Vi ska få tillökning inom snar framtid. Första tiden kommer hon så klart vara hemma men sen därefter och fram till cirka 2 årsdagen vill vi båda arbeta 50 % och sedan vara föräldralediga 50 %. Hört mycket positivt från andra flerbarnsföräldrar, främst då man får avbrott från både jobb och föräldraskapet när det är intensiva och krävande perioder.
Redan nu tänkte jag därför kolla lite var som krävs lag- och regelmässigt för att möjliggöra detta. Har en arbetsgivare som tenderar att vara rätt nitisk med att allt ska gå rätt till och så länge det gör det så spelar slutresultatet mindre roll.
Har försökt läsa mig till hur vi ska möjliggöra detta men inte det lättaste. Bara en så enkel sak som att jag hört att det ställer vissa krav på hur mycket föräldraledighet vi tar ut från FK när vi är föräldralediga mindre än 75 %. Exakt vad har ingen kunnat svara på än.
Tänkte därför höra här då det säkert finns fler som varit i samma sits och som gärna dela med sig. Ingen mening att återuppfinna hjulet ju.
När du säger föräldraledig, tänker ni även ta ut föräldrapenning?
Ni har har båda rätt att vara hemma med barn under 18 månader (tror jag det är) oberoende av om ni tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan. Det kan inte arbetsgivaren säga något om.
Däremot kan ni via ert (eventuella) kollektivavtal har rätt till 10 procent extra ersättning utöver föräldrapenningen. Ofta ställer arbetsgivaren krav att man ska i praktiken ta ut mycket och koncentrerad föräldraledighet med föräldrapenning för att få dessa 10 extra procent. Detta ser olika ut i olika kollektivavtal så kolla upp det.
Så ofta funkar det så att det enda ni är skyldiga arbetsgivaren är att meddela dem om att ni ska vara föräldralediga minst 2 månader innan BF. Arbetsgivaren har inget att göra med om ni under den tiden får ersättning från Försäkringskassan så vida ni inte vill ha de 10 procenten.
I vilken utsträckning ni är lediga (inte i tjänst) och om ni väljer att ta ut föräldrapenning för den andel som ni inte är i tjänst tänker jag främst avgörs av två saker under barnets första levnadsår:
Hur mycket pengar behöver ni varje månad?
Hur många dagar vill ni spara till senare?
Under barnets första levnadsår påverkar inte er förändrade inkomst (att ni jobbar mindre) er SGI (sjukpenninggrundande inkomst). För andra året om ni fortsätter att jobba mindre kan er SGI att sjunka. Det finns sätt att skydda den, men läs på innan.
Det här med att spara dagar har ju blivit lite av en sport för medelklassen. Men ni får spara 96 dagar efter barnets 4 årsdag t o m att barnet fyller 12 (tror jag). Många (som har råd) väljer att försöka spara just 96 dagar för att kunna vara lediga lite lov eller förlänga semester.
Jag jobbar själv med analys av socialförsäkringen och är för närvarande föräldraledig, är dock ingen regelexpert så ring FK och dubbelkolla mina påståenden. Du kan även ringa ditt fackförbund (om du är medlem i ett).
Bryr ju mycket på vad du kan komma överens med din arbetsgivare men vi jobbade med 2 veckors schema, mån-ons första veckan och sen torsdag-fredag nästa vecka under en längre tid.
Men för oss berodde mycket på vår kompetens där våra arbetsgivare såg det som win-win för båda kring att vi jobbade 60% under ett år istället för 0% under 6 månader. Så våra chefer blev glada över den överenskommelsen.
Tar ni ut föräldrapenning för de där 50 procenten så är det inget som hindrar att ni jobbar 50 procent var under år 2. Meddela och kom överens med arbetsgivaren i god tid före bara.
Det där med rätt till att jobba 75 procent handlar om att kunna jobba deltid när barnen är under en viss ålder och kräver inget uttag av föräldrapenning.
Ja delvis ta ut FP men inte fullt ut då vi vill vara hemma i minst 2 år och behöver ju ta ut minst 5 dagar/v efter 1 års ålder för att behålla SGI-nivån. Därför är planen att dryga ut det så mycket som möjligt första året.
Ja, det har jag rätt till men inte funderat på att det skulle finnas några förkrav för att få ut den. Får kolla upp det!
Tack för sammanfattningen även om har rätt bra koll på den biten sen innan Vår plan är inte att spara dagar bara för att utan enda målet är att kunna vara hemma i minst 2 år utan några större konsekvenser som sänkt SGI eller liknande.
Ja absolut men i mitt fall tror jag som sagt att det viktigaste är, tyvärr, att allt går rätt till på pappret oavsett vad slutresultatet blir. Jag ser inga problem i verksamheten av att jag jobbar 50 % istället för att vara ledig längre tid. Kanske bara positivt då det finns bättre möjlighet att klara sig utan vikarie (som är i princip omöjlig att hitta i min bransch).
Du behöver kolla vad som gäller på din arbetsplats. Reglerna kan hanteras på lite olika sätt. Hör med kollegor hur de har gjort och snacka med HR.
Smartaste är sen att komma med förslag på hur det skulle kunna funka till din chef. Mycket beror ju såklart på vilken tjänst du har och om det går att köra på halvtid eller om du måste ersättas av en vikarie.
Sen är min personliga erfarenhet att det är inga problem att låta små barn gå på förskola, de har kul där (om det är en bra). Däremot behöver man ett utrymme för att göra dagarna kortare och ge dem lediga lov, helst under hela förskoleperioden. Så bränn inte all tid bara för att ha barnet hemma på heltid första två åren.
Efter en viss ålder tror jag också det är bra med förskola. Ungen klättrar typ på väggarna och behovet att leka är enormt. Den åldern är dock inte ett år utan snarare efter 1,5 enligt min erfarenhet. Det är ju förstås lite olika från barn till barn också
Långt svar nu; håller med om att det funkar att skola in tidigt men tror att det “funkar” för att vi har så pass duktiga och välutbildade förskolepedagoger. Detta då vi fått höra tillräckligt från bekanta som är både barnpsykologer och förskolepedagoger som gör att vi vill vänta så länge som möjligt med att skola in.
Än mer så när man pratar med förskolepedagoger som varit med ett tag (sen 90-talet så inte äldre än så) och som inte riktigt kan förstå det enorma skifte som skett senaste åren gällande när man skolar in. Minns så väl ett samtal med en pedagog på öppna förskolan som beskrev hur man på hennes arbetsplatser kring millenie-skiftet gjorde en stor grej av att det kommer ett ungt barn och att detta barnet då kanske var 1,5 år medan det idag känns som det är standard att lämna vid 1 år eller strax därefter.
Efter allt detta tror jag att många föräldrar lurar sig själv i att det ju funkar att skola in tidigt och sätter likhetstecken mellan att det funkar med att det skulle vara det bästa för barnet.
Sen går vi in i det med tanken att vi har satt barn till världen och vill göra så mycket vi kan för att umgås med dem även i tidig ålder. Så klart har jag all respekt för de som verkligen inte kan lösa senare inskolning men samtidigt känns det som att man skolar in tidigare av andra anledningar eller inte har gjort vad man kan för att ha barnet hemma länge.
Off topic men träffade på en barnpsykolog hos gemensamma vänner för cirka ett år sedan. Han sa rätt tydligt att förskola är inget som behövs innan 3,5-4 års ålder för barnets skull utan inskolning innan dess är för förälderns skull. Det fick oss att tänka om då vi bara fallit in i att man gör som alla andra och skolar in vid senast 1,5 års ålder.
Blev bara stärkt i att han hade rätt när jag själv öppnade upp för detta när jag träffade förskolepedagoger både privat och på öppna förskolan och alla i princip bekräftade det. Samtidigt märkte man att det är inget de talar högt om och att det krävdes att jag själv tog upp det. De jag träffade på öppna förskolan fick nästan per automatik och pliktmässigt säga att “så klart har inte alla möjlighet att vara hemma”.
Vi kunde inte vara hemma så pass länge som barnpsykologen sa men lyckades trolla med knäna genom att studera extra, sälja av saker vi inte använde, vara stenhård med ekonomin och så vidare. Ångrar verkligen inte det idag.
Men ja, håller med om att vid cirka 1,5 års ålder blev det ett väldigt skutt aktivitetsmässigt. Vi anpassade oss dock bara och fick leka mer, åka lite mer på öppna förskolan, träffa bekanta med barn, åka till bibliotek, åka ut i skogen och så vidare.
Reglerna torde väl vara rätt så likartade om de grundas i lagar? Har hört med kollegor men ingen som gjort så här tidigare tyvärr. HR-resurserna är tyvärr starkt begränsade men värt att prova.
Absolut, det är också tanken när jag har koll på vad som gäller lag- och regelmässigt. Tjänsten går att köra på halvtid då det är enkelt att skala upp/ner ansvarsområde, har 4-5 kollegor med exakt samma uppgifter samt lika många med väldigt likartade uppgifter. Att jobba deltid, även om inte så lågt som 50 %, är nästan standard för de flesta (pendlar mellan 70-90 %).
Anställda som har barn under åtta år har rätt att vara lediga från arbetet, med eller utan föräldrapenning från Försäkringskassan. Anställda har rätt att:
ta ut en sammanhängande ledighet
förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel av normal arbetstid
dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår
ledighet för tillfällig vård av barn.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens kan ledigheten delas upp över fler perioder.
Det finns möjlighet för föräldrar att ta ut dubbeldagar så att de kan vara lediga samtidigt med föräldrapenning. Föräldrar kan ta ut upp till 60 dubbeldagar fram till att barnet fyllt 15 månader.
När barnet är under 18 månader
En arbetstagare med barn under 18 månader har rätt att vara helt ledig från sitt arbete utan krav på att ta ut föräldrapenning från Försäkringskassan.
En arbetstagare som har adopterat har rätt att vara helt ledig från sitt arbete under ett och ett halvt år räknat från den tidpunkt då hen fick barnet i sin vård.
När barnet är över 18 månader
Ledig med föräldrapenning
En arbetstagare har rätt att vara ledig i den omfattning som hen tar ut föräldrapenning. Föräldrapenning kan betalas ut som hel (100 procent), tre fjärdedels (75 procent), halv (50 procent), en fjärdedels (25 procent) eller en åttondels ersättning (12,5 procent).
Ledig på deltid utan föräldrapenning
En arbetstagare som inte tar ut föräldrapenning har rätt att förkorta sin normala arbetstid med upp till en fjärdedel för att ta hand om sitt barn. Det gäller om barnet inte har fyllt åtta år eller om det är äldre men ännu inte avslutat sitt första skolår.
Rätten till ersättning under föräldraledigheten regleras i socialförsäkringsbalken och kollektivavtal.
Tex på min arbetsplats bestämde man att man struntar i att kolla upp huruvida någon verkligen tar ut föräldrapenning eller inte för att undvika den administrationen. Däremot fanns det (lite förenklat) ett tak på dagar och vissa andra regler. En del AG kräver att man visar upp att man verkligen tar ut föräldrapenning. Detta får ju så klart stor effekt på ens möjligheter att spara FP och därmed spara FL.
Det är sånt jag menar som hanteras lokalt och kan påverkas av specifika avtal.
Min poäng är mest att om man står i valet mellan att börja ett halvår tidigare på förskolan, eller vara hemma till 2 års ålder och inte kunna ta ut en enda dag FL efter det för de har gått åt redan, så skulle jag alla gånger välja alternativ 1 (med undantag av barn som är ovanligt sent eller verkar ha problem av något slag).
Jag räknade ut att våra barn gick färre än hälften av årets 365 dagar på förskolan. Just för att vi pusslade med tider och sparad FL. Jag upplevde att den luften i schemat behövdes, därför skulle jag rekommendera det, om man har möjligheten.
Kul att ni väntar tillskott. Känner ett par som kört på 50/50 metoden som ni och det har passat dem perfekt. Mamman var föst hemma 3 månader utan att ta ut dagar från FK sen började deras 50/50. Deras arbetsgivare hade inga krav på att de behövde ta ut dagar eller bevisa något. Men jag tror man måste ta ut fulla dagar år 2 på den 50% som man är hemma för att skydda SGI. Så de snålade på dagar år 1.
Vi väntar också barn vilken dag som helst och har tänkt skola in redan vid 1,5 år. Vi har tänkt mycket som vissa andra nämnt att man ska kunna spara dagar för att kunna ta ut ledigt lov, gå ner i tid osv. På tal om hur tidigt eller sent man lämnar in barn på förskola tror jag spelar mindre roll än vad man faktiskt gör resten av tiden. Att vara hemma i 2 år för att sedan båda ska jobba heltid och barnet ska sitta heldagar på förskola gynnar nog varken barnet eller föräldrarna. Jag ser tyvärr många folk runtomkring mig som är hemma 2-2,5 år sen börjar båda föräldrarna jobba heltid och barnet helt plötsligt är på förskolan väldigt långa dagar fram till dess att de börjar skolan eller får syskon. De hinner knappt göra något alls med sina barn förutom att fixa käk och förbereda för natten. Så det är nog lätt att döma föräldrar från att deras ungar hamnar tidigt på förskolan men de kanske vill planera på annat sätt som att hämta tidigt varje dag. Ha lediga lov, få kvalitetstid med barnen en längre tid i dennes liv. Sen finns såklart de som inte har möjlighet att vara hemma så länge pga ekonomiska och andra skäl.
Nej, de behöver inte vara på förskola om man som förälder pallar leka med den hela deras vakna tid eller om de har andra att leka med men vilken förälder pallar det? Särskilt vintern när man i princip håller sig inne hela dagarna och har ingenstans att ta vägen blir man ju tokig som förälder om man ska dadda med sitt barn dagarna i ända vilket gör att man sätter ungen framför tv eller platta för att få lite tid till annat. Då är förskola räddaren i nöden både för barnet och för föräldrarna.
Vi har gjort olika; skolat in vid 1,5 års ålder, varit 50% f-ledig, varit hemmaförälder… allt beroende på livssituation och barns behov.
Det jag vill varna för är att f-ledig 50 % och jobba 50% i praktiken kan bli att man ändå förväntas jobba lika mycket som när man jobbade 100%, det halvår vi körde 50% var det värsta nånsin
Helt korrekt, antingen gör man förskola hemma hela dagarna eller så får man den avlastningen av förskolan. Tyvärr är det ju så att föräldrarna har barnen hemma och lägger dom framför tvn för det är bättre vara hemma än på förskolan…
Vår plan är inte att spara dagar bara för att utan enda målet är att kunna vara hemma i minst 2 år utan några större konsekvenser som sänkt SGI eller liknande.