På Instagram lade jag upp följande bild om löneväxling. Dvs. att man bara ska löneväxla om man tjänar över 51.250 kr brutto i månaden och att man ska få ersättningen för skillnaden mellan arbetsgivaravgiften och löneskatten.
Vad innebär det i praktiken att ”få ersättning för skillnaden mellan arbetsgivaravgiften och löneskatten”?
Då insåg jag att jag är inte helt 100% på siffrorna utan jag svarade:
Löneskatten på pensionsavsättningen är lägre än arbetsgivaravgiften om du skulle få det i lön. Därav för att alternativen ska vara samma för dig / arbetsgivaren så bör arbetsgivaren kompensera med en lite högre avsättning.
Kolla med HR på företaget, de borde ha koll.
Jag gissar att ni är några här som har bättre koll än jag. Om inte annat får jag be räddaren i nöden @Monica komma med facit.
Eftersom skatten på pensionssparande är lägre än arbetsgivaravgiften på lön kan du som arbetsgivare höja medarbetarens sparande till pensionen med 5,76% utan att det kostar organisationen något extra. Som exempel skulle ett bruttolöneavdrag på 1 000 kr alltså innebära en faktisk pensionsavsättning för medarbetaren på 1 058 kr.
I vissa kollektivavtal bestämms avsättning till tjänstepension av kontanta bruttolönen, vilken enligt uppgift ska vara EFTER löneväxling. Så för att inte tappa inom exempelvis ITP1 ska mer avsättas
Håller såklart med om att det är superviktigt att INTE löneväxla med inkomst under gränsen för pensionsgrundande inkomst i allmäna pensionen. MEN det är ju också viktigt att kolla sitt tjänstepensionsavtal! Många tjänstepensionsavtal ger ofta ca 4.5-6.0 % av lönesumman i insättning till tjänstepension på inkomst upp till gränsen för allmän pension OCH hela 30% på lönedelar över gränsen för allmän pension. Värt att kolla om avsättning görs på lönesumma före eller efter löneväxling…! Är det efter löneväxling kanske det inte blir en särskilt bra affär i slutänden.
Jag har undersökt det här ett par gånger för min och min frus räkning men landat i ett det inte verkar vara värt besväret, eftersom det till och med är diskuterat om att det alls är lönsamt i vissa situationer. Det verkar helt enkelt ordentligt komplicerat.
Se tex Löneväxling kan vara lönsamt – men se upp för sju fallgropar - Ingenjören
Som hänvisar till Alecta.
De menar att det inte finns någon vinst att göra det om man har en lön över 64 000 kr.
Jo, men det förutsätter väl att man jobbar till normal pensionsålder på 65-68 år, så man får så mycket i pension att man betalar statlig skatt om man löneväxlat?
För någon som tänker gå FIRE tidigare gäller det väl inte?
Och vid vilken ålder är det som 64 kkr/mån gränsen gäller? Om man haft låg lön tidigare i livet och har 64 kkr/mån när man är 60 år och har när till pensionen, lönar det sig ändå inte att löneväxla?
Normalt sett så läggs det in en kompensation för det vid beräkningen. Dvs. ordinarie pensionsavsättningar ska inte påverkas överhuvudtaget men det är möjligt att de rent mekaniskt går till parten som tillhandahåller löneväxlingen snarare än den ordinarie tjänstepensionen.
Det är ändå en bra fråga att ställa och att kontrollera så att inte arbetsgivaren tänker fel för då blir det värdelöst att löneväxla.
Min arbetsgivare gör allt väldigt rätt med löneväxlingar, inklusive ersättning för minskad grundavsättning och kompensation för den lilla skatteskillnaden.
Och de sänker även min semesterersättning relativt motsvarande bruttlöneminskningen! Riktigt så rätt ville jag nog inte att det skulle bli…
Den sänkningen motsvarar ju strax över hundringen i bruttlolöneavdrag per månad, så motsvarande typ hälften av skattekompensationen ovan. Småbelopp men ändå.
Nej. Tack vare löneväxlingen slipper ju Staten kostnaderna för statlig pension!! Denna snålhet är ju rent ut sagt oförskämt. Allvarligt talat, detta är sorgligt.
Om inte annat får jag be räddaren i nöden @Monica komma med facit. 
