Jag och frun fick igår reda på att hennes 83 - åriga mamma under två veckors tid blivit övertalad att föra över pengar till ett bankkonto. Inga hot eller liknande utan bara ett löfte om att “staten har ett bidragsfrämjande som gör att om du sätter in x antal pengar så kommer du får typ 7x pengarna tillbaka” och så vidare. Totalt förde hon över 160 000:- vid 3 tillfällen.
Både jag och frun är väldigt fundersamma till hur hon kan ha gått på det här och funderar på om inte mamman börjat bli lite snurrig i huvudet. Hon har i vanliga fall väldigt bra ekonomisk koll och har är väldigt duktig på att spara och inte göra av med pengar på någonting i onödan.
Vad kan vi göra? Svärmor har redan gått till polisen men det lär ju inte hjälpa. Hur går vi tillväga om vi känner att svärmor kanske skall lägga ekonomin i våra händer istället? Kan vi på något vis få tillbaks pengarna?
Hennes bank får inte lämna ut någon info om en annan kund. Bäst är att försöka presentera det som en avlastning för mamman, så hon ser något pisitivt i att få hjälp.
När man blivit lurad så känner man sig oftast inte på topp. Så viktigt att man behandlar mamman värdigt, så hon känner litet tröst och hjälp. Inte att hon riskerar att råka ut för att bli utsatt två gånger.
God man kan vara ett alternativ. Det kan vara en familjemedlem eller utomstående. Men att en enstaka gång ha blivit lurad brukar inte räcka.
Finns ett nyligen utfall kring ersättning från banken vid bedrägeri från högsta domstolen,
Jag skulle kontaktat banken iaf med ersättningskrav,
Fallet som prövades i Högsta domstolen handlade om en konsument som råkat ut för obehöriga transaktioner och som själv hade lämnat ut koder från sin bankdosa till en bedragare. Banken hade bedömt hans agerande som särskilt klandervärt, dvs han skulle få stå för hela förlusten själv.
Högsta domstolen konstaterade däremot att banken varken bevisat att konsumenten medvetet lämnat ut koderna till en obehörig person, eller att han hade förstått att det fanns risk för de obehöriga transaktionerna, eller att han skulle varit likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner. De gjorde i stället bedömningen att konsumentens agerande var grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt. Domen innebär att konsumenten fick stå för 12 000 kr och inte hela det belopp som försvann från kontot
Kanske prata med mamman och banken om det går att sätta in en spärr, så större summor inte kan överföras för lätt?
Hade en bekant som blev lurad på stora summor, flera gånger, visade sig att personen i fråga hade en ovanlig form av Alzheimer, som familjen inte märkt av. Då fick en nära anhörig ta över ekonomin, inte helt lätt.
Det är svårt att veta när förmyndarskap behövs, men det kanske finns ett mellanting?
Hoppas det löser sig, kanske att det går att få hjälp i och med de nya riktlinjerna som kommit.
Kanske kommer vi alla få än mer frågor av bankerna vid större överföringar till andra personers konton, nu när banken oftare får stå för notan vid bedrägerier.
Framtidsfullmakten i sig ger dig ingen rätt att “ta hand om hennes ekonomi och få tillgång till hennes konton”. För det krävs en, i vårat fall Fullmakt Privatperson från hennes bank (en av sparbankerna).
Sedan har vi även skrivit en Framtidsfullmakt för “övriga frågor”. Sedan en fullmakt från skatteverket för att sköta henns deklaration.
Det kan ju vara annorlunda på din mammas bank men ovan gällde för min mammas bank.
Detta gjorde vi för ca 2 månader sedan så det är ingen gammal info.
Jag, 75, blev uppringd av en oerhört trevlig man från Svea Kredit, som ville hjälpa mig ned anledning av att en av mina räkningar gått till inkasso. Visste jag det, frågade han väldigt förtroendeingivande. Här insåg jag att det var fiffel och båg och avslutade samtalet, innan han lindat in mig ytterligare. Till saken hör att mina räkningar alltid betalas i tid.
Jag förstår hur lätt det är att starta vänliga samtal med ensamma äldre, som på äldres vis, absolut inte vill hamna hos Kronofogden.
Tack för att du delar med dig. Bluff, båg och bedrägeri, mot alla men speciellt mot äldre och utsatta människor är bland det uslaste man kan syssla med. Jag är ingen våldsam människa, har aldrig varit i slagsmål, men fick jag tag på en sådan usling vet jag inte vad jag skulle höra…