Löneväxling för bättre pension

Hej!

Jag tänker eventuellt löneväxla. Jag är 59 år och har 8 år kvar till pension. Min nya lön blir 70.000kr. Tänkte löneväxla 13.000kr. Hur gör man det. Vill inte ta för stor risk eftersom det inte är så länge till pension. Idag betalar de in till Länsförsäkringar friplan.

Tack för förslag!

Klas

1 gillning

Det är arbetsgivaren som ofta via någon partner administrerar löneväxlingen. Där jag arbetade gjordes det av samarbetspartnern som administrerade lönebeskeden mm. Man kunde styra var avsättningen hamnade. Man kunde med någon månads fördröjning öka och minska avsättningen.

  • Inte alla företag som erbjuder löneväxling.
  • Kolla att man inte sänker inbetalningen till din vanliga tjänstepension alls.
  • De flesta företag utom statliga ( tror jag ) låter dig få diffen i “arbetsgivaravgift”. Ger härad 5-6% högre avsättning till växlingen.

Vanligen regleras det upp till ngt enstaka tillfälle årligen.

TS kan med fördel vända sig till sin löneavdelning.

Vanliga hänseenden angående tid kvar till pension gäller rörande hur pengarna förslagsvis kan investeras.

Bra att tänka på att dessa pengar kan tas ut tidigare, det är halva poängen. Har du intresse av att trappa ner stegvis?

Låter som en bra idé!
Några tips:

  1. Kolla att din ordinarie tjänstepension beräknas på lön FÖRE växling
  2. Kolla om din arbetsgivare skjuter till de 5-6% extra som nämns ovan.
  3. Kolla var pengarna sätts in och villkoren. I vissa fall sätts de in i den ordinarie tjänstepensionsförsäkringen med deras ev. rabatter och i andra fall sätts det in i en separat försäkring med höga avgifter och inga rabatter.
  4. Ang. risknivån - när vill du börja ta ut pengarna? Om det är när du går i pension (om 8 år) så kan du välja en generationsfond som drar ner på risken i takt med att du närmar dig pension.

Lycka till!

2 gillningar

Tack för svar!

@Monica passar på att sno din kompetens inom området. Har du några tips gällande löneväxling för någon i 30 årsåldern som vill gå i pension innan 60? Vi ligger över gränsen för marginalskatt med marginal och har itp1. Vi planerar barn framåt.

Med den profilen och normal avsättning till tjänstepension från arbetsgivaren och om ni hänger i hyfsat i era karriärer och placerar era pensionspengar bra kommer ni att få en mycket bra pension efter riktåldern. För er ligger den troligen runt 70.
Det finns en god chans att ni får pensioner som ligger över gränsen för hög marginalskatt efter riktåldern OM ni arbetar ända dit ( typ nära 100% gissar jag . ca 55000 per månad år 2026).
Om ni istället slutar arbeta helt vid 60 minskar den risken rejält :smiley:
Finns då en hyfsad chans att ni kan få del av den stora nyttan med löneväxlingen dvs 20% lägre skattesats när just dessa pengar tas ut för konsumtion.
Men om ni arbetar flitigt och får mycket höga löner kommer ni kanske ändå upp hög marginalskatt som pensionärer efter riktåldern även om ni slutat arbeta vid 60.
Om ni bedömmer att så blir fallet skulle jag istället ta ut en del av pengarna som lön nu och spara dom på ISK för användning mellan 60 och 70 . Då slipper ni dessutom det extra hög skatteuttaget på ca 45.000 extra per år vid uttag av pension av alla slag innan riktåldern. Kolla gärna på det här…

Man matar in ex 1959 som födelseår för skatten 2026 om man vill se vad äldre än riktåldern gör på skatten.

Vi började trappa ner kring 60. Lite förenklat började vi med dryg extra månad extra ledigt i januari februari för att beta av resedrömmar och slippa lite vinter. Drog därefter ner hyfsat kvickt för att runt 65 då vi pensionerade oss arbeta under 50%. Pga lite huslån och inga barn hemma och modesta krav på prylar etc gick vi runt helt ok till vardags.

Avseende löneväxling:
Kolla att arbetsgivarens upplägg för löneväxling är vettigt.

  • Att ni kan placera pengarna i vettiga fonder. Breda globala indexfonder med låga avgifter
  • Att ni får ett tillägg för den lägre “arbetsgivaravgiften” ca 5-6%
  • Att arbetsgivaren inte minskar inbetalningen till er normala tjänstepension.

Man ska dock tänka på att dessa pengar är låsta och kan inte användas till att köpa boende eller köpa korv för om ni arbetar mindre när barnen är små.
En rimlig kalkyl ?.
Antag att ni vill ta ut motsvarande i dagens pengar 50.000 i pension var mellan 60 och 70 år ålder. Med den drakoniska extra skatten som gäller före riktåldern får ni då bara ut 34.000 netto var. (Att istället jobba ihop 50.000 ger 38.500 efter skatt och motsvarande pension efter riktåldern ger ca 38500 efter skatt. )
Då skulle ni behöva ha löneväxlat undan ca 1,9 MSEK vardera under tio år om vi antar 30 år avkastning netto med ca +4% realt i snitt. Dvs ni behöver spara dryg 15.000 per månad var i hela 10 år.
Att istället istället dra ner på arbete efter 60 och/eller leva snålare än på 2 x 34.000 netto låter kanske mer rimligt ?.

2 gillningar

Det låter som bra förutsättningar. Spontant så är det väl bara att köra på, eller?
Kolla hur föräldralönen beräknas. Om den räknas på lönen efter växling kan det vara klokt att avsluta växlingen i god tid innan föräldraledigheten.

3 gillningar

Men om man tänker pension vid 50 istället för 69? Jag är inne på det där med marginalskatt för pensionen som @Mikael8 är inne på. Skulle vilja ha möjlighet att välja ett roligt jobb vid 50 istället för att tvingas ta det där tunga iallafall, typ trappa ner eller liknande. Tycker matten känns lurig. Även möjligheten till lån, får man ta lån om man har en pension o ett antal miljoner eller är det något man också måste tänka på?

Just nu sparar vi ca 40k på börsen per månad men tänker att vi kan löneväxla iallafall en tredjedel av det?

Hur påverkar löneväxling bodelningen vid en eventuell skilsmässa om den ena tjänar mer och därmed löneväxlar ganska mycket? Om alternativet är att pensionsspara på ett gemensamt konto kanske det blir mer rättvist om man har helt delad ekonomi? Om inte löneväxlingen ingår i bodelningen dvs?

Lite off-topic, men det är intressant att denna vanliga formulering kan tolkas på två helt motsatta sätt: antingen att ekonomin är helt uppdelad/separerad, eller att den är helt gemensam.

För att undvika eventuella missförstånd kan det därför vara bra för oss alla att undvika just formuleringen “delad” ekonomi.

1 gillning

Ok, helt gemensam ekonomi i så fall :blush:

1 gillning