LĂ„ga fondavgifter = tusentals kronor mer till dig 💰

SÄ hÀr stor skillnad gör en till synes liten fondavgift pÄ ditt sparande över tid. Tips, exempel, tumregler och jÀmförelseverktyg

LÄga avgifter innebÀr att vi smÄsparare fÄr behÄlla en större del av vinsten. Men hur stor inverkan har avgifterna egentligen? I dagens avsnitt ger vi dig verktyg och konkreta exempel för att förstÄ detta bÀttre, med fokus pÄ bÄde barn- och pensionssparande.

Trots att vi har haft över 300 avsnitt, har vi inte tidigare fokuserat pÄ avgifternas betydelse för sparandet. Avgifter Àr nÄgot vi faktiskt kan kontrollera, till skillnad frÄn marknadsavkastningen. Vi anser att lÄga avgifter bör vara en prioritet nÀr du vÀljer fonder, strax efter fondens inriktning.

Det kluriga Àr att vi frÄn alla andra omrÄden i livet har lÀrt oss att ju dyrare nÄgot Àr, desto bÀttre tenderar det att vara. Det gÀller nog i alla omrÄden, förutom just i sparande. DÀr Àr det i princip tvÀrtom. Ju billigare nÄgot Àr, desto bÀttre tenderar det att vara. VÄr riktlinje Àr sÄledes fortfarande ca 0.4% för en komplett portfölj och 0.2% för enskilda globala aktieindexfonder.

I detta avsnitt introducerar vi ett nytt sÀtt att se pÄ avgifter. Vi jÀmför inte bara tvÄ fonder, utan jÀmför mot det hypotetiska vÀrdet om avgiften var noll. En enkel regel att komma ihÄg Àr att din slutsumma minskas med:

Tumregel att komma ihÄg
  • Förlust till följd avgiften = sparhorisonten i Ă„r * avgiften i procent

Till exempel, med en avgift pÄ 1% över 10 Är, förlorar du ungefÀr 10% av din totala summa till avgifter. Men med en avgift pÄ 0,4% under samma tid, förlorar du bara cirka 4% av den totala summan. Man kan Àven omformulera det till en tumregel som visar hur mycket vi sparare fÄr behÄlla av totalen:

Tumregel att komma ihÄg
  • Din behĂ„llning av totalen = 100% – ( sparhorisonten i Ă„r * avgiften i procent)

Det innebÀr att om avgiften Àr 0,4% och du sparar i 10 Är, kommer du att behÄlla 96% av ditt totala sparbelopp, om vi antar att det inte fanns nÄgon avgift alls.

Det gör det lÀtt att jÀmföra med en fond som har en avgift pÄ 1,4% över 10 Är, dÀr du endast behÄller 86% av ditt totala sparbelopp. Detta visar hur en liten skillnad i avgift, 1% i det hÀr fallet, kan leda till en betydande skillnad pÄ nÀstan 10 procentenheter. Denna tumregel Àr giltig sÄ lÀnge mÄnadssparandet inte Àr alltför stort. Om du vill ha exakta belopp, prova vÄr jÀmför-tvÄ-fonder-kalkylator.

För lĂ€ngre sparhorisonter, t.ex. barnssparande (18 Ă„r) eller pensionssparande (30 eller 40 Ă„r) sĂ„ blir det bisarrt stora summor. Det kan utan problem göra en skillnad pĂ„ flera hundratusen kronor. LĂ€gger man dessutom pĂ„ underprestation, det vill sĂ€ga att de flesta dyra fonder dessutom underpresterar mot index (eftersom den högre avgiften gör att de börjar ett par steg bakom den billigare fonden) sĂ„ kan det innebĂ€ra uppemot ett halverat(!) belopp, eller flera 100.000 kronor för pensionssparande. đŸ€Ż

Vi hoppas att vi med det hÀr avsnittet Äterigen kan kasta ljus pÄ vikten av lÄga avgifter. Att det verkligen Àr nÄgot konkret som sÀtter mer pengar i din ficka. Samtidigt hoppas vi ocksÄ bidra till att du vÀljer fonder baserat pÄ 1) inriktning och 2) avgift istÀllet för det gÀngse dÀrute som Àr 1) historisk avkastning, 2) antal stjÀrnor och 3) fondförvaltare som har vÀldigt lite stöd i data och historik.

Vi hoppas att du gillar avsnittet och sprider budskapet om vikten av lĂ„ga avgifter. 🙂

Tack för denna veckan,
Jan och Caroline

PS. Tack till Patrik Adamson pÄ LYSA som inspirerade till det hÀr avsnittet och som Àr gÀst i veckans bonusavsnitt för att diskutera den nya PRIIP-lagstiftningen om större transparens i just fondavgifter.

Höjdpunkterna i en Instagram-karusell

Till varje avsnitt brukar vi skapa en sammanfattning med höjdpunkterna och vÄra guldkorn frÄn avsnittet. Du fÄr vÀldigt gÀrna följa oss pÄ Instagram, Instagram, TikTok, LinkedIn, Youtube, Twitter och andra sociala medier.

Vi försöker publicera nĂ„got nĂ€stan varje dag mellan de veckovisa avsnitten. 🙂

Gilla gĂ€rna inlĂ€gget, det hjĂ€lper oss att sprida det till fler. Tack Ă€n en gĂ„ng för att du följer oss. 🙏

Reklam för vĂ„r Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det Ă€r tack vare sponsringen och stödet som vi fĂ„r via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det hĂ€r Ă€r vi vĂ€ldigt tacksamma. Det Ă€r inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill sjÀlvklart Àven ge nÄgot tillbaka. DÀrför fÄr du som blir en del av vÄr Patreon-communty bland annat följande:

  • Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig Ă€r att du fĂ„r tillgĂ„ng till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
  • Extra-material - redan idag finns det över 300 inlĂ€gg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som Ă€r exklusiva för dig pĂ„ Patreon. Det Ă€r allt frĂ„n inspirationsförelĂ€sningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
  • Prioriterade svar pĂ„ kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara pĂ„ alla kommentarer och trĂ„dar pĂ„ Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men hĂ€r pĂ„ Patreon, som t.ex. i "StĂ€ll en frĂ„ga du har funderat pĂ„"-trĂ„den svarar jag pĂ„ alla kommentarer.
  • Förslag pĂ„ spekulationer till Lekhinken - pĂ„ Patreon unnar vi oss att frĂ„n tid till annan komma med tips pĂ„ "teckna-sĂ€lja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jĂ€mte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan lÀsa mer och sjÀlv vÀlja vilken nivÄ du vill stödja oss pÄ:

Tack till dig som sponsrar eller övervĂ€ger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Viktig information om risk

Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett lÄngsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sÀtt att fÄ sina pengar att vÀxa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara sÄ Àven i framtiden, men ingen kan förutsÀga framtiden och det finns tyvÀrr inga garantier.

Allt sparande innebÀr en risk och du kan bÄde tjÀna och förlora pengar. I vÀrsta fall Àr det inte ens sÀkert att du fÄr tillbaka pengarna du satt in. DÀrför vill vi, för undvikande av missförstÄnd, pÄminna om att:

  • investeringar kan och kommer i perioder att bĂ„de öka och minska i vĂ€rde,
  • i vĂ€rsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
  • investera dĂ€rför aldrig mer Ă€n du har rĂ„d att förlora,
  • historisk avkastning Ă€r ingen garanti för framtida avkastning,
  • det Ă€r viktigt att sjĂ€lv sĂ€tter dig in i det som du investerar i och inte investerar i nĂ„got du inte förstĂ„r, och
  • ta kontakt med en oberoende finansiell rĂ„dgivare (lista hĂ€r) om du Ă€r osĂ€ker och vill ha tips kring din egen personliga situation.

LÀs gÀrna mer pÄ vÄr sida hÀr dÀr vi fördjupar informationen om risk.

Lyssna pÄ artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt sÄ kan du lyssna pÄ hela den hÀr artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns dÀr poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan Àven titta pÄ den tillhörande videon via Youtube.

BlÀddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det hÀr avsnittet anvÀnde vi ett bildspel. Du kan blÀddra genom bildspelet om du vill fÄ en snabb överblick över innehÄllet. Du kan Àven blÀddra genom det i samband med att du lyssnar pÄ avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik trÄd dÀr vi diskuterar det hÀr avsnittet. DÀr kan du lÀsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.

I forumet kan du Ă€ven stĂ€lla en frĂ„ga, fĂ„ svar, hjĂ€lpa andra och trĂ€ffa likasinnade. VĂ€lkommen. 🙂

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Jag mÄste erkÀnna att det Àr lite pinsamt att vi inte har pratat om avgifter och deras vikt för sparande i nÄgot av vÄra tidigare 304 avsnitt. SÀrskilt nÀr det Àr sÄ viktigt.

Jag brukar anse att avgifter Àr den nÀst viktigaste faktorn att tÀnka pÄ nÀr man vÀljer en fond, efter fondtyp och exponering. Den billigaste fonden Àr oftast det bÀsta valet, som Jack Bogle en gÄng sa:

”I sparande fĂ„r du vad du inte betalar för”.

Det finns ingen koppling mellan högre pris och bÀttre kvalitet. TvÀrtom kan man sÀga att ju billigare desto bÀttre. Vad tar du med dig frÄn avsnittet?

Caroline: Ja, att hÄlla avgiften under 0,4 % Àr en bra riktlinje. NÀr du hör om fonder med 2 % i avgift, verkar det helt orimligt. Innan du förstÄr att en rimlig avgift ligger runt 0,4 % kan 2 % verka acceptabelt. Men dÄ inser man hur dyrt det faktiskt Àr.

Jan: Absolut. Vi har Àven sett hur avgifter kan pÄverka olika typer av sparande, som barnsparande och pensionssparande. Skillnaden kan vara enorm. Ett exempel visade att det kan vara skillnaden mellan att pensionera sig med 2 miljoner eller bara 1 miljon.

En skillnad pĂ„ över hĂ€lften av beloppet – och det bara med en avgiftsskillnad pĂ„ 2 %. Men Ă€ven som Jonas pĂ„pekade i avsnitt 303:

För den som just börjar spara Àr det viktigare att komma igÄng, börja spara, Àn att fokusera för mycket pÄ avgifterna. Om du sparar runt 1500 kr per mÄnad eller mindre Àr det mer meningsfullt att öka ditt sparande med 100 kr i mÄnaden Àn att hitta en fond med 0,5 % lÀgre avgift.

I början av ens sparande Àr det viktigare att öka sparandet Àn att fokusera pÄ att vÀlja den billigaste fonden och kÀnna:

”Åh, jag har valt fel fond, vad ska jag göra nu? Vad dum jag var”

och sĂ„ slĂ„r man pĂ„ sig sjĂ€lv istĂ€llet för att tĂ€nka: ”Jag Ă€r faktiskt igĂ„ng och sparar.”

Caroline: Det Ă€r bra att du sĂ€ger det. Det kan bli övervĂ€ldigande. Vad ska jag göra dĂ„? Är det vĂ€rt att spara överhuvudtaget?

Jan: Jag menar inte att ignorera avgifter helt och hÄllet, det bÀsta Àr att kombinera lÄga avgifter med högre sparande för att fÄ ut mer. Ibland kan vi som Àr engagerade i Àmnet bli för upptagna med smÄ detaljer, som att vÀlja en fond med 0,18 % avgift framför en med 0,23 %. Men vi glömmer dÄ att ett ökat sparande pÄ bara 100 kr per mÄnad kan ge mer avkastning Àn vad vi sparar genom den nÄgot lÀgre avgiften. Det Àr alltsÄ viktigt att börja spara snarare Àn att fokusera för mycket pÄ avgifter i början.

Även myndigheter tycker att lĂ„g avgift Ă€r viktigt

Jan: Inspirationen till dagens avsnitt kom i en kommentar frÄn TheBrianVDB pÄ Instagram:

Er podd och sajt har hjÀlpt mig att spara och tjÀna massor. Jag har omstrukturerat allt mitt befintliga sparande för mig och barnen baserat pÄ era tips. Bankens gamla investeringsrÄd visade sig vara ganska dÄliga. Jag upptÀckte Àven Lysa och flyttade nÀstan allt sparande frÄn Swedbank.

Ironiskt nog stĂ„r det nu pĂ„ mitt Swedbank-konto att jag Ă€r en nyckelkund. Kanske har det ingen sĂ€rskild betydelse, kanske har det ingen koppling till det jag gjorde, men tidigare stod det inte sĂ„. Tack för att ni finns och orkar med detta!”

Instagram-anvÀndaren TheBrianVDB den 13 mars

Jan: JJag uppskattar verkligen nÀr folk delar sina erfarenheter och resultat. Jag skapade nyligen en bildserie pÄ Instagram som illustrerar kostnaden för fondavgifter.

Visa detta inlÀgg pÄ Instagram

Ett inlÀgg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Jag undersökte snittavgiften för alla Swedbanks fonder, som visade sig vara omkring 1,33%. Sedan jÀmförde jag detta med en person som bytte till Lysa, med en avgift pÄ 0,33%. En avgiftsskillnad pÄ 1% kan pÄverka det totala resultatet markant. Jag skapade en quiz dÀr jag frÄgade:

”Vilken effekt har 1% avgift under 30 Ă„r?” och lĂ€t folk gissa. MĂ„nga missförstod och trodde att 1% avgift resulterade i 10% skillnad, vilket inte Ă€r korrekt.

Dagens diskussion handlar om kostnaden för högre fondavgifter och hur det pÄverkar ditt sparande. Det intressanta Àr att det inte bara Àr vi som anser detta viktigt, myndigheter gör det ocksÄ.

Caroline: Vilka myndigheter?

Jan: Till exempel Finansinspektionen. Jag har nÄgra citat frÄn dem hÀr. LÀser du?

Caroline: SÄ hÀr skriver svenska Finansinspeltionen

Avgifter spelar en stor roll för ditt sparande. Till exempel kan skillnaden i avgift mellan att spara 2000 kr i mÄnaden i en fond som kostar 1,5% eller en fond som kostar 0,5% vÀxa till flera hundra tusen kronor pÄ 30 Är. Samtidigt vet vi att mÄnga inte har koll pÄ sina fonder, vad deras fonder kostar, och riskerar dÀrför att betala för mycket för sitt sparande.

Finansinspektionen, ”HĂ„ll koll pĂ„ vad dina fonder kostar

Jan: Sedan har vi den amerikanska finansinspektionen SEC.

Caroline: De skriver:

”Dessa avgifter kan verka smĂ„, men över tid kan de ha en stor inverkan pĂ„ din portfölj.”

Amerikanska Finansinspektionen, ”How fees and expenses affect your portfolio

Jan: SÄ Àven smÄ saker kan ha en stor pÄverkan. Och om vi tar Pensionsmyndigheten. Det hÀr Àr det sista, jag lovar, inga fler citat frÄn myndigheter.

Caroline: De skriver

”Avgifterna för fonderna i ditt pensionssparande har stor betydelse för hur ditt sparande utvecklas över tid. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att vĂ€lja fonder med lĂ„ga avgifter.”

Pensionsmyndigheten, ”Du kan spara tusenlappar genom att vĂ€lja en lĂ„g fondavgift i ditt sparande till pension

Jan: SĂ„ jag tĂ€nker sĂ„ hĂ€r att detta avsnitt Ă€r superviktigt. Ibland hatar jag sjĂ€lv alla rubriker i media som sĂ€ger ”HĂ€r har vi tio tips för att tjĂ€na mer pengar” men detta med avgifter Ă€r nĂ„got som garanterat kommer att hjĂ€lpa dig.

Snitt- och kapitalviktade fondavgifter i Sverige

Jan: Idag kommer vi att prata om avgifter och vad som utgör en lÄg sÄdan. Vi kommer Àven att ge dig en praktisk tumregel för att snabbt berÀkna effekten av högre avgifter.

Caroline: Kan jag frĂ„ga om detta med att vara ’nyckelkund’? Jag Ă€r ocksĂ„ en sĂ„dan. Är det pĂ„ riktigt, eller bara ett marknadsföringsknep?

Jan: Det Àr ett koncept frÄn Swedbank hur de kategoriserar sina kunder, men det Àr inte sÄ viktigt. Det Àr viktigt att notera att det inte handlar om att kritisera specifika banker. Vi ska diskutera fonder i allmÀnhet. Om vi tittar pÄ snittavgifterna, sÄ AMF publicerar Ärligen en rapport om fondavgifter. Deras senaste rapport baserar sig pÄ data frÄn 2021.

Caroline: Och AMF Àr ett pensionsbolag, eller hur?

Jan: Ja, det stÀmmer. Och nÀr det gÀller snittavgifterna i EU, baseras dessa ocksÄ pÄ data frÄn 2021. Det fanns 4194 fonder i Sverige under 2021, och avgifterna var enligt följande:

aa Snittavgift Kapitalviktad avgift
Alla fondkategorier 1,35%
Aktiefonder 1,51%
Svenska aktiefonder 1,02% 0,94%
UtlÀndska aktiefonder 1,56%
Svenska aktieindexfonder 0,31% 0,32%
Blandfonder 1,27%
Sverige-registrerade blandfonder 1,00% 0,97%
RĂ€ntefonder 0,94%

Caroline: Vad betyder kapitalviktad?

Jan: Det betyder att vi tar hÀnsyn till storleken pÄ varje fond nÀr vi berÀknar genomsnittet, inte bara antalet fonder. SÄ att en stor fond med lÄg avgift pÄverkar genomsnittet mer Àn en liten fond med hög avgift. Genomsnittliga fondavgifter i Sverige ligger mellan 1 och 1,5%, sÄ det ger oss en kÀnsla av var vi stÄr.

Snittavgifterna Àr en sak, men det mer korrekta sÀttet att se pÄ det Àr att vÀga in hur mycket pengar varje fond innehÄller. En fond med mycket pengar och lÄg avgift Àr mer betydande Àn genomsnittet av alla fonder. SÄ det exempel Brian gav med 1,33% i avgift var faktiskt generöst, dÄ det ligger under den kapitalviktade genomsnittsavgiften. Den kapitalviktade Ärliga avgiften i Sverige för alla aktiefonder Àr 1.51% enligt AMF.

Finansinspektionens undersökning frÄn den 27 april 2023 visar att medianavgiften för globala indexfonder Àr 0,3%, medan aktivt förvaltade fonder har en avgift pÄ 0,8%. Det Àr positivt att se att avgifterna i Sverige generellt sÀnks.

Caroline: SĂ„ du menar att avgifterna minskar?

Avgifterna i Sverige trendar nedÄt, vilket Àr vÀldigt bra för oss smÄsparare. KÀlla: AMF Fondavgiftsrapport 2022 (för 2021-Ärs avgifter).
Avgifterna i Sverige trendar nedÄt, vilket Àr vÀldigt bra för oss smÄsparare. KÀlla: AMF Fondavgiftsrapport 2022 (för 2021-Ärs avgifter).

Jan: Ja, sedan 2011 har avgifterna sjunkit. Aktörer som SAVR, Fondo, m.fl. har bidragit till detta genom att ge tillbaka provisioner och pressa fondbolagen. Sverige har nÀst lÀgst avgifter i hela EU, trots att 1,51% kan verka högt. Vet du vilket land som har lÀgst avgifter? Finland.

Caroline: De Àr alltid bÀttre Àn oss pÄ allt möjligt.

Jan: NÄgon skrev pÄ forumet:

”Finland Ă€r som Sverige fast för vuxna”. 😂

Jan: Det Àr NederlÀnderna som har de lÀgsta avgifterna. Anledningen Àr att de har förbjudit provisioner och provisioner, ocksÄ kallade kickbacks.

Caroline: Kan du förklara vad kickbacks innebÀr?

Jan: I Sverige Àr det vanligt att halva fondavgiften gÄr till den som sÄlt fonden. SÄ sÀljer man en specifik fond, tjÀnar man pÄ det.

Caroline: Och det Àr sÄ de marknadsför det?

Jan: Ja, men vad mÄnga inte inser Àr att halva fondavgiften gÄr till plattformar som Avanza eller Nordnet. Det Àr inte vÀlgörenhet, utan de tjÀnar pÄ fondavgiften. Om jag vore pÄ Avanza skulle jag vara rÀdd för lagstiftning som förbjuder kickbacks. Men det Àr positivt att avgifterna i Sverige generellt minskar, och vi ska vara stolta över att ha lÄga avgifter.

Jan: Det kan ha att göra med att alla svenskar Àger fonder om vi rÀknar med pensionen.

Visste du att mindre Àn hÀlften av Sveriges befolkning Àger fonder utanför pensionssparandet?

Det betyder att inte alla sparar, faktiskt Àr det sÄ att hÀlften av alla svenskar inte har nÄgot fondsparande utöver sin pension. NÀr det kommer till enskilda aktier Àr det Ànnu mindre, 8 av 10 Àger inga aktier i Sverige.

Caroline: Och det Ă€r ju inte kul att sĂ€ga det. Men det Ă€r kanske en tröst Ă€ndĂ„ om man tĂ€nker sĂ„ hĂ€r: ”Men alla sparar mycket mer Ă€n jag.” Men det Ă€r inte sĂ„. Det Ă€r alltid vĂ€rt att börja spara.

Jan: Exakt, vi gjorde ett avsnitt förra Ă„ret som heter ”JĂ€mför dig med den övriga svenskar” som kan vara intressant att kolla pĂ„. Jag ska uppdatera med nya siffror och kanske göra det avsnittet igen.

Scenario: barnsparande i 18 Ă„r

Jan: Nu till dagens tema, jag tÀnkte vi ska ta nÄgra konkreta exempel pÄ vad avgifterna spelar för roll. Jag har tittat pÄ ett barnsparande som exempel. Jag vill understryka att det Àr viktigare att lÀra barnen om pengar sÄ att de utvecklar en ekonomisk kompetens, snarare Àn att bara spara till dem och ge dem en stor summa pengar som de i vÀrsta fall inte kan hantera.

PoÀngen hÀr Àr att bara att visa hur mycket avgifterna pÄverkar. Vi kan ta det om barnsparande i ett annat avsnitt. LÄt oss anta att vi sparar med 18 Ärs horisont, frÄn nÀr barnet föds. Tumregeln Àr att om sparhorisonten Àr mer Àn 10 Är, sÄ ska det vara 100 % aktier.

Vi antar att vi har pengarna i en storbank och sparar till barnet med en avgift pĂ„ 1,33%. Vi jĂ€mför det sedan med om vi byter till Lysa (annonslĂ€nk), dĂ€r avgiften för 100% aktier Ă€r 0,33%. Precis sĂ„ som Brian gjorde i början av avsnittet. NĂ„gon kan tĂ€nka att man kan göra det Ă€nnu billigare sjĂ€lv, men faktum Ă€r att det inte skiljer mycket. Det gĂ„r kanske att pressa ned till 0,3%, men 0,33% Ă€r fullt rimligt. Dessutom Ă€r det en skillnad pĂ„ exakt 1% vilket tillfredsstĂ€llde min sifferfixering. 😁

Vi utgÄr frÄn barnbidraget pÄ 1 250 kr per mÄnad och inget startkapital. Vi sparar till ett barn i 18 Är och placerar pengarna i en aktiefond. Vi antar en avkastning pÄ antingen 7% eller 8%, dÀr allt Àr likvÀrdigt förutom avgiften. Men vi gör ocksÄ en jÀmförelse med bankkonto och inflation, eftersom mÄnga tyvÀrr fortfarande tycker att bankkonto Àr ett alternativ för sparande. DÄ ser det ut som följer:

Jan: Jag tog hĂ€nsyn till en inflation pĂ„ 2% i mina berĂ€kningar. Om vi behĂ„ller pengarna pĂ„ ett bankkonto i 18 Ă„r, skulle summan vara 270 000 kr – det vi satt in. Men om vi rĂ€knar med 2% inflation, sjunker köpkraften med 17%, vilket gör att vĂ„ra pengar motsvarar runt 224 000 kr. Vi förlorar ungefĂ€r 46 000 kr till inflationen.

Inflationen ligger faktiskt pÄ 10% nu i maj 2023, vilket Àr Ànnu sÀmre. PoÀngen Àr dock att det inte Àr bra att lÄta pengarna ligga pÄ ett bankkonto pÄ lÄng sikt. De bör investeras. Om jag skulle vÀlja mellan ett bankkonto och en fond med högre avgift, skulle jag vÀlja fonden eftersom pengarna dÄ investeras. Aktier som tillgÄngsslag har historiskt varit ett bra skydd mot inflation.

LĂ„t oss titta pĂ„ nĂ€sta berĂ€kning. Jag har tvĂ„ fondalternativ – en med lĂ„g avgift och en med högre. Under en 18-Ă„rsperiod blir skillnaden nĂ€stan 50 000 kr. I den billigare fonden har pengarna ökat frĂ„n 270 000 kr till cirka 470 000 kr, en vinst pĂ„ 200 000 kr. I den dyrare fonden har de ökat frĂ„n 270 000 kr till 422 000 kr, en skillnad pĂ„ nĂ€stan 48 000 kr.

Det Àr det som Finansinspektionen bÄde i Sverige och i USA samt Pensionsmyndigheten försöker förmedla med att fondavgifter spelar roll. Jag tÀnker att det ocksÄ Àr pÄ det hÀr sÀttet som vi ofta blir lurade av Finansbranschen och dÄliga rÄdgivare. De kan sÀga

”Titta, du har fĂ„tt ut 422 000 kr frĂ„n dina 270 000 kr, vilken bra avkastning!”

Hur vi blir lurade i finansbranschen nÀr vi inte fÄr en jÀmförelse mot index

men de nÀmner inte att du skulle ha fÄtt ut 470 000 kr om du hade placerat pengarna i en billigare eller indexfond. NÄgra svenska finansbolag har inte ens funktioner för att jÀmföra med ett korrekt index. Jag menar att 50.000 kr pÄ 470.000 kr Àr nÀstan 10% och en betydande summa. För en 18-Äring Àr det enorma belopp. Det kan vara bÄde körkort och en resa eller insats till ett boende.

Det viktiga Àr att förstÄ rÀnta-pÄ-rÀnta-effekten. Ju lÀngre tiden gÄr, desto större blir förlusten (eller alternativkostnaden) eftersom pengarna som kunde ha arbetat Ät dig och tjÀnat mer pengar blir fÀrre. Det Àr verkligen viktigt. Vad tÀnker du?

Skillnaden mellan den 1% dyrare fonden och den billiga fonden pÄ 18 Är i ett barnsparande. Notera hur skillnaden ökar med rÀnta-pÄ-rÀnta-effekten.
Skillnaden mellan den 1% dyrare fonden och den billiga fonden pÄ 18 Är i ett barnsparande. Notera hur skillnaden ökar med rÀnta-pÄ-rÀnta-effekten.

Caroline: Jag tÀnkte pÄ vÄr rÀnta-pÄ-rÀnta-kalkylator. DÀr kan man se sjÀlv hur rÀnta-pÄ-rÀnta-effekten fungerar. Plötsligt börjar pengarna tjÀna mer pengar Àn vad du har satt in.

JÀmför avgiftens pÄverkan pÄ tvÄ fonder

Jan: Vi har skapat en fondkalkylator pÄ vÄr webbplats som gör det enklare för dig att jÀmföra tvÄ fonder. NÀr jag först försökte göra dessa berÀkningar manuellt, var det ganska komplicerat. Med vÄr kalkylator kan du snabbt mata in startkapitalet, mÄnatliga insÀttningar och avkastning för att fÄ resultatet direkt.

Jag vill tacka Patrik Adamson frÄn Lysa och det amerikanska företaget Vanguard, som inspirerade mig till detta. I jÀmförelser kan du ibland se att du fÄr mindre Àn förvÀntat. Till exempel, i en jÀmförelse jag nyligen gjorde, fick du 422 000 kr istÀllet för 470 000 kr. Det innebÀr att 48 000 kr hamnade hos nÄgon annan istÀllet för ditt barn. Men de hade ett mycket bÀttre sÀtt att förklara och illustrera det som Àr mer generellt.

Beloppet som avgiften kostar oss beror pĂ„ startbeloppet, sparhorisonten, skillnad i avgift, avkastning etc. Ett bĂ€ttre sĂ€tt att illustrera det hĂ€r Ă€r att rĂ€kna ut det teoretiska maxvĂ€rdet. Vi börjar med att rĂ€kna ut det teoretiska maximala beloppet – det vill sĂ€ga, vad vi skulle ha fĂ„tt om vi hade investerat i ett index utan nĂ„gra avgifter. Om vi till exempel hade investerat 270 000 kr i barnsparandet, skulle vi ha fĂ„tt maximalt 217 000 kr i avkastning under denna period utan avgifter. Med detta teoretiska maxvĂ€rde som referenspunkt, kan vi sedan berĂ€kna hur mycket avgifterna faktiskt kostar oss.

Analys av barnsparande exemplet, dÀr vi utgÄr frÄn att berÀkna det teoretiska maxvÀrdet som om avgiften vore noll. Under den simulerade 18-Ärs perioden lÀgger vi in 270.000 SEK och givet vÄra antaganden kan vi förvÀnta oss 217.000 SEK i vinst. Det vill sÀga ett totalt teoretiskt maxbelopp om 487.000 SEK.
Analys av barnsparande exemplet, dÀr vi utgÄr frÄn att berÀkna det teoretiska maxvÀrdet som om avgiften vore noll. Under den simulerade 18-Ärs perioden lÀgger vi in 270.000 SEK och givet vÄra antaganden kan vi förvÀnta oss 217.000 SEK i vinst. Det vill sÀga ett totalt teoretiskt maxbelopp om 487.000 SEK.

LÄt oss titta pÄ ett exempel. I det billiga fondexemplet har vi investerat 270 000 kr, fÄtt 200 000 kr i avkastning och betalat 13 000 kr i avgifter. Med den dyra fonden har vi fortfarande investerat samma belopp, 270 000 kr, men avkastningen Àr bara 151 000 kr och avgifterna uppgÄr till 48 000 kr. Det teoretiska maximala beloppet Àr 487 000 kr, eller 100%.

Sedan kan vi lÀgga pÄ den konkreta jÀmförelsen mellan de tvÄ fonderna med de olika avgifterna. DÄ kan vi se bÄde summan vi betalar i avgift, men ocksÄ underprestationen i form av hur stor andel av den teoretiska vinsten vi fÄngar med respektive fond. I ovan syns det att den billiga fonden ger oss ca 92% av den teoretiska vinsten, medan den dyra fonden bara ger oss ca 70% av den. Avgifterna vi betalar i den dyrare fonden Àr dessutom 3.7 gÄnger högre(!).
Sedan kan vi lÀgga pÄ den konkreta jÀmförelsen mellan de tvÄ fonderna med de olika avgifterna. DÄ kan vi se bÄde summan vi betalar i avgift, men ocksÄ underprestationen i form av hur stor andel av den teoretiska vinsten vi fÄngar med respektive fond. I ovan syns det att den billiga fonden ger oss ca 92% av den teoretiska vinsten, medan den dyra fonden bara ger oss ca 70% av den. Avgifterna vi betalar i den dyrare fonden Àr dessutom 3.7 gÄnger högre(!).

Det hÀr kan man sedan slÄ ihop och titta pÄ det utifrÄn totalbelopp:

HÀr tittar vi pÄ det utifrÄn perspektivet totalt slutbelopp, vilket Àr ju det som Àr intressant för oss sparare. Av det teoretiska slutbeloppet (vid 0% avgift) pÄ 487.000 SEK, hur mycket fick jag i handen? I den billiga fonden fick jag behÄlla ca 470.000 SEK, det vill sÀga hela 96,5% av totalen. Men i fallet med den 1% dyrare fonden, dÄ fick jag bara behÄlla ca 86,7% eller 422.000 SEK.
HÀr tittar vi pÄ det utifrÄn perspektivet totalt slutbelopp, vilket Àr ju det som Àr intressant för oss sparare. Av det teoretiska slutbeloppet (vid 0% avgift) pÄ 487.000 SEK, hur mycket fick jag i handen? I den billiga fonden fick jag behÄlla ca 470.000 SEK, det vill sÀga hela 96,5% av totalen. Men i fallet med den 1% dyrare fonden, dÄ fick jag bara behÄlla ca 86,7% eller 422.000 SEK.

Med den billiga fonden fÄr vi 470 000 kr, vilket Àr 96,5% av maxvÀrdet. Det innebÀr att vi förlorar 3,5% pÄ avgifter och förlorad rÀnta-pÄ-rÀnta-effekt. Med den dyra fonden behÄller vi bara 86,7% av maxvÀrdet, vilket innebÀr att vi förlorar 13,3% till avgifter. Denna jÀmförelse visar klart hur mycket avgifterna pÄverkar det totala vÀrdet av ditt sparande. Det fina Àr att det hÀr resonemanget kommer lite senare hjÀlpa oss att hÀrleda en tumregel.

Scenario: tjÀnstepension för en genomsnittlig svensk

Nu ska vi övergĂ„ till ett annat exempel – tjĂ€nstepensionssparande. MĂ„nga svenskar som Ă€r anstĂ€llda har en tjĂ€nstepension. Vi kan titta pĂ„ den genomsnittlige svensken, som 2022 var 43 Ă„r gammal och hade en genomsnittlig lön pĂ„ 37 100 kr per mĂ„nad.

Om vi antar att Brian Àr denna person som en arbetsplats med kollektivavtalad pension, kommer 4,5% av lönen, eller 1700 kr per mÄnad, att sÀttas av till pension. Enligt Pensionsmyndigheten hade den genomsnittlige 43-Äringen 350 000 kr i sin tjÀnstepension (enligt deras typfall frÄn 2016).

Vi kan sedan anta att denna person gÄr i pension vid 68 Ärs Älder, vilket ger en spartid pÄ 25 Är. Vi kommer att jÀmföra tvÄ fonder, en med en avgift pÄ 1,33% och en med en avgift pÄ 0,33%. HÀr kan avgifterna göra en betydande skillnad för den totala avkastningen. SÄ lÄt oss sammanfatta:

  • Ålder: 43 Ă„r (medelĂ„lder i Sverige 2022)
  • Inkomst: 37.100 SEK/mĂ„n innan skatt (snittlön i Sverige 2021)
  • TjĂ€nstepension (4.5%): 1.700 SEK/mĂ„n
  • Startbelopp: 350.000 SEK
  • PensionsĂ„lder: 68 Ă„r (ger en sparhorisont pĂ„ 25 Ă„r)
  • JĂ€mförelse av tvĂ„ fonder med 1.33% vs 0.33% i avgift.

Jag kunde varit betydligt mer elak Ă€n ovan eftersom nya siffror frĂ„n Pensionsmyndigheten för typfallet ger ett högre startbelopp och dessutom kunde jag rĂ€knat pĂ„ en högre avgift Ă€n 1.33% eftersom mĂ„nga pensionslösningar dessutom har en skalavgift pĂ„ 0.5%. Det vill sĂ€ga att mĂ„nga i Sverige, sjukt nog, betalar bĂ„de fondavgift, insĂ€ttningsavgift och en skalavgift. đŸ€ŻđŸ™ˆđŸ˜ą

Gör vi berÀkningen sÄ kommer det teoretiska maxbeloppet att bli:

Det teoretiska maxbeloppet vid 0% avgift blir enligt ovan. Det vill sÀga under de 25 Ären kommer Brian ha lagt in 860.000 SEK och den teoretiska avkastningen frÄn detta blir ca 2.420.000 SEK. Det vill sÀga ett totalbelopp om ca 3.280.000 SEK.
Det teoretiska maxbeloppet vid 0% avgift blir enligt ovan. Det vill sÀga under de 25 Ären kommer Brian ha lagt in 860.000 SEK och den teoretiska avkastningen frÄn detta blir ca 2.420.000 SEK. Det vill sÀga ett totalbelopp om ca 3.280.000 SEK.

Men om vi visualiserar detta över tid med hjÀlp av vÄr kalkylator, ser vi att Brian har investerat 860 000 kr i sin tjÀnstepension. Om vi utgÄr frÄn att det inte fanns nÄgra avgifter, skulle hans maximala vinst vara 2,4 miljoner kr, vilket ger ett totalbelopp pÄ cirka 3,3 miljoner kr. LÄt oss dÄ göra berÀkningarna. DÄ ser det ut som nedan:

JÀmförelse av den dyra och billiga fonden i förhÄllande till det teoretiska maxvÀrdet. I den billiga fonden fÄngar Brian ca 91% av den teoretiska vinsten i form av 2.2 miljoner och betalar totlalt ca 106.000 SEK i avgifter under de 25 Ären. Om han vÀljer den dyra fonden sÄ kommer han bara fÄnga ca 66%(!) av den teoretiska vinsten, dvs 1.6 miljoner. Under samma period kommer han att ha betalat 411.000 SEK i avgifter, det vill sÀga nÀstan 4 gÄnger(!) sÄ mycket som i det billigare exemplet.
JÀmförelse av den dyra och billiga fonden i förhÄllande till det teoretiska maxvÀrdet. I den billiga fonden fÄngar Brian ca 91% av den teoretiska vinsten i form av 2.2 miljoner och betalar totlalt ca 106.000 SEK i avgifter under de 25 Ären. Om han vÀljer den dyra fonden sÄ kommer han bara fÄnga ca 66%(!) av den teoretiska vinsten, dvs 1.6 miljoner. Under samma period kommer han att ha betalat 411.000 SEK i avgifter, det vill sÀga nÀstan 4 gÄnger(!) sÄ mycket som i det billigare exemplet.

Om Brian hade valt den billigare fonden, med samma investerade belopp pÄ 860 000 kr, skulle hans vinst vara omkring 2,2 miljoner kr. Det betyder att han skulle uppnÄ 91% av den maximala möjliga vinsten, vilket Àr riktigt bra. Under denna tid betalar han 106 000 kr i avgifter.

Caroline: Det Àr för den billigare fonden, eller hur?

Jan: Exakt. Nu till den dyrare fonden: hÀr investerar Brian ocksÄ 860 000 kr, men vinsten blir endast 1,6 miljoner kr. Det Àr bara 66% av den maximala möjliga vinsten, trots att fonderna har samma avkastning. Avgifterna han betalar med den dyrare fonden uppgÄr till 411 000 kr, vilket Àr nÀstan fyra gÄnger mer Àn med den billigare fonden. Han förlorar alltsÄ nÀstan 25 procentenheter av vinsten, vilket Àr en enorm skillnad.

Caroline: Har du ocksÄ undersökt om det finns nÄgon dyr fond med högre avkastning Àn genomsnittet?

Jan: Det Àr en intressant frÄga, Caroline. Man kan tÀnka att högre avgifter skulle kunna betyda högre avkastning, men forskning visar oftast det motsatta. MÄnga dyra fonder lyckas inte slÄ index och presterar sÀmre Àn billigare fonder över tid. Morningstar, som ger ut betyg och rankingar av fonder, hÀvdar att lÄga avgifter Àr en av de viktigaste faktorerna för att förutsÀga framtida avkastning.

Egentligen Àr det vÀldigt enkelt. En fond som har 1.33% i avgift behöver ju prestera index + 1.33% för att komma ikapp index. En fond med 0.33% i avgift behöver ju bara prestera index + 0.33% för att komma ikapp. En dyr fond fÄr pÄ det sÀttet alltid ett sÀmre startlÀge Àn en billig (index)fond.

Omvandlar vi det till totaltbelopp sĂ„ kan vi se att i den billiga fonden sĂ„ fĂ„r vi behĂ„lla 93.2% av det totala teoretiska vĂ€rdet med den billiga fonden om 0.33%. Den dyra fonden kostar oss ytterligare nĂ€stan 18 procentenheter och lĂ„ter oss bara behĂ„lla ca 75,3% av det totala slutbeloppet. Det vill sĂ€ga att avgifterna har egentligen kostat oss 584.000 SEK, varav 411.000 kr till fondbolaget och ytterligare ca 170.000 kr i rĂ€nta-pĂ„-rĂ€nta-pengar som vi aldrig fick (=alternativ kostnaden). Jag tycker det hĂ€r Ă€r helt đŸ€Ż
Omvandlar vi det till totaltbelopp sĂ„ kan vi se att i den billiga fonden sĂ„ fĂ„r vi behĂ„lla 93.2% av det totala teoretiska vĂ€rdet med den billiga fonden om 0.33%. Den dyra fonden kostar oss ytterligare nĂ€stan 18 procentenheter och lĂ„ter oss bara behĂ„lla ca 75,3% av det totala slutbeloppet. Det vill sĂ€ga att avgifterna har egentligen kostat oss 584.000 SEK, varav 411.000 kr till fondbolaget och ytterligare ca 170.000 kr i rĂ€nta-pĂ„-rĂ€nta-pengar som vi aldrig fick (=alternativ kostnaden). Jag tycker det hĂ€r Ă€r helt đŸ€Ż

Ta till exempel vÄr vÀn Brian igen. I vÄrt exempel med tjÀnstepensionen, om det maximala beloppet Àr 3,3 miljoner kr, behÄller du 93,2% av totalbeloppet med den billigare fonden. Med den dyrare fonden, som har bara 1% högre avgift, behÄller du bara 75,3% av totalbeloppet. Detta innebÀr en förlust pÄ nÀstan 600 000 kr. SÄ för Brian, som Àr 43 Är, med genomsnittlig lön och avsÀttning, innebÀr valet mellan en avgift pÄ 1,3% och 0,3% en skillnad pÄ 600 000 kr.

Du och jag tar 100% av risken, sĂ€tter in 100% av pengarna men fĂ„r bara 75% av vinsten…

Jan: Caroline, tidigare blev du alltid arg över detta. Vad tÀnker du nu?

Caroline: Nu kÀnner jag mer sorg över alla dessa pensionspengar.

Jan: Faktum Àr att svenska aktiefonder har omkring 4153 miljarder kr. Med en genomsnittlig avgift pÄ 1,5%, innebÀr det att 60-65 miljarder kr gÄr till banker och fondbolag varje Är utan risk.

Caroline: Det Àr ju bra för dem.

Jan: Men det Àr orÀttvist för smÄsparare som tar 100% av risken och sÀtter in 100% av kapitalet, men bara fÄr ut 75% av vinsten. Egentligen Àr det helt sjukt att vi accepterar det.

Caroline: Men bankerna skulle argumentera att du ÀndÄ fÄr mer Àn vad du skulle fÄtt genom att sÀtta in det pÄ ett vanligt bankkonto.

Jan: Men det Àr ju de som bestÀmmer rÀntan pÄ bankkontot. Dessutom rekommenderade de mig att placera nÀstan alla pengar i aktivt förvaltade, dyra fonder nÀr jag pratade med dem 2019.

Caroline: Ja. Vad skulle de sÀga om vi konfronterade dem? Jag har svÄrt att tro att rÄdgivarna gör samma sak med sina egna pengar.

Jan: det spelar ingen roll. MĂ„nga tjĂ€nar mycket pengar pĂ„ att vi inte tittar noggrant pĂ„ fondavgifterna. NĂ€r Fondbolagens förening frĂ„gade folk vad de tittar pĂ„ nĂ€r de vĂ€ljer en fond, sa hĂ€lften att de tittar pĂ„ historisk avkastning. Men jag tror att mĂ„nga, som du nĂ€r du var 22, vĂ€ljer baserat pĂ„ hur attraktivt namnet pĂ„ fonden lĂ„ter, typ ”sustainable water”, ”indian equity” eller ”social impact” eller liknande.

Jan: Jag tycker absolut INTE att man ska vÀlja en fond baserat pÄ namn, historisk avkastning, antalet stjÀrnor, betyg, fondförvaltaren eller storyn om fonden. NÄgot som de flesta tyvÀrr gör. IstÀllet pÄstÄr jag att följande följande tvÄ faktorer Àr de viktigaste:

  • Typ av exponering – om den Ă€r global, och om det Ă€r en passiv eller aktiv indexfond. Passiva fonder Ă€r oftast att föredra. Dessutom bör du undersöka hur bred exponering fonden har. Ju bredare, desto bĂ€ttre, med undantag för att den ska investera globalt.
  • Avgiftens storlek – ju billigare, desto bĂ€ttre. Det Ă€r en tumregel som fungerar i de absolut flesta fallen och har Ă€ven historiskt visat sig sĂ€ga mest om fondens framtida utveckling.

Dessutom visar rapporter, baserade pÄ historisk data, frÄn Morningstar att lÄg avgift Àr en av de faktorer som sÀger mest om hur en fond kommer att gÄ i framtiden. Deras forskningschef Russel Kinnel har skrivit:

The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns. We find that it is a dependable predictor when we run the data. That’s also what academics, fund companies, and, of course, Jack Bogle, find when they run the data. [..] We’ve done this over many years and many fund types, and expense ratios consistently show predictive power.

Russel Kinnel, Morningstar (hĂ€r och hĂ€r)

Vi har en jÀmförelsekalkylator hÀr pÄ sidan som du kan jÀmföra olika fonders avgifter. DÀr kan du justera olika parametrar som mÄnadssparande, tidsram och avgift. Du kan till och med rÀkna ut vad det kostar att vara kund pÄ en viss plattform.

Tumregel för att rÀkna pÄ avgiftens pÄverkan

Det intressanta nÀr jag lekte med den sÄ insÄg jag det som Patrik pÄ Lysa och Vanguard kastar ljus pÄ. Att om man tittar pÄ det som behÄllning av slutbelopp, sÄ slutar beloppen spela roll. DÄ kan man börja titta pÄ en tumregel som behÄllning av totalbeloppet istÀllet. Och detta tycker jag Àr coolt eftersom jag har hÄllit pÄ med detta i 20 Är och jag har inte tÀnkt pÄ det sjÀlv.

Avgiftens pĂ„verkan Ă€r ungefĂ€r Ă„rlig avgift i % * sparhorisont. Det vill sĂ€ga att det du fĂ„r behĂ„lla av det teoretiska slutvĂ€rdet Ă€r: (100 – Ă„rlig avgift i % * sparhorisont).

Till exempel, om du vĂ€ljer en fond med 0,3% i avgift och Ă€ger den i 10 Ă„r, kommer 3% av dina pengar gĂ„ till avgifter (0,3 gĂ„nger 10). Det betyder att du behĂ„ller 97% av det teoretiska slutvĂ€rdet. Det kan man dĂ„ jĂ€mför med en avgift pĂ„ 1% per Ă„r i 10 Ă„r som kommer ge 10% vilket innebĂ€r att du behĂ„ller ca 90% av det teoretiska slutbeloppet. Det vill sĂ€ga att avgiften pĂ„ 1% vs 0.33% kostar dig 7 procentenheter av totalen – trots att diffen i avgift bara Ă€r 0.7%.

Caroline: Är den hĂ€r tumregeln ny?

Jan: Ja! Jag Àr lite nördigt entusiastisk eftersom jag har aldrig tÀnkt pÄ den sÄ hÀr.

Caroline: NÀr vi pratar om fondavgifter, sÀg att du har en fond med 0,3% avgift som du Àger i 30 Är för pensionssparande. DÄ blir det 0,3 gÄnger 30, vilket Àr ungefÀr 10%. Det innebÀr att du behÄller 90% av totalbeloppet. Om avgiften istÀllet Àr 1,5% under samma period, förlorar du nÀstan halva beloppet, runt 40-45%.

Jan: Med andra ord, du behÄller endast 55% av totalbeloppet. Antingen betalar du 10% i avgifter och behÄller 90%, eller sÄ betalar du 45% i avgifter och behÄller 55%. Det blir tydligare om vi tittar pÄ en Ànnu dyrare fond med 2,68% avgift i 30 Är, dÀr förlorar du mer Àn hÀlften av ditt totalbelopp, runt 56%. SÄ hÀr ser det ut i tabell form:

Avgift 5 Ă„r 10 Ă„r 20 Ă„r 30 Ă„r 40 Ă„r
0.05 % 0,20% 0,50% 1,00% 1,50% 2,00%
0.20 % 1,00% 2,00% 3,90% 5,80% 7,70%
0.30 % 1,50% 3,00% 5,80% 8,60% 11%
0.40 % 2,00% 3,90% 7,70% 11% 15%
0.50 % 2,50% 4,90% 9,50% 14% 18%
1.00 % 4,90% 9,60% 18% 26% 33%
1.50 % 7,30% 14% 26% 37% 45%
2.00 % 9,60% 18% 33% 46% 55%
2,68% 13% 24% 42% 56% 66%
Den totala förlusten till följd av avgifterna per Ärlig avgift och sparhorisont. Tolkningen Àr att t.ex. om du har en avgift pÄ 1.0% i 10 Är, sÄ kommer det kosta 9.6% av slutbeloppet till följd av avgifterna. Eller, att du fÄr behÄlla 90.4% av det teoretiska slutbeloppet. Notera att tumregeln och berÀkningarna Àr gjorda utan hÀnsyn till ett mÄnadssparande. Alla siffrorna blir nÄgot lÀgre om man lÀgger pÄ ett mÄnadssparande.

Caroline: Är det verkligen möjligt med Ă€nnu dyrare fonder?

Jan: Absolut, speciellt nĂ€r det kommer till hedgefonder. Men för vanliga smĂ„sparare finns det ofta extra avgifter, till exempel pĂ„ insĂ€ttningar. Ibland finns det ocksĂ„ en avgift för nĂ„gon som vĂ€ljer fonder Ă„t dig. Sedan finns Ă€ven vĂ€xlingsavgifter, skalavgifter och mycket mer. Det Ă€r egentligen helt sjukt. Men det fĂ„r bli ett annat avsnitt vid ett annat tillfĂ€lle. Det jag egentligen vill sĂ€ga att det Ă€r inget konstigt med att ibland se totala avgifter pĂ„ uppemot 2 – 2.5%. Det vĂ€rsta jag har sett en gĂ„ng var 4% i totala avgifter hos en private banking kund. Det var bisarrt pĂ„ riktigt.

Scenario: premiepension som inkluderar underprestation

Jan: LÄt oss anvÀnda Marcus och Emma som exempel för att illustrera hur fondavgifter och avkastning kan pÄverka pensionssparande över tid. BÄda födda 1993, tjÀnar lika mycket och har avsatt lika mycket till sin premiepension, dvs. PPM-delen dÀr 2,5% av lönen sÀtts av.

Med en lön pĂ„ 40 000 kr per mĂ„nad före skatt, gör de en avsĂ€ttning till PPM pĂ„ ungefĂ€r 11 000 kr var. Vi antar att de sparar i 35 Ă„r med en startsumma pĂ„ 28 000 kr och mĂ„natliga insĂ€ttningar pĂ„ 1 000 kr. Marcus har valt att förvalta sitt sparande sjĂ€lv, med en genomsnittlig avkastning pĂ„ 5,02% – det genomsnittliga utfallet för privata fonder enligt Pensionsmyndigheten. Han Ă€r medveten om avgifter och har lyckats hĂ„lla dessa nere till 0,28%.

Emma Ă„ andra sidan har valt passiv förvaltning och fĂ„tt en genomsnittlig avkastning pĂ„ 7,58% med AP7 SÅFA. Trots att Emma inte varit aktiv i sitt val, har hennes avkastning varit högre Ă€n Marcus. HĂ€r spelar fondavgiften en stor roll. Marcus har en avgift pĂ„ 0,28% medan Emma endast betalar 0,05% i avgift till AP7 SÅFA, som sjunker till 0,04% frĂ„n 55 Ă„rs Ă„lder.

Om vi kör dessa siffror genom vÄr fondkalkylator visar det att det teoretiska maxbeloppet över 35 Är blir omkring 2,4 miljoner kronor.

Det teoretiska slutbeloppet i vÄrt premiepensionsexempel. Givet förutsÀttningarna och en avgift pÄ 0% sÄ kommer man man kunna fÄ ut ca 2.4 miljoner kronor.
Det teoretiska slutbeloppet i vÄrt premiepensionsexempel. Givet förutsÀttningarna och en avgift pÄ 0% sÄ kommer man man kunna fÄ ut ca 2.4 miljoner kronor.

SÄ, trots att Marcus aktivt förvaltar sitt sparande och Àr medveten om avgifter, har han en lÀgre avkastning och betalar en högre avgift Àn Emma, vilket pÄverkar hans totala avkastning över tid. Det blir en riktigt stor skillnad faktiskt. Tittar vi pÄ Emmas lösning sÄ borde hon med tumregeln fÄnga:

  • 100% – 0.05% * 35 Ă„r = 100% – 1.75% = 98.25%

I verkligheten fÄngar hon faktiskt nÄgot mer Àn sÄ, ungefÀr 98,7%. Men tumregeln anser jag vara nÀra nog. SÄ hÀr blir utfallet för Emma och Marcus:

Av det teoretiska maxbeloppet fĂ„ngar Emma med sina AP7 SÅFA med den extremt lĂ„ga avgiften om 0.05% per Ă„r hela 99% av den teoretiska avkastningen, dvs. 2,356 MSEK av 2,387 MSEK möjliga. Marcus Ă„ sin sida fĂ„ngar bara 48,5%(!!!) och fĂ„r ut 1.159 MSEK av 2.388 MSEK. Det Ă€r alltsĂ„ nĂ€stan 50 procentenheter mindre Ă€n Emma!
Av det teoretiska maxbeloppet fĂ„ngar Emma med sina AP7 SÅFA med den extremt lĂ„ga avgiften om 0.05% per Ă„r hela 99% av den teoretiska avkastningen, dvs. 2,356 MSEK av 2,387 MSEK möjliga. Marcus Ă„ sin sida fĂ„ngar bara 48,5%(!!!) och fĂ„r ut 1.159 MSEK av 2.388 MSEK. Det Ă€r alltsĂ„ nĂ€stan 50 procentenheter och 1.000.000 SEK mindre Ă€n Emma!

Jan: Han fÄr alltsÄ 48% av det teoretiska maxbeloppet. Han fÄr alltsÄ nÀstan exakt hÀlften av vad Emma fÄr. SÄ om Emma fÄr 2,3 miljoner sÄ fÄr han 1,2 miljoner. Och förlusten hÀr Àr nÀstan 1,2 miljoner.

Caroline: Helt bisarrt. Men vad gjorde han som gjorde att han underpresterade? Om vi bara skulle göra en liten lista.

Misstag att undvika

Jan: Jag har en lista över utmaningar som smÄsparare stÄr inför. Först och frÀmst, fondavgifterna. Om man vÀljer fonder med höga avgifter, kan det bli dyrt.

Man kan lÀtt fastna i tanken att högre avgifter betyder högre kvalitet, men det Àr oftast inte sant.

Det andra misstaget Àr att försöka förutsÀga framtiden och tajma marknaden. Att byta fonder baserat pÄ spekulationer om framtiden tenderar inte fungera. Det kan vara frestande att tÀnka att man kan förutsÀga nÀr börsen kommer att gÄ ner och dÀrför flytta pengar till rÀntefonder, eller byta till en viss fond baserat pÄ en tro om att det kommer att gÄ bÀttre. Men i verkligheten Àr det omöjligt att förutse marknadens rörelser i framtiden. Jag brukar skoja om att:

Det finns bara tvÄ typer av investerare. De som inte vet hur börsen kommer gÄ i framtiden och de som Ànnu inte vet att de inte vet hur börsen kommer att gÄ i framtiden.

Ett exempel pÄ detta Àr om du skulle ha missat de tio dagarna med högst avkastning under de senaste 30 Ären. Det kan ha kostat dig en förlust pÄ 1-2% per Är i genomsnitt.

De bÀsta och sÀmsta dagarna pÄ marknaden kommer ofta i nÀrheten av varandra. Det Àr dÀrför det Àr riskabelt att försöka förutsÀga marknaden. Det Àr ocksÄ vanligt att falla för frestelsen att spekulera om stora hÀndelser som en ekonomisk krasch eller en hög inflation.

En bra strategi Àr att vÀlja globala indexfonder med lÄga avgifter eller en fondrobot som LYSA (annonslÀnk) eller OPTI (annonslÀnk). De som har minst och mest kunskap om investeringar vÀljer ofta detta alternativ, eftersom de vet att de inte kan slÄ index. Det ger dem bÀst chans att tjÀna pengar. Lite enligt den hÀr Midwit-memen pÄ nÀtet som jag gillar:

BĂ„de nybörjaren och det riktiga proffset vĂ€ljer indexfonder för majoriteten av sitt sparande. De gör det dock av tvĂ„ helt olika anledningar, men det fina Ă€r att de kommer till samma resultat. đŸ˜â€ïž
BĂ„de nybörjaren och det riktiga proffset vĂ€ljer indexfonder för majoriteten av sitt sparande. De gör det dock av tvĂ„ helt olika anledningar, men det fina Ă€r att de kommer till samma resultat. đŸ˜â€ïž

För att undvika de vanliga misstagen som smÄsparare, bör man fokusera pÄ att minimera avgifter, undvika att underprestera och beteendemisstag som att freaka-ut nÀr marknaden faller. Det innebÀr att vÀlja indexfonder/en fondrobot med lÄga avgifter, undvika aktiv förvaltning, och att inte försöka tajma marknaden. Gör man bara det hÀr sÄ Àr man sjukt lÄngt framför alla andra.

Men det Àr ocksÄ viktigt att notera att avgifter inte Àr allt. Till exempel, det finns fonder som annonserar med en avgift pÄ 0%, men de kan vara mycket begrÀnsade i sin exponering och dÀrför innebÀra andra och/eller högre risker. Nedan gjorde vi en Instagram-karusell pÄ just det Àmnet pÄ kanske den mest kÀnda gratisfonden i Sverige Avanza Zero:

Visa detta inlÀgg pÄ Instagram

Ett inlÀgg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Jan: NÀr jag vÀljer en fond, tittar jag först pÄ om den Àr aktiv eller passiv, jag föredrar passiva fonder. Sedan beaktar jag hur bred den Àr. Det finns omkring 62 000 aktier i vÀrlden, men bara cirka 10 000 Àr praktiskt att investera i. Att investera i en global indexfond eller anvÀnda en fondrobot inkluderar dessa 10 000 bolag, vilket ger en bra diversifiering jÀmfört med att investera i endast 30 bolag i Sverige.

Om du undrar om du ska byta fonder, beror svaret pÄ flera faktorer, som skatteeffekter och din ekonomiska situation. Men generellt sett, om du byter frÄn en dyr fond till en billigare, ökar du dina chanser att lyckas. Om du Àr osÀker, kan du rÄdfrÄga en finansiell rÄdgivare. Vi har en lista med oberoende rÄdgivare pÄ vÄrt forum.

Caroline: Dessa rÄdgivare tar betalt för sin rÄdgivning, men fÄr inte betalt för att sÀlja specifika fonder.

Jan: Precis. Du hittar mer diskussion och hjÀlp pÄ forumet pÄ RikaTillsammans.se. Dagens avsnitt handlade i huvudsak om detta. Vad tar du med dig frÄn det hÀr?

Caroline: Marcus och Emma var hÀr, och det blev lite dramatiskt. Ibland kan vi fokusera för mycket pÄ smÄ detaljer, trots att vi har lÄga avgifter i allmÀnhet.

Jan: Absolut. Men nÀr vi pratar om att spara pengar, kan nÄgot sÄ enkelt som att ha koll pÄ avgifter spara dig över en miljon kronor. Det hÀr Àr en av de viktigaste sakerna att fokusera pÄ. Var kan du fÄ mest ut för minst möda? Svaret Àr att hÄlla koll pÄ avgifterna.

Caroline: Vad tar du med dig?

Jan: Jag tycker om idén att multiplicera avgiften med sparhorisonten för att se hur mycket pengar du faktiskt ger bort. Dessutom glömde jag att nÀmna att om du sparar regelbundet, kommer tidsramen att förkortas, och du kommer att ge bort mindre pengar. Till exempel, om jag har 100 000 kr med en avgift pÄ 0,5 % under tio Är, dÄ Àr det 5 %. Men om jag sparar varje mÄnad under dessa tio Är, blir avgiften mindre.

SÄ jag gillar verkligen den hÀr tumregeln, och jag blev ocksÄ förvÄnad över den enorma skillnaden mellan Emma och Marcus. Att en halv procent kan göra 50 % av vinsten, det var imponerande.

Caroline: Det Àr verkligen hÀpnadsvÀckande.

Jan: Absolut. Om du har nÄgra frÄgor eller kommentarer, skriv i forumet. Tack för att du lyssnade. Vi hoppas att du kÀnner dig inspirerad och mer informerad. Vi ses!

FrÄga, fÄ svar, hjÀlpa andra, diskutera och trÀffa likasinnade i vÄrt forum. Besök