Hej på er,
Jag fick tips från @angaudlinn att vända mig till gruppen som sitter på otroligt mycket kunskap om allt möjligt
Jag är 40 år och håller på med löneväxling, mitt mål är att jag SKA inte vara beroende av lönearbete efter 55 års ålder utan då leva på privata investeringar och tjänstepension. För att senare lyfta almänn pension när den åldern är nådd.
Problemet är att jag ligger just nu under gränsen för vad som anses lönsamt efter löneväxlingen (gränsen på 54,200kr efter växling)
Men i mitt fall funderar jag på. Borde jag inte kunna fortsätta med detta för att boosta min tjänstepenison iom att jag är så säker på att det är den jag ska delvis leva på från 55 års ålder? Eller gör jag bort mig om jag fortsätter med detta?
Det är klart att du kan. Men om du tänkt leva på en kombination av eget konto och pension blir frågan väl varför du hellre vill låsa in dina pengar i pensionssystemet än ha dem på ditt privata konto?
Är du rädd att du ska göra åt dem på oviktiga saker innan så lås in dem.
Löneväxling är i mångt och mycket en spekulation i framtida lägre skatt.
Om man inte når upp till gränsen för statlig inkomstskatt försvinner den anledningen till att löneväxla.
Jag skulle spara samma summa själv på ISK som öronmärks till “pension” istället för att löneväxla om inkomst är under brytgränsen.
Ja, du ska delvis leva på din tjänstepension, men du ska även delvis leva på ditt privata kapital, så det finns ingen logik i att det skulle vara ett argument för att låsa kapitalet i en tjänstepension istället för din privata portfölj.
Det finns 3 argumentet för att löneväxla
Du betalar statlig skatt på löneuttaget men har förhoppning om att hamna under den gränsen vid pensionsuttag. Detta är det centrala argumentet och kan göra stor skillnad.
Arbetsgivaren betalar lägre skatt på pensionsavsättningar, så löneväxlingen kan avsätta 5.8% mer än uttag i lön.
Man har svårt att spara utan att nalla på kapitalet och behöver tvångssparande.
Det enda som verkar tillämpbart på dig här är (2), men är det verkligen värt att låsa in kapitalet, begränsa användning, uttag och investeringsmöjligheter för att få 5.8% mer kapital (vilket för motsvarar en skillnad i årsavkastning på en avsatt krona idag på 0.4%)
Tack för svar,
Ja problemet är ju bara att jag ligge över statlig inkomstskatt, Men under Löneväxlingsgränsen, Det är ju två olika summor (Skiljer ca 30k/år)
så tokigt uppbyggt system. Bra tips med öronmärkt ISK
Du beskriver att du idag betalar statlig skatt, men ligger under taket för intjäning till statlig pension. Du planerar pension vid 55.
Det vanliga rådet om att åtminstone ta ut lön upp till taket för intjäning till statlig pension bygger på antagandet att du tar pension omkring riktåldern. Det rådet bygger också på antaganden om att du inte får garantipension och att pensionssystemet fortsätter att vara lika välfinansierat som idag. På grund av din unika plan så faller de antagandena.
Pension vid 55 innebär att du kommer få en låg allmän pension, hög risk att du hamnar på garantipension
Att “förlora” intjäning till allmän pension betyder ingen förlust i utbetalningar om du ändå kommer få garantipension
Att slippa statlig skatt idag är bra eftersom du inte kommer nå upp till statlig inkomstskatt sen under pensionen. Din plan på tidig pension betyder att besparingarna tas ut under längre tid än för normala pensionärer.
Nackdelen är regimrisken. T ex i Polen så beslagtog staten tjänstepensioner när det var ont om pengar i det statliga pensionssystemet.
Pengar i det statliga penssionssystemet är också utsatta för en regimrisk - en ännu större, i min mening. Regimrisken är minst för utbetald och skattad lön.
Superbra och sakligt förklarat,
Det lutar mer och mer åt att jag skippar växlingen och boostar mitt privata sparande med dom pengarna istället.
Tack för input och bra insikter
Nej, det stämmer inte att regeringen Ingvar Carlsson konfiskerade tjänstepensioner på 1980-talet.
Sveriges pensionssystem genomgick en stor reform på 1990-talet, som beslutades under en period med bred politisk enighet. Denna reform innebar en övergång från det gamla ATP-systemet (ett förmånsbestämt system) till det nuvarande pensionssystemet med inkomstpension och premiepension (ett avgiftsbestämt system). Denna reform syftade till att göra pensionssystemet mer hållbart och transparent.
Det var alltså en systemförändring, inte en “konfiskering” av redan intjänade tjänstepensioner i den bemärkelse som menas i frågan. Dessutom var det inte specifikt regeringen Ingvar Carlsson som ensidigt drev igenom detta på 1980-talet. Reformarbetet sträckte sig över en längre tid, med beslut som fattades på 1990-talet och successiv implementering.
Det fanns diskussioner och en insikt redan på 1980-talet om att det gamla pensionssystemet inte var långsiktigt hållbart, men det ledde inte till någon konfiskation utan till den senare genomförda reformen.
Jag tror att det Gunnar Nilsson syftar på är engångsbeskattningen av livförsäkringar på 7% 1986, och inte pensionsreformen. En manöver man lovat att inte göra igen.
Glöm inte heller en annan tråkig effekt. att på just pension som tas ut innan riktåldern tas häraden 10% extra skatt ut. Den smockan åkte jag på ett par år. Ger ca 3500 SEK extra skatt jämfört med om man istället tar ut pengarna efter riktåldern. Vid uttag över 35.000 per månad sjunker procentsatsen pga att extra skatten i kronor och ören inte stiger.
I ditt fall borde att spara pengar i ISK vara klart bättre val.
Här är en länk där man kan labba med lön, pension och ålder och se hur skatt påverkas. Man kan se alla delar av skatteuttagen.
Lägg in ex år 2025 och 1958 som födelseår om du vill se den lägre skatten på pension ( eller lön) uttagen efter riktåldern
