Ska jag löneväxla? 2 miljoner på ISK och planerar en coast-FIRE

Spara och investera Pension
1

Är strax under 30 med 2 miljoner investerat i globala indexfonder via ISK. Räknar jag med 5% realavkastning fram tills 50 kommer jag att ha strax under 6 miljoner på ISK och då kan jag sluta månadsspara redan nu. Om avkastningen är lite sämre kan jag alltid skjuta på pensionen med ett par år. Målet är cirka 400K/år netto fram tills 65 års ålder. 6 miljoner borde räcka för att fylla detta gap från 50-65. Har ett separat sparkonto med tillräckligt för en kontantinsats på boende. Oavsett löneväxling kommer jag kunna få det bolån jag behöver enligt lånelöfte.

Just nu är lägsta uttagsålder för tjänstepensionen inom det avtal jag omfattas av 55 år. Men jag tar höjd för att denna ålder kan höjas till 65, och vill alltså ha tillräckligt i tjänstepension vid 65 så att jag kan täcka 65 - 85, utan att räkna in allmän pension (räknar endast premiepensionen). Jag tänker att den allmänna pensionen får räcka från 85 - livet ut om jag nu råkar leva längre än förväntat.

Just nu får jag via min arbetsgivare in cirka 12-13K/mån till tjänstepensionen, utan löneväxling. Kollade siffrorna och cirka 60% går till globala indexfonder och 40% till traditionell försäkring. De obligatoriska 2.5% premiepension ger totalt cirka 13-14K/mån i pensionsinbetalningar. Kan löneväxla med 6% direktavkastning som arbetsgivaren bjuder på cirka 14-15K/mån, så skulle totalt kunna ha 28-30K/mån i pensionsinbetalningar till tjänstepension + premiepension.

Har för närvarande 300K i tjänstepension+PPM (varav cirka 30% är i traditionell försäkring, men denna andel skulle ju gå ner om jag löneväxlar, för det beloppet kan jag placera i indexfonder helt och hållet). Skulle därmed på cirka 10-12 års tid med väldigt konservativ avkastning (2% realt per år) få ihop ungefär 4-5 MSEK i TjP om jag löneväxlade maximalt. Samtidigt skulle det kosta mig knappt 7000 kr/mån netto. Skulle då kunna ha 5 MSEK i TjP och 25 år kvar till 65 års ålder. Återigen, med endast 2% realavkastning skulle detta kunna växa till drygt 8 MSEK utan en enda ytterligare pensionsinbetalning.

Tanken är därefter att “coasta” fram till 50 års ålder, gå i pension på ISK fram till 65, och därefter låta TjP sköta resten. För att få ut 400K/år netto mellan 65-70 (innan riktålder, 30% skatt) betyder att av dem 8 MSEK i TjP kommer jag använda 2.85 MSEK. Totalt som blir kvar är då 5.15 MSEK som ska täcka 70-85. Tänker att vid den här punkten lär mina utgifter vara lägre och lär inte behöva 400K/år netto längre. 5.15 MSEK över 15 års tid (70-85) med 20% skatt (lägre skatt efter riktålder) ger cirka 23K/mån netto. Eventuell allmän pension på det drygar ut kassan vid behov, eller kan sparas för en eventuellt längre livslängd.

Naturligtvis är den största oron inlåsningsfaktorn. Men det är en rejäl vinst rent skattemässigt och skulle innebära att jag kan endast löneväxla maximalt kommande 10-12 åren (till låg nettokostnad) och därefter helt sluta pensionsspara fram tills 50 och ändå ha friheten att gå i pension långt före riktåldern. Låter mina siffror och är mitt tankesätt rimligt? Har jag missat något?

2 gillningar
2

Välkommen till forumet!

@jfb, @angaudlinn, @FatFIRE2035 eller de andra FIRE-rävarna får återkomma.

Det som jag ser som klurigheten här är att TJP:n kan också växa bortom det man vill och då sitter man där med en ganska hög skatt senare.

Rekommenderar även läsa denna:

4 gillningar
3

Låter som en väldigt bra, detaljerad och genomtänkt plan :+1:

Life happens :sweat_smile:

Det är mycket osäkerheter mer än kapital och avkastning när man ”bara” är 30 nånting. Livet kastar curve balls. Ändrade preferenser vad man lägger pengar på. Nya hobbies. Kärlek. Familj. Barn. Köpa hus. Avbruten kärlek. Sälja hus. Köpa ut partnern. Sjukdom. Arbetslöshet. Osv.

Jag hade använt din väldigt bra plan till att stämma av årligen för att förbättra och fånga upp förändringar både mht kapital men framförallt mht livet.

Vi gjorde så i en 10 år före vi till slut drog pluggen. Vi lever hyfsat nära det liv vi planerade från början men med en liiiite annan budget.

Man ändrar preferenser men det behöver nödvändigtvis inte innebära en högre budget men den kan se annorlunda ut, pengarna går till andra saker. Men visst, vår budget är högre idag än när vi började planera. Speciellt mht kapital i bostad. Av flera anledningar.

Så uppdatera planen årligen. Om det driver en del på kostnadssidan så får man skjuta fram när man drar pluggen. Såklart risk för ”one more year” syndromet men å andra sidan har man förhoppningsvis tagit bort samla-pant-som-åttioåring scenariet.

Om planen är stabil ett antal år så kan man mer börja låsa när man drar pluggen. Så var det åtminstone för oss

Mm, jag hade inte räknat med sänkta kostnader i högre ålder. Kanske efter 85 när det ändå är 50/50 om man lever eller inte och då kanske får acceptera ett trist liv på ett hem.

Men jag hade en släkting som levde livet även som 85-90 åring och köpte nya bilar för att åka runt i Europa. Just sayin’ och mht hur mycket bättre läkarkonsten blir att vidmakthålla vår livskvalitet längre.

Man kan nog också behöva ta höjd för att man behöver mer hjälp, service och ev privatvård som man lägger pengar på i ålderdom.

Vi räknar med åtminstone samma kostnad om inte livet ut så lång upp i ålder. Här måste man såklart tänka på sin egen hälsa, hur länge har folk i släkten levt (genetiken hsr ju en hyfsad påverkan vare sig man vill eller ej)

Min råd är väl att planera för att leva nu och sen. Gör det du verkligen vill som ”yngre” (utan att drivas av vad andra gör) och investera för framtiden.

Mht att sätta pengarna i TJP vs privat kapital så hade jag nog gjort 50/50 för att få en del av fördelen men samtidigt ha flexibilitet. Göra ”både och” om man inte är bombis helt enkelt. Efter hand kan man skruva på det när man ser hur livet utformat sig tänker jag. Vis av erfarenhet, man vet aldrig vad som händer i livet eller med hur staten beskattar en.

Bottom line. Grym plan. Grymt bra situation. Ta ett år i taget, låt planen mogna och uppdateras. Man behöver inte låsa allt långt in i framtiden

Ordspråket

Planning is everything. The plan is nothing

.. tycker jag är ett bra rättesnöre

Stort lycka till :heart:

13 gillningar
4

Dubbelkolla att du verkligen får löneväxla såpass mycket. Det finns ett tak på hur stor total avsättning till pension som företaget får göra utan att det får skattekonsekvenser.

1 gillning
5

Jag resonerar i stort sett likadant.

Jag har redan det mesta av mitt kapital på ISK och det är fortsatt till ISK som de största tillskotten sker.

Jag har redan alla pengar jag kan tänkas behöva ha disponibelt via nettolön och befintligt kapital på ISK.

Löneväxlingen sänker skatt i både stunden och löpande, ger ett gratis tillskott på 5,8% (diff i löneskatt och arb. avg.), tillåter friare placering av kapitalet etc.

Dessutom blir det en diversifiering i framtida inkomstkällor - inkomst av tjänst/pension istället för bara inkomst av kapital.

Vilken del som tas ut när är en skatteplaneringsfråga och spelar inte så stor roll för mig. Jag kan anpassa mig till framtida förutsättningar.

För mig och med mina förutsättningar känns det som en no-brainer att löneväxla.

2 gillningar
6

När jag var trettio hade vi inga barn eller planer på det, bodde i billig bostadsrätt och tjänade rätt bra. Livet förändras, vi har adderat barn, villa, renoveringar, båt med mera. Menar inte att alla vill göra just det men det kan mycket väl vara så att du senare kommer att känna att 400k per år inte räcker för att kliva av. Min plan nu vid knappa 50 är att vi behöver 750k, inkluderat engångsposter, för att leva komfortabelt. Tills vi nått detta är det bättre att arbeta i hel eller deltidsomfattning än att sluta jobba.

4 gillningar
7

Välkommen till forumet! :smiley:

Oooh, coast FIRE - nice! :+1:

Hur kommer det sig att du som är strax under 30 räknar med 65 som pensionsålder? Det ser troligen annorlunda ut om 40 år, om jag ska gissa. Sedan kanske detta påverkar på marginalen, men jag vill ändå nämna det.

Aha, där kom svaret… my bad, jag borde ha läst hela först. :person_facepalming:

Jag kan för lite om löneväxling och den matematiken, men säger som @JFB och @ecb - Livet händer, det är det du missar. Du missar det dock bara i tanken, för det liv som händer är oftast fantastiskt och ska tas vara på. Så räkna, men lev också.

Jag har skrivit det förr, men skriver det igen och försöker att inte låta mästrande:
De tio åren jag var 26 till 35 hann jag gifta mig, bli förälder, köpa hus, bli förälder igen, skilja mig, bodela skiten ur ekonomin, träffa ny partner samt få tokiga idéer om mer makt över min ekonomi och min tid.

Så, ha en plan, men var beredd att ändra den också. Allt är inte hugget i sten. Lycka till! :smiley:

3 gillningar
8

Tack för er input. Jag hör allt ni säger - livet är inte skrivet i sten, och mycket kan hända på 20-30 år. Den största nackdelen i min personlighet är en enorm törst för trygghet och säkerhet, men även att jag grubblar och tänker och resonerar väldigt mycket, på allt. Senaste tiden har besattheten varit kring FIRE. Jag känner att jag behöver övertyga mig själv om en plan som jag kan automatisera och helt släppa tänket på FIRE, och förhoppningsvis vakna en dag om ett par decennier och inse att “juste, jag kan gå FIRE”.

Det är inte nödvändigtvis heller målet om att gå i pension långt före riktålder; det handlar mer om en känsla av valfrihet, att kunna om jag vill eller måste. Och vill jag om några år köpa en fin bil eller båt eller större hus, så finns pengarna där på ISK:t, investerade och klara för användning. Med 2 miljoner fritt tillgängligt räknar jag med att kunna göra i princip vad jag vill när jag vill, om det skulle komma till en plötslig tragedi som kan förkorta livet markant. Såvida det är ett medvetet beslut att offra tidig pension för lycka i stunden, så är jag helt okej med att dem pengarna används till något helt annat.

Naturligtvis är frågan också kring huruvida 400K/år räcker. Men en annan del i den här planen som jag inte nämnde är att höja amorteringstakten på boendet via investeringar, med planen att vara helt skuldfri om cirka 20 år med en total amorteringstakt på 3-3.5% (2% direkt amortering, 1-1.5% i indexfonder). Ovanpå det borde lånet krympa och lönerna höjas i takt med inflationen, så den kvarvarande lånebördan blir relativt sett mindre över tid också. Det borde sänka dem fasta utgifterna markant, och jag borde ha minst lika mycket disponibel inkomst på 400K/år som skuldfri som jag kommer att ha med bolån och högre lön som arbetare.

Och även om jag inte uppnår total skuldfrihet om 20 år så lär jag ha gott om bundet kapital i boendet - och vill jag vara skuldfri som pensionär får jag välja att antingen sälja och köpa billigare eller fortsätta jobba för att bli av med skulden. Men då är det återigen ett medvetet val att fortsätta jobba för att kunna bo kvar där man trivs bäst.

Jag uppskattar verkligen era svar. Det känns betryggande att få höra andras åsikter. Om någon har en stark invändning mot löneväxling i min situation skulle jag gärna vilja höra från er också!

1 gillning
9

Du verkar ha tänkt igenom detta och vara öppen för att planer förändras över tid.

Gällande löneväxling så är jag också optimistisk till det och maxade under ett antal år. Börjar man komma upp i stora belopp på tjänstepensionen bör man räkna baklänges lite då och då så att man inte ser ut att landa i för stor pott. Slutar det med att man betalar statlig skatt pga att man löneväxlat stora belopp blir det ju en suboptimering. Jag brukar räkna på förväntad tillväxt (5% realt) på min tjänstepension (och IPS) och se vid vilken ålder jag når en så hög tjänstepension att jag kan plocka ut 50k per månad enligt 4% regeln. Just nu är det vid 60,5 år om jag inte jobbar mer med tjänstepension. Om jag tar ett jobb igen med tjänstepensionsinbetalningar sänks den åldern. Och ytterligare med ny löneväxling. Samt så kan givetvis mycket hända med investeringarna under resan..

1 gillning
10

Det låter som ett sunt resonemang. Det enda jag invänder mig mot är förväntningen om 5%/år realt. Jag vill gärna räkna väldigt konservativt, givet att en del av tjänstepensionen är i traditionell försäkring och att vi troligen kommer att ha högre inflation kommande tiden. Om du däremot även klarar dig på 35K/mån om avkastningen skulle vara sämre istället för 50K/mån så kan ju det vara den konservativa aspekten i beräkningarna. Men det bör nog diskuteras vidare i en annan tråd.

11

Jag tycker att du har tänkt över det mesta. Du har fått många bra svar.

Jag vill bara betona hur bra du redan ligger till.

I din ålder hade jag och min fru ca 78 000 kronor på ett sparkonto. Tre barn. Inget annat ägande. Studielån. Nästan ingen kunskap om aktier eller fonder. Vi trivdes dock oerhört bra med livet och kan inte minnas att vi upplevde oss som fattiga.

Hade låga omkostnader.

30 år senare har vi haft bra löner i ca 10 år.

Kapitalet har växt.

Jag och frun började läneväxla sent.

Mitt inspel: löneväxling från dag 1 om man ligger över brytpunkt. Det ör mycket förmånligt.

Håller i övrigt med övriga inspel där årlig avstämning kanske är viktigaste med ett öppet sinne att saker förändras.

2 gillningar
12

Du skulle kunna vara min yngre tvillingbror! Trodde nästan bara det var jag som tänkte, räknade och planerade så invecklat - men du beskriver i stort sett min plan-in-action i detalj. Och dina tankar kring oro och frihet skriver jag också under på.

Så din plan tycker jag ser utmärkt ut på det hela taget. Jag är dock lite äldre, 38, och har därmed samlat på ett större TJP-belopp samt hunnit skaffa ett par barn och uppgraderat boende ett par gånger. Där jag står nu är att inom ett antal år så närmar jag mig coast-punkten på sparandet, dvs utan mer insättningar så är pensionen ganska säkrad (inom en rimlig nivå). Har som dig löneväxlat ganska mycket senaste åren.

Där jag står nu är dock att jag börjar bli orolig att jag suboptimerar och riskerar spara ihop ett för stort kapital! Varför har jag då sparat så mycket i TJP’n? Jo för att jag ganska länge känt att den karriären jag har idag inte är hållbar över tid. Tjänar väldigt bra, men har svårt att se hur jag ska hålla ihop ett helt arbetsliv med det jag gör. Intensivt resande, mycket stress och korta deadlines - har ganska ofta stressymptom. Men älskar samtidigt jobbet och har tänkt att jag får passa på att köra på så länge jag håller ihop då ersättningen är så bra. Men nu börjar jag som sagt bli orolig att jag sparar för hårt - för om jag inte lämnar min karriär utan jobbar vidare så riskerar kapitalet bli ”för” stort. Och denna risk ökar ju för varje år. Tanken har varit att dra pluggen och göra något helt annat, men nu alltmer osäker på om det kommer ske. Så funderar faktiskt på att sluta löneväxla from årsskiftet. Mina gyllene år i livet pågår ju här och nu när barnen är små och skulle faktiskt vilja lägga ännu mer på att skapa minnen såsom mer resor och kanske ett sommarställe om några år. Och oavsett löneväxling eller ej så tar nu varje år i nuvarande karriär mig närmare coast-punkten, vilket gör att jobbet blir mer och mer frivilligt. Sparandet lättar också den mentala pressen för mig som är lite oroligt lagd.

Med det sagt, i din sits hade jag kört på enligt plan tills vidare. Du är ung, fri och har nu goda möjligheter att lägga grunden till en trygg framtid som ditt framtida jag kommer tacka dig för.

1 gillning
13

Vad kul att höra från en likasinnad. :slight_smile:

Det är väldigt svårt att hitta rätt balans, särskilt om man är verksam inom ett yrke med stor osäkerhet. Jag har likt dig ett jobb som är orimligt välbetalt för min ålder, men det kommer med en hel del nackdelar. Samtidigt, om jobbet försvinner förändras även möjligheten till löneväxling, och min strategi i vardagsekonomin är att inte betrakta inkomst över en viss nivå som disponibel. Jag vill inte bli van vid en viss inkomst bara för att jag har den idag. Istället utgår jag från att mina kostnader inte får överstiga en inkomstnivå som jag skulle kunna ha även om jag byter ner mig till ett sämre betalt jobb - och i mitt fall lär sämre betalt ändå vara ganska bra, men inte i närheten av lika högt som nu.

Dessutom, om det visar sig att jag jobbar hela vägen fram till 55 med bra pensionsinbetalningar från arbetsgivaren, då lär både du och jag definitivt ha alldeles för mycket kapital i ett låst system. Ett sätt att kontra detta kan vara att medvetet byta ner sig till ett lägre betalt jobb när man når "coast”-punkten, inte nödvändigtvis för att undvika för mycket pengar i tjänstepension, men för att optimera livet här och nu och dra ner på stressen och alla deadlines. Jag har själv inte klurat ut vad som är bäst, men jag förstår helt oron kring att låsa in för mycket. Särskilt om man då också utgår ifrån en väldigt konservativ 1-3% realavkastning.

Tack för ditt meddelande, det var väldigt trevligt att höra om din situation och att den överensstämmer så väl med min egen. Det är också skönt att höra att sparandet lättar den mentala pressen - ibland får man höra att pengarna inte avlastade stressen, men att man istället börjar oroa sig för andra saker. Så må det vara, men att känna sig lugn och trygg i en del av livet kan omöjligen vara betydelselöst. Därmed sagt hoppas jag att någon form av djupare trygghet kommer i samband med det, men vi får se.

2 gillningar
14

För maximal kontroll skulle jag förespråka att du inte sätter in extra pengar i pensionssystemet utan har dem utanför. Då kan du använda dem som du vill, utan att behöva ta hänsyn till godtyckliga regler och begränsningar.

3 gillningar
15

Om så skulle ske har man ändå haft lägre avkastningsskatt på kapitalet under tiden samt sannolikt 5,8% extra avsättning p.g.a. skillnad på arbetsgivaravgift på lön och särskild löneskatt på pension.

1 gillning
16

Jag tror att den viktigaste faktorn här är att du redan innan 30 års ålder tittar på de här frågorna. I min bok betyder det troligtvis att det kommer lösa sig för dig.

2 gillningar
17

Men sen är skatten på uttag av tjänstepension [före 66] också väsentligt högre än lön. 3500 kr/månad mer vid inkomst på 60 000 kr t.ex. (skattetabell 30 kolumn 1 vs. 6).

18

Hur hög total tjp när man går i pension innebär ”för hög” så att man torskar på skatten? Betalar in ca 18k/mån till tjp nu och gjort i ca 4 år. Finns det något sätt att veta när det sparandet går till överdrift? En tidpunkt?

19

Inget större problem när TS har pengar på ISK och kan planera uttagen så att det blir skattemässigt optimalt.

20

Det beror nog mycket på hur länge man har tänkt att jobba. Jobbar man bara till 40-55 spelar det ingen större roll om man löneväxlar aggressivt.

Det är även fördelaktigt att ha kapital utanför tjänstepensionen för att kunna planera uttagsordningen och ha en mix av inkomst av tjänst och kapital som minimerar skatt.

1 gillning