Gå inte på bankers och rådgivares tips om att välja dyra och aktiva fonder

Dagens inlägg på Instagram utifrån rapporten: “Morningstar’s European Active/Passive Barometer”. Som vanligt är det lite förenklat för att passa i sociala medier. I första kommentaren kommer de lite nördiga delarna för dig i forumet. :slight_smile:










:nerd_face: Veckans rapportgenomgång: Ny rapport visar (återigen) att 8 av 10 dyra, aktiva fonder där någon ska välja “vinnarna” är sämre än de billiga, breda och passiva indexfonderna som äger allt.

En av fördelarna du får av att hänga med oss är att du får guldkornen från rapporter som du sannolikt aldrig hade läst. Så tack för att jag får vara nörden i ditt liv som läser och skriver om dem en fredag kväll. :joy:

Jag tycker det här är viktigt, för att så sent som i veckan blev jag bjuden på en finansiell rådgivning (a.k.a säljmöte)
av Swedbank. Föga förvånande argumenterade rådgivaren för dyra och aktiva fonder. Utan kunskap om rapporter som dessa, så skulle till och med jag ha haft svårt att argumentera mot. För de är övertygande. Absolut.

En bra rapport - som du kan be din bankman / rådgivare förklara eller ta med dig (med risk att skapa dålig stämning) är Morningstars Active / Passive Barometer för 2022.

I den jämför de just aktiva fonder med passiva indexfonder och konstaterar bl.a. att:

▸ Över en 10 års period är 8 av 10 aktiva fonder sämre än jämförbar passiv indexfond

▸ Kostnaden i sämre avkastning är ca 2% per år. Det motsvarar på 10 år en totalavkastning som är 20% lägre. Dvs. istället för att t.ex. få ut en slutsumma om 1.000.000 så får du ut 800.000 kr. Än värre blir det på längre perioder som 20 år, då är vi uppe på 40% :exploding_head:

▸ Majoriteten av de fonder som går dåligt läggs ner eller slås ihop med andra. Så de syns inte de översikter man får hos banken. De behåller ju bara de bra.

▸ Ju längre tidsperiod desto tydligare blir det att de aktiva fonderna är sämre.

Så, ska man sammanfatta det så är det: gå inte på rådgivarnas tips eller råd. De är inte rådgivare de är säljare.

Tänk på att om de kan sälja dig en fond för 1.4% så tjänar de 7 gånger mer än om du skulle välja en fond för 0.2%. Tro sören att de försöker sälja det med mest marginal. Det vore ju nästan tjänstefel. De driver inte din affär, de är anställda för att driva affären för bolaget de själva jobbar på.

Gilla gärna om det är OK att jag fortsätter posta nördiga grafer från obskyra rapporter så att vi alla kan få ett lite bättre sparande. :heart:

45 gillningar

Den lite mer nördiga sammanfattningen för dig i forumet. Lite om rapporten:

It evaluates active funds against a composite of actual passive funds—not versus a costless index. In this way, the benchmark reflects the actual, net-of-fee performance of the passive funds available to investors.

The Active/Passive Barometer is also comprehensive, spanning nearly 26,000 unique active and passive EAA funds that account for approximately EUR 5.1 trillion in assets.

Tre slutsatser som stack ut för mig

This was the type of environment where active equity managers could have been expected to beat passive peers more easily, as the latter typically incorporate the full downside in market valuations. However, the rate of success of active managers in most EAA equity categories in the one-year period to the end of 2022 failed to impress.

Long-term success rates for active managers remain low overall. The average rate of success for active equity managers over the 10 years through December 2022 was 23%, while the average rate of success for fixed-income active managers was 19%.

Survivorship rates are positively correlated with odds for success. The biggest driver of active funds’ failure is their inability to survive, which is often a result of lackluster performance. This can be explained by a mix of wrong stock-picking decisions and the compounding negative effects of higher fees relative to their low-cost passive competitors.

Några grafer

Active Equity Managers’ Year-End Outcomes (%)

Historical Active Equity Funds’ Success Rate (%)

Mortality and Distribution of 10-Year Annualized Excess Returns for Surviving Active EUR Cautious Allocation—Global Funds

Fick denna fråga i en kommentar på Insta:

Fast frågan är om man verkligen köper ”allt” i en global indexfond? Eller köper man egentligen bara en stor portion av de stora anerikanska teknikbolagen som Alphabet, Apple, Microsoft, Amazon, etc.? För det är ju dessa bolag som dominerar index. Eller tänker jag fel?

Hur skulle ni svara @Nightowl och @Andre_Granstrom? jag tänker något i linje med att indexfonden kommer ju alltid ta hänsyn till det som går bra eftersom det får mest vikt i index?

1 gillning

Frågeställaren har rätt, med en global indexfond äger man inte ”allt”, utan snarare runt 40% av marknaden, men det gör man däremot med marknadsportföljen:

1 gillning

Hmm… ja, men det känns överkurs att gå in på att det finns 40.000 noterade aktier, av dessa kan du bara äga 10.000 för en rimlig peng och förresten, de där 40.000 aktierna är ju bara hälften av den totala marknaden… ser du vart jag är på väg?

Det är också något jag reagerat över många gånger. Det är tydligt när det gäller globala indexfonder, men ännu mer tydligt på nordiska indexfonder.

Nedanstående fonds största innehav är Novo Nordisk till en vikt på 18,22%! Ett innehav!

Eller när man kollar in en svensk bred indexfond ligger Atlas Copco på runt 8% och Investor på 7%. Resten får dela på 85%. Top10 ligger på minst 40% av fondens innehav.

Som I en annan tråd idag där jag missade att breda svenska Plusfonden hade ett innehav i sin egen mikrobolagsfond på 1,2% eller så. Hur stor roll spelar det egentligen om man äger 150 bolag som tillsammans utgör 1,2% av det totala svenska innehavet? :slight_smile:

1 gillning

Tillbaka on-topic. Hittade denna artikeln i mina gömmor:

Var lite mer det som jag var ute efter. :smiley: Skönt att jag kan ha en tråd där jag kan svara mig själv.

3 gillningar

Förstår inte vad din fråga var eller är :wink: . Jag försökte mest påvisa att även indexfonder har abnormt liten del till dessa små bolag som eventuellt blir rymdraketer. Om en av dem växer sig 1000x större blir det i en ren indexfond från 0,001% andel till 1% andel. För mig som andelsägare är det ingenting jag ens märker. Däremot märker jag om Apple, Google, Microsoft eller de andra jättarna går dåligt respektive bra. Eller i nordens fall Novo Nordisk som är runt 20% av nordiska börserna.

3 gillningar

Alltså det är inte riktigt relevant…

Hänger ju egentligen på varför marknadsvikt är att föredra (enligt vilka aspekter) framför likavikt. Att “köpa allt” är ju då en sanning med modifikation.

Det kan man resonera kring på många sätt.

Marknaden är approximativt effektiv. Risk prisas därmed in korrekt och då bör man marknadsviktat för att inte förlora den stabila grunden till avkastning (stort marknadsvärde → relativt stor omsättning → låg risk och avkastning). Tänk size faktorn som är negativ korrelation med storlek och avkastning/risk.

Eller marknaden är approximativt effektiv och prisar därmed bolaget till ett högt värde för att det helt enkelt är ett bra bolag. Tänk kvalitetsfaktor.

Eller marknaden är approximativt effektiv och bolaget har ett stort marknadsvärde för det är bolag med stor makt och uppenbar förväntad tillväxt. Därför blir framtida tillväxt relativt säker. Tänk tillväxt/värdefaktorn där tillväxt är negativt korrelerat med risk/avkastning.

Ja du ser att man kan resonera i termer av att vikta fram lägre risk enligt faktorteori för att förklara varför man vill ha marknadsvikt istället för likavikt.

1 gillning

Lysa bred med 50/50 fördelning replikerar ”allt” eller marknadsportföljen rätt bra skulle jag säga.
Det fina med att äga marknadsvikt är att aldrig riskerar att få sämre utfall än den genomsnittliga investeraren på marknaden.,

1 gillning

Helt rätt. Nordea gör precis likadant.

1 gillning

Rent tekniskt sett så köper man inte allt, men du köper en tillräckligt stor & betydande del sådant att du replikerar avkastningen av “allt”. Det är sant att du får en betydande exponering av Amerikanska teknikbolag, men det finns ju lösningar på det.

  1. Du investerar i globala indexfonder för du tror att marknaden är effektiv. Bra, då behöver du inte oroa dig kring “överexponering” mot sektorer, faktorer eller bolag.
  2. Du investerar i globala indexfonder för att de är billiga och diversifierade, men du tror inte nödvändigtvis att marknaden är helt effektiv. Ja men då har du ju möjligheten att vikta bort från storbolag i USA? Komplettera med några procent av en Indexfond Europa, eller Indexfond Globala Småbolag etc. Vill man pilla med fördelningen, gör det på ett billigt sätt åtminstone.
4 gillningar

Jag får det till 17% på 10 år om man räknar med 7% vs 5% avkastning,

År 5% Avkastning 7% avkastning Procentuell skillnad.
0 1000 1000 0%
1 1050 1070 2%
2 1103 1145 4%
3 1158 1225 6%
4 1216 1311 7%
5 1276 1403 9%
6 1340 1501 11%
7 1407 1606 12%
8 1477 1718 14%
9 1551 1838 16%
10 1629 1967 17%

Hej,
Har jättedyra fonder som förvaltas av SEB:s fondrobot. Har ökat i värde bra på några månader men jag inser ju att de är för dyra…
Det är en pension som ska starta utbetalning om ca 3-4 år.
Jag måste hålla mig till SEB:s fondutbud men jag tar nog över förvaltningen framåt hösten.

Är det några indexfonder som jag bör undvika?
Hälsning
Berit

Ja, 17% får väl ändå anses vara ganska nära 20% tänker jag. Det är en tumregel :wink:

Blir ju fel när du börjar använda siffror som en miljon och 800 000 :smiling_face_with_three_hearts:

1 gillning

Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Dyr fond utanför ISK med upparbetad vinst - vad göra?