tjänstepensionen i syfte att minska sin skatt verkligen så fördelaktigt istället för att ta skatten direkt och njuta av det som faktiskt blir kvar tidigare i livet när man har mer ork, energi, fysik, hälsa och mer familj och vänner i livet?

1 gillning
2

Det finns en tråd om just detta:

Tjänar man bra från tidig ålder så att totala pensionen antagligen kommer ligger över brytpunkten sjunker såklart incentament att löneväxla rejält. Det finns fortfarande fördelar:

  • 6% extra insättning
  • Mindre avgifter pga eventuella rabatter
  • Mindre schablonskatt än på ISK
  • Möjlighet att eventuell gå i pension tidigare

Stora nackdelen är att man låser sina pengar och staten kan ändra regler över tid, till ex. ändra tidigaste uttagsålder för tjänstepension.

3 gillningar
3

Flera saker.
Jag tillhör dom lyckliga 50 talister som fått avnjuta kraftfull tillväxt på tjänste pensionen under lång tid och kan plocka ut riktigt bra pension trots att jag gick några år i förtid.
Efter skatt och borträknat inflation var avkastningen realt häraden 8% årligen i många år. Häraden 2% inflation i snitt cirka.
Ingen vet nåt om framtiden , speciellt inte på kort sikt. Men i brist på det är det ingen dålig gissning att det fortsätter som det har gjort väldigt länge med ett genomsnitt värdetillväxt som är stabilt över lång tid med ganska kraftiga variationer på ibland både 10 och 20 år upp eller ned.
Väääldigt långa serier 200år med avkastning som ex denna för usa ger fingervisning.

image

Denna motsvaras av en för " världen" som ligger på härad 5,0% vad jag förstått . Man behöver räkna av skatt och förvaltnings kostnader… 1% ca om det är ISK. Kanske 0,6% om det är pensionsförsäkringar.
Dvs en rimlig avkastning på lång sikt är kanske 4% eller möjligen 5% om man har stor del i fonder OCH mest USA i sin portfölj.
(Det törs inte jag ha. Fallhöjden är för stor där för mig. P/E talen för höga , Jag har varit i USA när dollarn stod i 3,85 Sek.)
Men den höga avkastning vi haft nu i 25 år gör att en lång period med låg avkastning inte skulle förvåna mig alls.

När man nått riktåldern och får det högre grundavdraget är den pension man kan ta ut utan statlig skatt ca 58000 per månad.

2 gillningar
4

Jag resonerar så här kring löneväxling för egen del:

Potentiellt lägre skatt
Jag slipper statlig skatt nu, hur beskattningssituationen ser ut i framtiden vet vi inte, jag vet bara att jag får skatta mycket nu om jag tar ut det i lön.

Större avsättning p.g.a. skillnad i arbetsgivaravgift
Jag får 5,8% extra avsättning till tjänstepension än om jag hade tagit ut det i lön. Skillnaden beror på skillnad i arbetsgivaravgift på lön och särskild löneskatt på pension. Gratis pengar.

Extern löneväxlingslösning
Min arbetsgivare har valt en extern partner för löneväxlingen. Om jag löneväxlar så kan jag förskjuta mer kapital till den externa partnern istället för Avtalat/Collectum.
Den externa partnern har inte lika låga fondavgifter (0,2-0,3% snarare) men tillåter placering i 100% fondförsäkring/aktiefonder.

Går 30% avsättning på större löneuttag istället iväg till Avtalat/Collectum kan jag max få 80% aktieexponering och ännu mindre när jag blir äldre och trad försäkring automatiskt viktar ner aktieandelen.

Jag tror då att den ökade andelen aktier får större effekt på avkastningen än den lilla skillnaden i avgift och väljer då hellre att trycka in mer i den ej kollektivavtalade pensionslösningen.
I framtiden kommer jag att kunna flytta kapitalet till t.ex. Avanza när jag byter arbetsgivare och har lagt tjänstepensionen i fribrev.

Inkomst av tjänst resp. kapital
Jag tror inte att jag kommer att jobba så länge och därför har jag anledning att dopa min tjänstepension och framtida inkomst av tjänst/pension nu.
Inkomst av kapital kommer att vara högt för mig p.g.a. stort privat sparande. Att trycka in mycket pengar i tjänstepension istället för att ta ut det i lön och sätta in på ISK är en diversifiering i inkomstslag.

Genom att ta ut mindre lön och inte spara det på ISK så flyttas framtida inkomst av kapital till inkomst av tjänst. Då borde jag kunna planera uttagen så att jag får en optimal skattenivå genom att ta ut rätt delar i rätt ordning, som beskattas på olika sätt och förmodligen utan statlig skatt.

Om jag inte skulle löneväxla och försöka få upp tjänstepensionen mycket nu skulle jag nog kunna få en ganska låg inkomst av tjänst/pension när det väl är dags, i vart fall långt under statlig skatt.
Så även om jag löneväxlar tror jag att jag kommer att ha god marginal upp till statlig skatt när jag ska börja ta ut det.

Lägre avkastningsskatt
Avkastningsskatten på tjänstepensionskapitalet är betydligt lägre än på ISK, så det skadar inte att ha kapital där också.

Sparar ändå privat
Jag sparar ändå ganska mycket till pensionen. Skulle jag vilja konsumera upp allt jag drar in så skulle det kanske vara mer fördelaktigt att ta ut det i lön men om det ändå ska sparas kan det väl lika gärna ske i tjänstepensionen i någon utsträckning.

Engångslöneväxling
Jag försöker att undvika löpande löneväxling och istället bonus-/engångslöneväxlar jag de månader då jag får onormalt hög lön. Dessa månader får jag en större 30% avsättning till pension än vanligt så att jag kan förskjuta ännu mer kapital till den ej kollektivavtalade lösningen.

P.g.a. bonusutbetalningar, utbetald semester m.m. görs +50% av mina årliga pensionsavsättningar dessa enstaka månader och jag kan förskjuta mycket mer kapital bort från den kollektivavtalade pensionen när jag gör så.

Flera pensionskällor
Eftersom vi har en extern lösning för löneväxling blir det en separat pensionspott som kan tas ut separat från den kollektivavtalade pensionen. Det borde ge bättre förutsättningar för att kunna pussla med uttagen mellan olika källor för att optimera skatt, avkastning m.m.

2 gillningar
5

Jag har en bruttolön på 54500:-. Löneväxlar 2 500:-. 54 år. All löneväxling går in i en separat tjänstepension.
Utöver löneväxling en ISK och KF där en, för mig, ansenlig summa finns.
Ser löneväxlingen som en slags diversifiering i form av sparande. Resonerar i stora drag som @Passiv ovan.
Visst, jag har ingen aning om hur skatterna kommer se ut. Jag vet hur de ser ut idag, och jag vet att jag kan vara utan dessa 2 500:- (brutto). Detta, i kombination med ca 6% på lönväxlat kapital, gör att det känns som en bra lösning utifrån min personliga ekonomiska situation.