Jag inser att det här främst är en definitionsfråga och av mer akademisk karaktär, men jag är nyfiken på hur ni resonerar kring löneväxling i relation till sparkvoten.
Själv löneväxlar jag 3000 kronor per månad från min bruttolön till extra tjänstepension. Kan man då betrakta skillnaden i nettolön – med respektive utan löneväxling – som en del av sparkvoten?
Utöver detta lägger min arbetsgivare, enligt gängse praxis, till cirka 6 % på beloppet. Bör även dett (lilla) tillägg också ingå?
Din arbetsgivare bör även sätta av minskade arbetsgivareavgifter till din tjänstepension vid löneväxling.
Det skulle jag säga att man kan göra, ja.
Beror lite på hur ens tjänstepension ser ut i övrigt, har man ingen alls är det ju direkt nödvändigt. Jag räknar inte min “vanliga” tjänstepension till sparkvot en.
Definitivt!
6 %arn, ingen aning! Det är ju en peng som uppstår magiskt för att skatten på tjänstepension är lägre än arbetsgivaravgiften.
När jag jobbade i Sverige räknade jag inte med tjänstepensionen i sparkvoten, men om jag hade ett löneväxlat pensionssparande skulle jag nog göra det. Dock tycker jag själv att det låter orimligt att räkna så, så egentligen borde man väl räkna med allt.
Man kanske borde räkna med allt?
Särskilt som att de få jobb som saknar tjänstepension brukar vara lönessatta därefter.
Å andra sidan är statlig och inkomstpension inget du kan välja, som sparkvot eller löneväxling.
Men särskilt i fallet löneväxling borde det adderas till både täljare och nämnare:
3/30 är samma som (0+3)/(27+3)
Men hur hanterar man de 6% eller marginalskatteeffekten?
Man ska väl dra av latent skatt på tjänstepensionsinsättningen? Då blir formeln (sparinsättningar - latent_skatt) / (nettolön + tjänstepensionsinsättningar - latent_skatt).
Vad spelar det för roll egentligen? I vilket sammanhang är det viktigt att ta fram siffror på sparkvot? Det är väl mest för en själv och du bestämmer du helt själv hur du vill definiera det.
Håller i grunden med, och därav min inledning om definition och “akademiskt intresse”. Det spelar såklart ingen roll mer än att det är mer intressant att jämföra sparkvot om man jobbar med samma definition.
Måste vara jobbigt för då måste du be om definition från alla som du jämför med för att det ska vara jämförbart.
@Gabriel ,så kan det vara, men inom de flesta områden brukar det finnas vedertagna och någorlunda harmoniserade definitioner för att det skall vara intressant att jämföra (både med sig själv och andra). Återigen, jag förstår att detta inte är en naturlag, men är ändå intresserad av era tankar, därav min fråga.
Jag brukar beräkna två sparkvoter, en med och en utan.
Löneväxlingen är disponibel i den meningen att man kan välja att spara eller konsumera den och därför tycker jag att den ska räknas med.
Det är helt frivilligt att löneväxla.
Dvs. det skulle ha kunnat tas ut som vanlig nettolön med högre skatt och spenderas men istället valde man att spara det.
Skulle man ha tagit ut det som nettolön och sparat på t.ex. ISK skulle det också räknas in i sparkvoten.
Därför tycker jag att det borde gå med i sparkvoten men jag brukar alltid specificera vad jag menar när jag skriver om sparkvot.