Mina tankar kring investeringar

Hälsningar från Finland!

Jag har precis registerat mig här på forumet efter att av en slump fallit över podden i en poddspelare och nu sträcklyssnat ett par veckor. Är själv utbildad ekonom och anser mig vara relativt insatt i investeringarnas fantastiska värld. Tänkte jag skulle dela med mig av saker jag funderar på just nu för att få er input.

Håller på att definiera en portföljstrategi för mitt sparande där tanken just nu är:
50 % Globala indexfonder
20 % Lokala indexfonder
20 % Direkta ränteinvesteringar
10 % Direkta aktier

Motivering: 50% globala indexfonder behöver jag kanske inte motivera så mycket här, känns som att det nästan är konsensus.

De lokala indexfonderna är idag nordnets nordiska index (Finland, Sverige, Norge). Dessa ger mig en önskad Home-bias.

De direkta ränteinvesteringarna har jag för tillfället via t.ex. Mintos och EstateGuru, har förstås gjort båda bra och dåliga investeringar i detta segment, men har även själv jobbat inom detta segment och ser detta lite som “min grej”, därmed en övervikt i jämnförelse med medianen.

De direkta aktierna är för mig mer en rolig grej, eftersom jag gillar att göra analyser. Här kommer vi egentligen till en annan av mina filosofier → faktisk överavkastning uppnås så gott som aldrig. Därmed förväntar jag mig ingen överavkastning på mina egna direkta aktier och därför väljer jag också endast indexfonder.

Frågor:
1.Vill jag som euro-områdesbo ha exponering mot andra valutor? Ger exponering mot DKK, NOK, SEK och USD mig mervärde? Kan jag se dessa investeringar som en hedge mot en svagare €? Denna exponering är ju endast negativ för mig ifall EUR stärks i förhållande till t.ex. SEK, men då ökar ju även min köpkraft i ett internationellt perspektiv.

2.Jag har en betydande del av mitt sparande fast i en fond med en avgift på 1,85% (eftersom jag fått dessa redan som barn av min farmor). Eftersom jag inte tror på aktiv förvaltning så ser jag minst 1,5% av detta som bortkastade pengar. Problemet är att det i Finland finns något som kallas för anskaffningskostnadsantagande dvs. om du ägt en tillgång i mer än 10 år, så får du i beskattningen använda 40% av värdet som anskaffningsvärde, detta betyder i praktiken att jag endast betalar skatt på 60% av vinsten framöver ifall jag håller kvar medlen i fonden.

Jag har alltså 2 alternativ:

1: lämna kvar pengarna i fonden och betala en avgift på 1,85%/år och sedan realisera investeringen och då betala skatt 18% av hela beloppet.

2: Realisera investeringen idag och betala 18 % av värdet idag i skatt och sedan investera i billigare fonder för vilka jag sedan betalar 30 % på värdeökningen i den nya fonden.

Jag har själv gjort beräkningar kopplat till detta som jag kan dela senare, men vill inte ge er en bias om någon annan vill fundera på detta. Min fråga lyder alltså, vilket av dessa alternativ har bäst avkastning givet mina antaganden ovan?

Om du orkat läsa enda hit så tackar jag för det. Ser fram emot många intressanta diskussioner i detta forum framöver.

3 gillningar

När du skriver att du kommer betala 30% av värdeökningen i Sverige i skatt om du flyttar kapitalet hit från Finland, menar du då att du inte ska öppna ett ISK som är det mest fördelaktiga kontot i Sverige för aktier och aktiefonder?

Hur ser avkastningen ut senaste 5 åren på den fonden som du har idag? LF Global index är upp 70% t.ex. Aktivt förvaltade fonder brukar ofta gå väldigt dåligt över lång tid, skulle vara intressant om fallet även är så denna gången.

Långsiktigt över årtionden kommer du förlera mer än 18% (skatt) på de höga avgifterna.
Gör en säljplan, allt genast eller uppdelat på några år.

Valutor
Du får euro-exponering genom din finlandsfond och mer än 50 % usd exponering i din globalfond.
Men eftersom börserna är mer volatila än valutorna så kan vara bra att ha ytterligare exponering i stora trygga valutor.
Sek tenderar att sjunka vid lågkonjunktur och stiga vid högkonjunktur, så den ger inget skydd i oroliga tider. Därför kan räntefonder i euro- och usd-obligationer vara att överväga.

Det finns några ok räntefonder i Finland för euro och annars finns några i Sverige.

SEB Korträntefond Finns i flera varianter, både en för USD placeringar och en för Euro-räntepapper.

De ränteplaceringar jag har idag finns i Simplicity Likviditet och Nordnet One Försiktig (70% ränta). I Vintras hade jag SEB Korträntefond USD.

Jag rebalanserar portöljen så jag alltid har 50% exponering mot USD.

Aktier
Aktier tillför mer risk än indexfonder samtidigt som de flesta aktier avkastar sämre än indexfonder.

Personligen har jag Handelsbanken som ett högutdelande alternativ till räntefond. Ibland har jag haft Investor som ett alternativ till an Svensk indexfond.

Jag har även ett par aktiefonder som riktar in sig på högutdelande aktier, det är lite av en defensiv strategi.

Jag ser att du inte tar något skydd i guld. Ett medvetet val?

Hej och välkommen till forumet!

Som jag ser det kommer det ta drygt 12 år innan en extra årlig avgift på 1,6% kostat sammanlagt 18%, så jag skulle säga att det beror på om du tänkt behålla investeringen kortare eller längre än så.

Hej!

Jag har alltså inga intentioner att flytta till Sverige så ISK är tyvärr inte ett alternativ för mig. Trivs bra här i Finland där jag bott hela mitt liv. Handlar alltså inte om att jag vill flytta till Sverige utan om att jag vill fly höga avgifter. Avkastning de senaste 5 åren har legat på ca. 5% p.a. så totalt ca 25-30% för fonden i fråga.

1 gillning

Du har både rätt och fel vad gäller skatt vs avgift. Problemet är dock att jag tvingas realisera vinsten nu ifall jag vill flytta över till en billigare fond. Därmed tappar jag alltså 18 % av kapitalet idag ifall jag flyttar över placeringen, vilket på sikt med ränta på ränta blir en betydande skillnad.

Ber om ursäkt ifall jag var otydlig angående valutorna. Bor alltså i Finland utan intention att flytta, så handlar snarare om ifall jag vill ha exponering mot mindre valutor (t.ex. SEK) då Euro är min valuta. Men tack för intressanta kommentarer och tankar kring detta.

Gällande guldet så har jag en (kanske dum) princip att jag vill att mina investeringar skall vara värdeskapande och inte bygga på en värdeökning baserad på “scarcity”, därtill ser jag mina direkta ränteplaceringar som en tillgång utan aktierisk som därmed fyller hedgefunktionen på ett liknande sätt som guld skulle göra.

2 gillningar

Jag förstår din tankegång, men håller inte riktigt med. I praktiken blir ju skillnaden 12%/vinsten eller 1,6%/kapitalet. Det som blir avgörande blir alltså avkastningens storlek.

Jag förstår inte hur du räknar. Var kom 12% ifrån? Vid ett långsiktigt sparande betalar du väl 18% av kapitalet när du säljer den nya fonden?

Jo, men du förlorar 18% i avkastning på 11 år i avgifter.

Om du har räntefonder för 0,3% avgift jämfört med din dyra fond på 1,85% avgift.

1,85-0,3=1,55% per år.

1,0155^11=1,1843 dvs efter 11 år är sämre med dyr fond.

De flesta dyra avkastar sämre än index.

Väntar du att sälja den dyra fonden kommer du både förlora pengar i avgifter och ändå få betala reavinstskatt i framtiden, dubbelt dåligt.

Rikatillsammans har ett avsnitt om detta:

1 gillning

Du räknar åt fel håll. Avkastningen är negativ, inte positiv.

Jag skall försöka konkretisera scenariot, förstår att det kan otydligt då det endå är frågan om annan lagstiftning än man är van med. Nedan alltså i en situation där båda alternativen avkastar 10 % ger alternativet att behålla en skattefördel. Se nedan:

Kostnaderna sjunker inte med tiden.

Nej om du har en fond som första året är värd 100kr, andra året 110kr, tredje året 121kr (dvs avkastar 10%) och avgiften är 1%,
Då har du betalat 1kr, 1,1kr och 1,21kr i avgifter = 3,31kr försvann i avgifter på 3 år.

3,31kr/100kr= 0,0331 dvs 3,31% av kapitalet försvann i avgifter på 3 år.

Avgiften i % är konstant men den verkliga summan ökar med tiden om fonden går upp i värde.

Därför är det rätt att räkna exponentiell tillväxt i kosnaden för fondavgiften.

1 gillning

Kan delge min egen analys av beskattningssituationen som diskuterats:

image

Nedan en datatabell på nettonyttan av att hålla nuvarande fond i olika medelavkastningar över 5 år. (Antagandet är alltså att skillnaden i pris = skillnad i avkastning)

image

Så fonden har alltså gått riktigt illa jämfört med globala indexfonder som är upp 70% på 5 år… skulle nog sålt den dåliga och dyra fonden och bytt upp mig.

Idag betalar du alltså en väldigt hög avgift för riktigt dålig avkastning.

Ifall du tänker att den fortsätter prestera ungefär 40% av globala indexfonder, så kan du ju tänka dig att du kanske hellre betalar 30% vinstskatt på 20 miljoner än 18% på 8 miljoner kronor?

Sen skulle jag gissa på att den presterat ännu värre än den gör på 5 år än indexfonder över 10 år, kanske bara ger 20% så bra avkastning som indexfonder över 10 år?

Det är rätt likt den svenska situationen med schablonmetoden, där man betalar 24% av kapitalet i skatt. Den enda egentliga skillnaden tycks vara att finländaren bara behöver vänta till 2.5x avkastning (och 10 år) medan svensken måste vänta ända till 5x avkastning för att det ska bli lönsamt.

Du räknar på en fix kort tidshorisont, där det blir 30% skatt på vinsten, och då är det den årliga avkastningen som avgör om ett byte blir lönsamt, men om man tittar på en längre investeringshorisont (med minst 2.5x avkastning) så blir i stället tidshorisonten det avgörande, som sagt med en brytpunkt vid drygt 12 år, eftersom behållningen med ett byte då är 82% * 82% och utan ett byte 82% * 98.4%^år (om man antar 1.6% extra avgift). Så frågan är hur länge du tänkt låta pengarna ligga investerade.

Det finns mängder av bra Euro räntefonder på justETF. BlackRock iShares verkar vara en av de största och även billigare leverantörerna.

Hej, jag har blivit Euro områdesbo ganska nyligen och också funderat på detta. Jag har ofrivilligt rätt stor SEK exponering som jag försöker sälja bort batch vis då jag inte vill ha den, möjligtvis spar jag en liten del.

USD får man ganska mycket exponering mot via globalfond.

Trots det har jag funderat på att möjligtvis ha en liten extra del i USD räntefonder. Både av diversifieringsskäl och att Fixed Income yield är bättre i USD än i Euro. Euro ses som ganska dålig yield mässigt.

Annars är den absolut största exponeringen mot Euro. Jag har alla likvida delar, cash, obligationer, statspapper och korta företagsräntor / iBonds i Euro. De saker som inte fyller en funktion i form av ren avkastning.

Lyssnar gärna på vidare råd

1 gillning

Nämnas kanske bör att DKK har en fix växelkurs mot EUR, så exponering mot DKK är under normala förhållanden ekvivalent med exponering mot EUR.

2 gillningar