Det pratas mycket om alla fördelar med att maxa sin tjänstepension i syfte att betala lägre löneskatt (24 %) istället för arbetsgivaravgifter (31%) och sedan slippa statlig skatt (20 %). Dessutom lägre avkastningsskatt i depån än ISK/KF.
Men, det bygger ju på att man inte tar ut mer än taket för statlig skatt när man väl börjar ta ut.
Idag är taket för statlig skatt cirka 51K/mån eller 612K/år. Om vi räknar upp det med 2 %/år i 25 år ligger kanske taket på 83K/mån.
I den allmänna pensionen skall jag, realt, få runt 22,5K/mån om jag går i pension vid 65 om 25 år. Eftersom detta är realt får vi räkna upp det här med 2 % också i 25 år. Allmän pension, allt annat lika, blir då runt 37K/mån.
Då kan jag ta ut 46K/mån utan att betala statlig skatt på tjänstepensionen. Eller 552K/år.
Med en uttagsperiod på 10 år behöver jag alltså 552/0,1=5,5 MKR eller 552/0,05=11MKR om man räknar på 20 år.
Förmodligen behövs betydligt mindre eftersom jag här inte räknat med någon avkastning alls under uttagsperioden. Så sannolikt behövs mindre än i beräkningen här ovan, även om taket för statlig skatt även höjs under 10 respektive 20 år, men fylls upp av avkastningen under uttagsperioden.
För att t ex nå 11 MKR på 25 år räcker det med en tjänstepension på cirka 1MKR när man är 40 år som har ett totalt CAGR inklusive insättningar under 25 år på 10 % vilket är ganska lågt räknat om man räknar insättningar som en del av avkastningen/värdeökning vilket man självklart måste göra.
För att nå 5 mkr krävs så klart ännu mindre för att inte hamna i ett läge när man ändå får statlig skatt.
Så nu till det jag vill diskutera:
-
Tänker jag fel här matematiskt?
-
Är det förträffliga med att löneväxla eller på annat sätt maxa tjänstepensionen i syfte att minska sin skatt verkligen så fördelaktigt istället för att ta skatten direkt och njuta av det som faktiskt blir kvar tidigare i livet när man har mer ork, energi, fysik, hälsa och mer familj och vänner i livet?
