Hälsningar från Finland!
Jag har precis registerat mig här på forumet efter att av en slump fallit över podden i en poddspelare och nu sträcklyssnat ett par veckor. Är själv utbildad ekonom och anser mig vara relativt insatt i investeringarnas fantastiska värld. Tänkte jag skulle dela med mig av saker jag funderar på just nu för att få er input.
Håller på att definiera en portföljstrategi för mitt sparande där tanken just nu är:
50 % Globala indexfonder
20 % Lokala indexfonder
20 % Direkta ränteinvesteringar
10 % Direkta aktier
Motivering: 50% globala indexfonder behöver jag kanske inte motivera så mycket här, känns som att det nästan är konsensus.
De lokala indexfonderna är idag nordnets nordiska index (Finland, Sverige, Norge). Dessa ger mig en önskad Home-bias.
De direkta ränteinvesteringarna har jag för tillfället via t.ex. Mintos och EstateGuru, har förstås gjort båda bra och dåliga investeringar i detta segment, men har även själv jobbat inom detta segment och ser detta lite som “min grej”, därmed en övervikt i jämnförelse med medianen.
De direkta aktierna är för mig mer en rolig grej, eftersom jag gillar att göra analyser. Här kommer vi egentligen till en annan av mina filosofier → faktisk överavkastning uppnås så gott som aldrig. Därmed förväntar jag mig ingen överavkastning på mina egna direkta aktier och därför väljer jag också endast indexfonder.
Frågor:
1.Vill jag som euro-områdesbo ha exponering mot andra valutor? Ger exponering mot DKK, NOK, SEK och USD mig mervärde? Kan jag se dessa investeringar som en hedge mot en svagare €? Denna exponering är ju endast negativ för mig ifall EUR stärks i förhållande till t.ex. SEK, men då ökar ju även min köpkraft i ett internationellt perspektiv.
2.Jag har en betydande del av mitt sparande fast i en fond med en avgift på 1,85% (eftersom jag fått dessa redan som barn av min farmor). Eftersom jag inte tror på aktiv förvaltning så ser jag minst 1,5% av detta som bortkastade pengar. Problemet är att det i Finland finns något som kallas för anskaffningskostnadsantagande dvs. om du ägt en tillgång i mer än 10 år, så får du i beskattningen använda 40% av värdet som anskaffningsvärde, detta betyder i praktiken att jag endast betalar skatt på 60% av vinsten framöver ifall jag håller kvar medlen i fonden.
Jag har alltså 2 alternativ:
1: lämna kvar pengarna i fonden och betala en avgift på 1,85%/år och sedan realisera investeringen och då betala skatt 18% av hela beloppet.
2: Realisera investeringen idag och betala 18 % av värdet idag i skatt och sedan investera i billigare fonder för vilka jag sedan betalar 30 % på värdeökningen i den nya fonden.
Jag har själv gjort beräkningar kopplat till detta som jag kan dela senare, men vill inte ge er en bias om någon annan vill fundera på detta. Min fråga lyder alltså, vilket av dessa alternativ har bäst avkastning givet mina antaganden ovan?
Om du orkat läsa enda hit så tackar jag för det. Ser fram emot många intressanta diskussioner i detta forum framöver.
