Det är väl ingen som behöver lära någon hur man betalar en faktura med dagens självförklarande onlinebetalningar? Inte var det nån som lärde mig iaf.
Och ändå fattar inte folk att man får betala ränta om man inte betalar i tid. 
Jag har kollega som köpt brf för 4 miljoner. Hen vet inte skillnaden på ränta och amortering. Har 0kr sparande och bara kör på.
Ignorance is bliss? 
Jag tror att det är väldigt svårt för många här inne att förstå hur låg kunskapsnivå stor del av befolkningen besitter, just när det kommer till ekonomi. Så var det i alla fall för mig. Jag har framför allt på senare år sett personer nära mig göra fullkomligt orimliga ekonomiska uttalanden och val. Ovetandes om grundläggande ekonomiska principer.
Jag har alltid trott att det vi ser på lyxfällan är 1 på 100 000 men har insett att jag varot otroligt naiv.
Kunskap kring ekonomi är för mig ett stort exempel på hur olika utgångspunkter vi har i livet. Med tanke på att skolan inte lär ut något inom ämnet, så hamnar väl nästan allting på föräldrarna och det finns fler föräldrar med låg kunskapsnivå inom ämnet än med hög.
5 gillningar
Fast skolan lär ju ut detta. Ur centralt innehåll för ämnet hem- och konsumentkunskap för årskurs 7-9:
Privatekonomi och konsumtion
- Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget.
- Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
Källa: Skolverket
Sen kan man alltid diskutera om det borde vara mer ingående eller tydligare fokus, men att säga att skolan inte lär ut detta alls är felaktigt.
1 gillning
https://open.spotify.com/episode/5DJu9XrYhk3vM0EsYRR4pu?si=b08IaigxTfmDD8hVOIY_zg
Plånbokens avsnitt på ämnet ekonomi i skolan. Från i november 2023.
2 gillningar
Visst skolan undervisar men förr fanns en tydligare förståelse för pengars värde. Nu är det ettor och nollor far runt i telefonen hos barn och ungdomar. Sedlar lärde mig värdet på pengar när jag växte upp. Frågan är om det påverkar mer än vad jag trott tidigare.
Alla skolor följer nog inte skolplanen så noga. Som sagt vi hade ingen privatekonomi alls.
Men ja vi räknade nog lite ränta på matten, iaf procent etc.
Det finns väl en orsak till att skolan inte prioriterar att lära unga privatekonomi.
Utan kunskap är vi ju mer lättlurade.
När jag läste procent i skolan handlade alltid exemplen om procentrabatter på olika varor. Kommer inte ihåg ett enda exempel där procenträkningen handlade om procenträkning med räntor istället.
Blir ju rätt illustrativt när man förstår att den nya bilen man just köpte på avbetalning för 500 000 kr i slutändan kommer att ha kostat 600 000 kr trots att alla ju vet att värdet på nya bilar sjunker direkt man kör ut dem från bilförsäljarens bilsalong.
Väldigt få skolor följer inte läroplanen men det står inte hur mycket tid man ska lägga på de olika momenten i det centrala innehållet.
Detta håller jag med om. Sedlar och mynt var en stor del av den matematik barn stötte på naturligt i vardagen. Nu räknar man mer och mer uteslutet i skolan.
Misstänker att det kan vara en bidragande orsak till sjunkande resultat i mätningar kring matematikkunskaper.
Det är sorgligt att se. Men inget som förvånar mig. Det finns inget som pekar på att det kommer bli bättre, snarare sämre.
Jag tycker det låter mycket att 30% av alla vuxna haft problem med sina löpande utgifter senaste året. Har inte fått intrycket varken från media eller folk runt omkring mig att konsumtionsvanorna ändrats speciellt mycket, men kanske lever i en bubbla.
Ja räntan plus inflation. Basic grejer som blöjor, barnmat etc har ju gått upp 20%+ på mycket kort tid. En bekant i familjen jobbar på förskola. För många barn där är det det enda lagande maten de får. Tidigare var det bara lätt lunch på fredagar men de fick sluta ned det när barnen inte fick lagade mat under hela helgen.
Det blir intressant att se om 10-20 år om vi har en grupp “inflationsbarn” som har mer fetma och allehanda sjukdomar av den dåliga processerade maten de får på dagis…
När våra barn gick på dagis (mer än 20 år sedan iofs) var maten mestadels tillagad från grunden.
Men det kan ha förändrats över tid och vara olika från förskola till förskola.
2 gillningar
off-topic: Precis så är det. Brorsan är kock och har jobbat en hel del i skol- och dagiskök. Det är verkligen hela spannet från eko-närodlat från grunden till centralkökens halvfabrikat beroende på både kommun och skola.
Det är nog väldigt olika. Vår har bara färdiga köttbullar, potatisbullar, ärtbiffar fiskpinnar, mackor etc.
Men vi lagar mat från grunden hemma iaf. Min sambo är kock så blir bra för det mesta. 
Hon har upplevt att privatägda ålderdomshem och förskolor har riktigt bra mat jämfört med kommunala.
1 gillning
På vår (kommunala) förskola har de egen kock som lagar allt, t.o.m. bakar (kanske inte allt) bröd. Men det verkar variera mycket.
Men halv/helfabrikat måste faktiskt inte vara dåligt att äta, maten blir inte automatiskt bra för att processandet sker i ett kök nära matbordet istället för en i fabrik.
2 gillningar
Är rätt så vanligt att elever i både grundskolan och gymnasiet får lära sig räkna med ränta på matematiken. Men jämför man kunskapsnivån på exempelvis gymnasieelever idag och 20 år tillbaka i tiden så är den ju lägre idag.
Enklast att se detta är om vi kikar på antagning till populära utbildningar på högskola / universitet. De utbildningar som krävde högsta betyg eller 2.0 på högskoleprovet för 20 år sedan kräver fortfarande högsta betyg, men det räcker med 1,5/1,6 på högskoleprovet att komma in. I min värld är det i alla fall en fingervisning på att kunskapsnivån har blivit lägre.
Sen får ju lärare mer och mer att göra och större klasser att ta hand om så att klämma in lite extra undervisning om privatekonomi & / eller ännu mer lektioner i att räkna ränta prioriteras nog dessvärre bort.
Har jobbat både länge och med olika saker inom skolvärlden och håller med om att det är viktiga saker att få in i undervisningen, men vad ska lärarna då plocka bort istället?
2 gillningar
Jag tror det är en blandning av uppgivenhet, skam och kort tidshorisont som gör att många inte tar tag i sin ekonomi. I början så kanske man bara kan få loss en hundring till sparandet och då kan det kvitta. Osv.
Min erfarenhet från skolan är att man berör privatekonomi i liten omfattning och ganska utspritt utan nån egentlig röd tråd.
Det vettigaste som sas måste ha varit på samhällskunskapen där läraren sa att månadssparande direkt när lönen eller studiebidraget kommer är en bra ide även om det inte är mer än nån hundring i början. Jag tog till mig det och har haft nytta av hundralapparna som blev tusenlappar som sen blev grunden till bil och hus efter många år.
Jag hade gärna sett att man hade en kurs sista året på högstadiet och kanske även gymnasiet där man tar upp verklighetsnära exempel kring ränta, krediter, sparande och långsiktighet. Tyvärr skulle det förmodligen göra alla till snåla smålänningar och döda all konsumtion 
2 gillningar