Jag vet att det är suboptimalt att betala av boendet. Men jag kan inte låta bli att tänka på det - vi har nästan 3 MSEK total nettoförmögenhet och kollar på boende värt cirka 4-5 MSEK med låga bostadsrättsavgifter. Det finns många fina objekt där bolånefrihet skulle innebära en fast boendekostnad på endast 3-4 tusen i månaden, och fasta kostnader på cirka 12K (boende, el, försäkringar, studielån, bilförsäkring, bensin, exkl mat). Vi skulle kunna nå dit inom 2-3 år och därefter ha väldigt låga levnadskostnader som 30-åringar. Därmed sagt skulle vi fortsatt ha 20 år kvar för att få ihop ett ansenligt börskapital som kan möjliggöra FIRE mellan 50-55. Våra inkomster är 1 MSEK per år netto.
Alternativet, det optimala, innebär att lägga en minimal kontantinsats men investera resten på börsen. Börsen är läskig just nu, med höga värderingar. Boendet känns tryggt och stabilt. Jag vet heller inte hur länge jag kommer ha en så bra inkomst som jag har nu, är i en ganska tuff och utmanande bransch. Men det optimala alternativet innebär också att våra fasta kostnader är 25-30K/månad (exkl mat), med risk för räntehöjningar och så. Med ett skuldfritt boende skulle vi kunna klara oss väldigt bra på en genomsnittlig storstadslön och ändå rätt bra på 70% av genomsnittslön. Det känns som ett sätt att få frihet idag, som 30-35-åring, utan att behöva vänta till 50-55 för att maximera förmögenheten och ha så mycket pengar som möjligt som FIRE.
Tankar välkomnas, vad tycker ni? Jag behöver en push i rätt riktning här. Vad är rätt riktning egentligen?
Det vet du först i efterhand Över lång tid tror vi väl alla på att börsen går upp, men ingen kan veta vad som händer på 1-5 års sikt.
Ett alternativ är väl att bara placera så mycket på börsen som ni är bekväma med att tappa 50% av värdet. Någonstans mittemellan nivån där ni puttar in allt i ert boende och nivån där ni lånar så mycket som möjligt. Få ner amorteringsbehovet och därmed ha mer utrymme för att månadsspara större belopp i stället samtidigt som ni inte står helt utanför börsen.
Själva värdeökningen är ju amorteringen. Många går ju från 70% belåning till 10% belåning utan att skjuta in en enda krona. Så varför skulle man betala av ett skattefinansierat lån?
Möjligen om man bor i ett utsatt område med osäker framtid.
Jag tillhör förmodligen kategorin personer som klassas som idioter här på forumet: Jag har amorterat av hela mitt bolån, och studielån. Har till och med valt att köpa min bil och inte leasa den.
I mitt fall är det ett val som jag har gjort för att jag vill vara helt oberoende från lån och skulder, det är kanske inte helt optimal men ger i alla fall mig en trygghet. Det jag egentligen vill ha sagt är att det som är mest optimalt ekonomiskt kanske inte är det mest optimala, beroende på vem du/ni är som personer och vad som känns bäst.