Materialistiska/lyx varor och tjänster, rätt trevligt ändå?

På många ställen, även här på rikatillsammans, hör man ofta att materialistiska ting och lyxvaror/tjänster inte gör oss lyckligare. Det som verkligen gör oss lyckliga är det man inte kan köpa för pengar, fritid, umgås med nära och kära osv. Jag har även läst den mkt bra boken Psychology of Money som även tar upp detta ämne. Även här på forumet är många förespråkare att lyxvaror inte gör oss lyckligare. Jag håller till stor del med såklart, men:

Det som intresserar mig är om de största motståndarna till detta verkligen har testat lyxiga saker i livet? Förstå mig rätt nu, (självklart finns det alla varianter) men åtskilliga gånger har jag folk runt omkring mig som argt påstår att det är löjligt att betala för business class på flyg, betala för att bo på bättre hotell, betala extra köra en dyrare bil etc, ändå är det just dessa personer som förvandlas till barn och blir de mest överförtjusta när de väl får chansen att just flyga business, bo på ett riktigt bra hotell, köra en dyrare bil etc.

Självklart menar jag inte att man ska lägga pengar man inte har på materialistiska saker och lyxtjänster, men är det ändå inte just dessa extra saker som livet ändå handlar om på något sätt. Att faktiskt spara för att senare delvis kunna lägga pengar på saker ibland som ger livet guldkant? Vem vill leva en grå vardag hela livet liksom? :slight_smile:

2 gillningar

Alla väljer nog sina områden där lyx är viktigt. Men generell och “klassisk” lyx ger mig ingenting. Exempel: Min far har nästan alltid kört premuimbilar. Det ger mig ingenting att låna en av hans Jaggar t ex. Samma sak med resor, när man t ex bokats på finare hotell via jobbet. Andra verkar gå igång på det, men inte jag. Det är bara två exempel. Bilresor för mig är fortskaffningsmedel och boende på hotell är för att jag behöver vara där, just då och jobba eller uppleva platsen. Klocka? Det finns i mobilen. Märkesskjortor? Inte när det finns bekväma t-shirts osv.

Min hobby däremot, den får kosta och där är jag närmast snobbig i vissa sammanhang. Men då betyder det något för mig och erfarenheten och frekvensen i användandet säger mig att det är värt de extra pengarna.

3 gillningar

Visst är det kul med ”bra” upplevelser eller bra saker. För mig handlar det då inte om ”varumärke/Image” utan om faktisk kvalitet eller faktisk service. Dvs jag vill kunna märka skillnaden själv på saker som jag använder/uppskattar. Vissa andra egenskaper, funktioner, tjänster är fullständigt ointressant för mig oavsett hur ”lyxiga” de upplevs av andra. Vilken ”logga” som sitter på är alltså egentligen helt ointressant för mig.

Har själv t ex snöat in på kvalitetsverktyg som Festool. Underbara att bygga krokiga och fula grejor med :crazy_face: Dvs jag njuter av känslan/precisionen när jag använder de MEN många andra bygger säkerligen bättre och snabbare med betydligt enklare/billigare verktyg.

Har åkt buisness class någon gång och en riktigt skön upplevelse jämfört med lågprisflyg som Ryan Air. Däremot skulle jag inte värdesätta till merkostnaden mot normalflyg.

Angående bil njuter jag gärna av en ny bekväm bil och kör gärna ”bara för att”. Kommer t ex delta i ett litet elbilsrace om någon vecka. (Obs man håller hastighetsbegränsningarna så ingen tävling på så sätt) Ystad-Haparanda-Ystad. Då utgår jag dessutom med elbil från Stockholm och min co-driver från Östersund innan Ystad. MEN jag hade fortfarande kunnat tänka mig göra samma i ett ”skrotbilsrace” med en 5000kr bil så det handlar egentligen mer om ”upplevelsen” än prisklassen på bil i det fallet.

Angående mat väljer vi främst gärna ekologiska råvaror och gärna närodlat. Det blir det lyxiga. Har ätit på ”lyxrestaurang” några gånger och har sällan upplevt att den maten varit bättre/godare än på en vanlig bra restaurang.

2 gillningar

Jag gillar att investera i vissa “lyxvaror”, men inte nödvändigtvis lyxmärken, vilket jag brukar se i samband med den termen.

Business class flyg - ja. Jag hoppas kunna spendera mina flygningar nästa år på en långdistansflygning i business class. Jag uppgraderades för en affärsresa för några år sedan och skillnaden var natt och dag.

Handväska som bara är dyr eftersom den har en gigantisk logotyp - förmodligen inte. Men en handväska från ett litet märke, byggd för att hålla för evigt och passar perfekt i min stil: ja, kanske.

De flesta av mina “lyxiga” utgifter är för hudvårdsprocedurer för mig själv. Mikronålning, laserbehandlingar etc. För de flesta är det inte en nödvändighet, men jag har gjort det till en prioritet för mig själv och håller en fond bara för den här typen av saker. Naturligtvis om jag stötte på pengar problem skulle det vara det första att gå.

Så länge mina lyxkostnader inte sänker min riktade besparingsgrad är jag glad.

1 gillning

Jag tror att det som vanligt kokar ned till marginalnyttan för dig och mig som personer. Upplever jag att marginalnyttan är påtaglig så svider det inte att spendera trots att det kanske handlar om mycket pengar och samma sak omvänt. Jag tycker exempelvis att det hade varit motigt att lägga pengar på en businessbiljett men kollar sällan ens på priset när jag bokar hotell.

Jag tror att många som är motståndare till lyxvaror/tjänster inte har testat.

För mig är det självklart att vilja spendera pengar på dyra saker ibland. Om jag inte ville det skulle den enda anledningen att spara vara att kunna gå i pension tidigt och det sparar jag också till men bara det skulle nog inte kunna motivera mig tillräckligt. Att ibland göra av med pengar krävs också, för mig.

Jag tror att de flesta som har lite mera pengar, vilket jag tror de flesta här har, har någon hobby (utöver att spara pengar!) som gärna får kosta lite extra pengar.

Om jag skall flyga långt är det business class som gäller eftersom jag har råd med det. Vad ska jag annars använda pengarna till? Spara? Till vad? Ska jag flyga kort är det business class som gäller eftersom merkostnaden oftast inte är alltför stor. Att flyga är så billigt nu (åtminstone före Covid 19) så det finns för mig ingen anledning att vara snål om jag har semester.

2 gillningar

Det handlar väl inte att man är motståndare till lyxvaror/tjänster, utan att det extra priset sällan är värt mervärdet man får? Varför betala 3 000 - 6 000 kr mer för att få åka business class i 4h, istället för 6 - 12 riktigt bra resturangbesök?

Eller tvärtom, att undvika lyxprodukter är väldigt lätt tjänade pengar.

Beror väl på vad som är den viktigaste hobbyn kanske.

För mig är mervärdet i en business class biljett mycket högre än några bra restaurangbesök.

Men vad ska man göra med pengarna man tjänar? Har man bara råd med det enklaste så är det jättebra att spara de pengarna men annars?

2 gillningar

Ja, jag har testat. Jag spenderar helt orimliga summor för vissa saker (i förhållande till vad man kan betala). Men jag är långt mycket snålare med annan “lyx”. Jag är väldigt snål med det mesta som inte ger mig mer mervärde än det kostar.

Jag upplever att väldigt många bekanta ökar sina levnadskostnader och köper lite lyxigare av det mesta. Varpå de är lika “fattiga” efter ett pars år löneökningar som de var innan. Jag har istället precis motsatsen, ramlat över gränsen då pengar börjar välla in mer än jag konsumerar. Än så länge inga stora kapitalinkomster dock. Samtidigt har aldrig känt mig leva så rikt och lyxigt som jag gör nu trots detta.

1 gillning

Jag är också väldigt snål med det mesta som inte ger MIG mer mervärde än det kostar. Om jag inte hade haft en fru så hade jag varit väldigt snål med allt som inte ger MIG mer mervärde än det kostar!

Jag lägger en större summa pengar på att leva som jag hade gjort som pensionär, anpassat till att ha två barn hemma. Lyxbudgeten går till ett stort hus på landet nära tre större städer, med stora odlingar och djurhållning. Brukar toppa med att gå på restaurang.

Flyg motsätter jag mig generellt och gör det i minsta möjliga mån och bilar skiter jag i, men boende som kostar brukar inte vara problem när vi åker bort.

Rätt vad det är så har man en tumör och så är allt det man tänkt göra om 20 år inte längre möjligt.

Balans är viktigt och leva i nuet är prio (svårt för mig då jag alltid jobbar fem år framåt i tanken, så det krävs lite extra än bara fokus på en maxad sparkvot).

5 gillningar

Varför gå i fällan när man inte behöver? Det finns även forskning på vad som ger en ökad lycka genom pengar, konsumera lyxvaror finns inte med på listan. Om det är annorlunda för dig, kör hårt, men det är inget tips för gemene man.

Jag brukar enbat tänka på det som är enklast/ger mig mest energi, sen köpa billigaste alternativet.

Business class eller ekonomi spelar ingen större roll då jag ändå sover näst intill hela flygresan.

För Hotell gäller det som är närmast min slut aktivitet, har flera veckor bott på 2-stjärnigt hotell i både Tyskland och Shanghai då det låg väldigt nära mitt slutmål. Har även bott på 5-stjärniga hotell i Tyskland och Indien då det låg närmast. För mig spelar läget mycket större roll än standarden, hotell är ändå något där jag enbart sover.

Bilar samma tanke det som tar mig från A till B smärtfritt räcker för mig, har nu för tiden även krav på apple carplay ska finnas.

Brukar ha samma tanke kring andra leksaker så som båt, skoter, osv. Det tar för mycket energi att underhålla så hyr vid behov.

Det jag däremot kan lägga ner allerdes för mycket pengar på är mitt boende då det är något som jag använder näst intill varje dag. 100 kkr extra är inte så mycket för oss om det sparar energi varje dag.

Jag gissar att problemet är att när man alltid flyger Business class, så börjar man fundera på hur det är i first class.

Och i nästa steg finns ju privatjet av olika kaliber :wink:….

1 gillning

För mig är det inget större problem eftersom jag flyger longhaul alldeles för sällan för att vänja mig.

Dessutom flyger vi i första hand British Airways och deras First är inte lämpad för par som vill kunna prata med varandra under flygningen och därför skulle vi välja Club World även om First kostade lika!

Om jag brukade flyga själv skulle First kunna bli ett alternativ men då blir inte mervärdet tillräckligt stort för mig och då skulle ändå snålheten stoppa mig ifrån att boka First!

1 gillning

När det gäller min lyxkonsumtion så handlar det om att inte göra det för ofta.

I tråden om “guilty pleasures” har jag nämnt tre saker som jag unnar mig:

Champagne - väl värt pengarna för “mellanklassen” (för mig ungefär 500-700 kronor) men jag försöker att inte dricka det för ofta för att inte vänja mig.

Kryssningar - ungefär vartannat år så det är inte ofta nog för att jag ska vänja mig. Får absolut kosta 60000-70000 för en vecka, för två.

Lunch på Åkerblads Gästgiveri i Tällberg skrev jag i tråden men det kan vara lite dyrare, för mig, måltid på annan restaurang. Max ett par gånger om året så det blir inte heller någon vana.

1 gillning

Det håller jag med om. Om man ändå sover hela flygningen kan man lika gärna flyga economy om man betalar sin biljett själv.

Om man däremot har ett viktigt möte på morgonen efter flygningen och någon annan betalar biljetten så är väl annars sömnen ett av de viktigaste skälen att flyga business.

Jag sover inte på planet så för mig är det ändå bättre att vara vaken i business än i economy!

1 gillning

Sover lika bra i ekonomi klass på tjänsteresor :joy:. Nu har iof alla tjänsteresor medfört att jag inte vill resa utomlands alls.

Det jag däremot försöker få vid tjänsteresor är taxi till/från hotel ihop med hotel på gång avstånd från mötesplatsen.

Om det blir möte direkt efter flygresa så får företaget betala för att jag ska duscha på lämplig plats innan mötet också. För mig är duschen mycket viktigare än buisness class.

När jag var yngre och gift levde jag det traditionella “bränna alla pengar, gärna på statusprylar”. Idag fokuserar jag på att spara in på sånt som inte betyder något (tex en bil tar mig från A till B, åker en liten Peugot som är pålitlig, billig i drift men ingen körglädje alls), jag kan göra storkok och äta samma mat till lunch flera dagar på raken. Det jag däremot lägger pengar på är resor och teknik.

Jag reser longhaul en-två ggr/år och reser då i business och bor ofta blandat på centrala boenden och lyxigare resorts. Min största extravagans var att hyra ett privatplan i Dominikanska förrförra vintern för att ta oss tvärs över ön istället för att åka taxi i sex timmar i vardera riktningen. Idag investerar jag löpande ca 60% av min lön, jag närmar mig pension och på något sätt så hamnar jag i tanken “vad sparar jag till?” och med det i bagaget så känns det helt rätt att lägga pengar på upplevelser med son eller vänner. Så för min handlar det inte om att höja standarden rakt över, utan där den ger mest glädje.

7 gillningar