Hjälp mig att tänka kring tjp. Jag får idag ca 9000:-/mån avsatt till tjp (inkl 1500:- som jag växlar). Är 44 och kom upp i lön så att jag kom över brytpunkt för ca tre år sedan så jag har ingen gigantisk tjp. (1,35msek) men det stiger ju rätt snabbt nu iom ny lön.
Min tanke är att höja växlingen 1000:-/mån vid revision varje år. Vill gärna ha möjligheten att sluta jobba innan 68. När barnen flyttat ut kan jag lätt öka växlingen till 10k/mån men är det vettigt? Kan det vara en dålig affär att låsa för mycket i tjp och antagligen behöva betala statlig skatt på uttaget?
Jag har en hög lön och därmed höga avsättningar t tjänstepensionen. Jag löneväxlar ingenting, eftersom jag troligen kommer betala hög marginalskatt på pensionen som det är.
Dessutom gillar jag inte att ha stora tillgångar låsta i ett skal som klåfingriga politiker kan pilla på och besluta att höja uttagsåldern på.
Vid löneväxling: sätter din arbetsgivare av 5,76% extra då de sparar in kostnad i form av lägre särskild löneskatt på tjänstepension än arbetsgivaravgift på lön?
Det som talar för löneväxling:
Om du får ovan 5,76% extra är det gratis pengar som du får direkt. Beräkning 1,3142 / 1,2426 - 1 = 5,76% lägre kostnad för arbetsgivaren som de kan ge till dig.
Årlig avkastningsskatt på tjänstepension är betydligt lägre än på ISK.
Givet vad som idag är känt betalar du förmodligen lägre skatt på pensionsuttag än om du tar ut det som lön med statlig skatt idag.
Du kan anpassa när du börjar ta ut pensionen för att manipulera detta en del utifrån skattereglerna som gäller när det är dags.
Det som talar emot löneväxling:
Du kommer inte åt pengarna förrän tidigast 55, förmodligen ännu senare då tidigast möjliga uttagsålder kan komma att höjas och redan har gjort det i vissa lösningar.
Du kan inte välja placeringar fritt. Beroende på lösning kan det vara dyrt, men det beror på hur just din ser ut och vad du har valt.
Du kan inte använda värdepapperskredit för att få loss cash med dina värdepapper som säkerhet.
Du kan inte använda pengarna till vad du vill idag.
Personligen löneväxlar jag maximalt p.g.a. skatteeffektivitet och de 5,76% extra jag får skadar inte heller. Min går till en ej kollektivavtalad lösning så att jag kan lägga det i fribrev och flytta det vart som helst senare. Jag har redan tillräckligt på ISK och sparar mycket dit också.
Så kan man säga, nyttan med det minskar om beskattningen i framtiden ändå blir samma eller liknande.
Men för många kan det pareras genom att man helt enkelt börjar ta ut pension tidigare. Så när du simulerar på minpension.se kan du ju kolla vad som händer om du lägger in tidigare uttag istället för typ 67 som är ordinarie ålder för många.
Dels för att du tar ut befintlig pension över längre tid vilket gör inkomsten per år lägre och dels för att du bygger ett mindre pensionsberg genom att inte jobba lika länge. Då blir inkomst per år och skatt lägre.
Om jag har förstått det rätt så finns det dock skattenackdelar med att ta ut pengarna innan 67 års ålder (68 år från och med 2027).
Ska man tolka det som att om pensionsprognosen går över brytpunkten vid denna ålder så är det bättre att ta ut pengarna i lön idag och spara dem på isk istället, då skatten förväntas bli lika hög i framtiden.
Ärligt talat vet jag inte om någon kan svara på detta. Jag betalar för de dyraste AI modellerna och även dessa har svårt att ge raka svar.
Bara för att vara tydlig, löneväxla intd då din lön hamnar under brytpunkten. Trof du förstått detta, men ha lite marginal för sjukskrivning/VAB mm.
Laborera sedan i min pension och se till att du inta hamnaf över brytpunken när du tar ut pension. Förenkla och ta livslångt uttag på alla delar, så slipper du pussla för mycket vid simuleringen. Laborera med uttagsstart/sluta jobba och finn vilken ålder du förväntas ha en pension spot on på brytpunkten. Tänk på att minprnsion default räknar med en relativt låg avkastning, så kolla också när du når brytpunkten när du simulerat med 5-6 % avkastning… Ser du minsta lilla risk att du jobbar längre än åldern som ger pension över brytpunkten när du simulerat med 5% avkastning, så hade inte jag löneväxlat…
Att ha den skattefria summan i isk borde dock ha hög prio, dvs över 300 000 kr. 300 000 kr i isk plus en buffert på några månadsutgifter hade varit bra…
Om du har hög belåningsgrad på boende kan det cara värt att prioritera att betala sv lite ( eller att ha en buffert och penger i isk som skapar flexibilitet).
Man får nog finräkna, i mitt eget fall har jag så långt kvar till att jag kan ta ut tjänstepension och allmän pension att det inte är meningsfullt att räkna på det.
Tänk även på att gränsen för statlig skatt är högre då grundavdraget för äldre är högre, så man kan tjäna mer än när man var yngre utan att träffas av statlig skatt.
Men det är som sagt hur det ser ut idag, i framtiden kan det vara annorlunda.
För egen del tänker jag så här: jag vill undvika att garanterat betala 20% potentiellt helt onödig skatt idag, dessutom får jag 5,76% extra p.g.a. skillnad i arbetsgivaravgift på lön och särskild löneskatt på pension som min arbetsgivare har valt att ge mig, då det är kostnadsneutralt för dem att göra så.
Jag ser det som ganska osannolikt att jag skulle gå back på det då jag kan vara flexibel med hur länge jag jobbar, hur mycket pension jag tar ut etc.
Dessutom, i absolut värsta fall, om Sverige inför extremt höga marginalskatter kan jag helt enkelt flytta utomlands och ta ut pensionen där istället.
Inkomstpensionen räknas inte om när man korrigerar det värdet i simuliringen (det står om du klickar på frågetecknet som du fick med i bilden. Man räknar bara om fondförsäkringar och premiepensionen. Tror det i sak innebär att man räknar upp de som räknas som “kan placeras” när man går in i fliken “Intjänat”.
1.9% innebär utvecklingen utöver inflation och reala löneutveckling. Så det motsvarar ca 5,5 % utveckling, men under bra perioder han fonder utvecklas 9-10% per år i snitt över många år. Så 5% i simuleringen motdvarar runt 8% i utveckling på det som KAN placeras i aktiefonder.
Tanken jag har är väl att dels om jag sparar mycket så kan jag gå tidigare och där parera ev statlig skatt. Sen så är min prognos inte så hög att jag hamnar på statlig skatt i dagsläget, minpension ger typ 47tkr/mån om jag jobbar till 68 och det vill jag verkligen inte. Vet inte om det är för att jag ganska nyligen fick upp lönen, men då jag fyllt i vad jag tjänar borde det ju vara ganska rätt. Har ca 4msek totalt i pension.
Jag har inte så mycket sparat privat, men jag ligger över 300tkr på ISK iaf, men det är samma här. Den nya lönen har gett ett annat läge för sparande, så det kommer lyfta stadigt närmsta åren. Jag har också bonus som tyvärr inte ger pension men jag sätter in det på ISK, får ca 10-13tkr/mån (brutto) i snitt fast utbetalt en gång per år. Vi har inget stort bolån och sen bara CSN.
Det känns som jag bör fortsätta växla, jag har inget kollektivavtal och kan sätta det i diverse fonder så det sätts in på global index. Jag har ca 70+ bonus i lön så det finns utrymme för växling.
Edit: ja bonusen på ca 6% på växling är ju också en anledning att fortsätta.
Oklart. Det står såhär om du klickar på frågetecknet:
Värdeutvecklingen beräknas realt och utan inflation. Ändring påverkar endast värdeutvecklingen på premiebestämda pensioner fram till uttag.
Jag har för mig att någon på forumet beskrev det som att detta enbart påverkar premie och tjp, alltså inte allmänpensionen. Men när jag läser texten blir jag osäker.
Ah, de har formulerat sig i hjälptexten som att det bara gäller premiebestämda pensioner. Jag kanske är korkad eller rättshaverist då även inbetalningen till den allmänna pensionen är en premie.
Tack för övrigt resonemang, detta var en nyhet för mig att jag kunde justera och att prognosen var så lågt ställd. Då har vi att göra ikväll
Jag hade liknande situation som du ungefär…Jag gick i pension för några år sedan.
Så här i efterhand hade vi riktigt bra tur och hyfsade andelar av fondbaserade pensionsdelar växte med ca 9% per år i många år.
DET ska man nog inte räkna med i längden och framöver anser jag.
Jag skulle inte räkna med mer än historiska snittet på härad 5,5 % realt per år på väl placerade fondpengar och inte ens det skall man känna sig säker på.
Extra bra avkastning vissa år brukar balanseras av sämre andra år över lång nog tid. ( Minpension.se räknar med ca 2% realt dvs klart konservativt.
Jag löneväxlade inget alls så länge barnen bodde hemma och frun arbetade deltid. Men när barnen flyttade ut vid ålder härad runt 50 varvid el , bil och matkontot dök kraftigt och frun arbetade heltid igen och husets lån minskat över tid och min lön låg på bra nivå gjorde vi ny kalkyl…
Kom fram till att vi gärna ville gå ner i arbete från 60 och dra ner med tiden ner mot förenklat ca 50% arbete och sluta helt att arbeta något år i förtid.
Jag valde då att både spara på ISK OCH löneväxla ganska rejält en period för att få klart bättre tjänstepension.
Bra att veta är att Marginalskatten på pension ökar rejält efter riktåldern vid ca 55000 per månad för 2026. Inte vid ca 63000 där statlig skatt börjar.
Jag löneväxlar men sparar mer (omräknat efter en tänkt 30% skatt på tjänstepension) på ISK. Om jag skulle jobba på med bibehållen lön skulle jag få betala statlig skatt på pension, men mitt mål är tidig pension/FIRE så då är det en pluskalkyl givet oförändrade regler. Men vem vet, det kan bli både höjd uttagsålder på tjp/löneväxling likväl ändrad inkomstbeskattning eller höjd ISK-skatt eller införd förmögenhetsskatt innan det är klart.
Givet att du får de extra 6% I betalt så rycker jag löneväxla. ISK skatten är högre än skatten på tjänstepension. Den stora risken är spelreglerna ändrad för löneväxlad försäkring, senare start än 55 år, högre skatt.
Här kan du se hur ditt pensionsdatum påverkas av högre sparande / större löneväxling mm.
