Jag vill till att börja med tacka för alla initierade svar. Flera olika områden har tagits upp som jag ser som intressanta. Några reflektioner kommer här:
- Det jag kallade för “tillämpad IT” borde nog delas upp i två ben -
A) specialiserad IT med höga krav på domänkunskap
B) synergier med befintliga yrkeserfarenheter
När det gäller A) så är det sannolikt något som ligger före sin tid. Min personliga idé är att det sannolikt har nära samband med utvecklingen inom AI. När kvalificerade uppgifter som idag utförs av en mänsklig lärare, psykolog, läkare eller något liknande ska utföras av en dator/robot behövs kunskaper som ligger bortom rent kodande. Det görs helt säkert en massa sådant på laboratorier hos Google, Microsoft och andra. Dock har det inte nått den grad av kommersialisering att det finns många normala företag som utvecklar sådana produkter för en massmarknad. Det kommer på sikt men vi är inte där än. Givetvis kommer dessa verktyg inte att göra att lärare eller psykologer blir överflödiga men olika standardmoment som idag utförs manuellt skulle kunna tas över av en dator. Det skulle kunna sänka kostnader och göra yrket mer intressant. De mer rutinartade uppgifterna är ju inte så utmanande men det faktum att de behöver utföras ofta ger en potential att spara pengar.
Referenserna till Storytel och Spotify var lite slarviga från min sida. Iom att de sysslar med reproducering och distribution av befintlig materia så är de helt naturligt rena teknikföretag. Om Storytel istället skulle ta fram en AI-författare eller Spotify en AI-musiker som istället skapar ny materia så skulle det sannolikt kräva mer kompetens inom det jag kallade för tillämpad IT. Jag betraktar alltså inte detta som Science Fiction utan som något som säkert kommer. Sedan kanske inte det “tar över” vanliga musikers och författares roller men det finns en massa enklare saker som kunde skötas av en dator. Det finns mycket text och ljud som är kommersiellt relevant utan att ha någon verkshöjd alls.
När det gäller B) så kan det finnas sådana synergier dels inom IT-segmentet i form av uppgifter där t.ex. pedagogik är värdefullt. Det kan också finnas uppdrag hos olika aktörer inom olika branscher där viss domänkunskap underlättar. Det är däremot inte givet att det ska finnas mer generiska roller där synergierna är “inbyggda” utan man får försöka hitta dem mer löpande. Det är heller inte givet att det finns någon ekonomisk vinning av domänkunskaperna utan de eventuella vinsterna som de kan föra med sig är sannolikt icke-monetära.
Det jag menade med “riktigt kunnande” var inte menat främst som någon sorts motsats specifikt till IT. Jag jobbar själv inom ekonomi och i en stödjande funktion till kärnverksamheten. IT är en annan stödjande funktion. Jag kan rent subjektivt tycka att det är något lite fint med mer traditionella yrken, särskilt kopplat till lång erfarenhet. Själva utbildningen behöver inte vara så märkvärdig men när någon jobbat i 30 år inom ett område och är riktigt bra på det så väcker det en respekt hos mig. Sedan är inte alla som jobbat i många år duktiga på det sätt jag menar här. Jag har lite svårt att se att man som ekonom, jurist, tekniker eller något liknande mer “instrumentellt” yrke skulle nå den här förfinande nivån av passion i utförandet som hör samman med vissa roller och lång erfarenhet. Sedan kan jag förstås ha fel men min generella bild ser ut så. Jag kan absolut bli väldigt skicklig på det jag gör men det får aldrig den där extra dimensionen som hos en erfaren lärare, läkare, hantverkare eller liknande.
- Min sambo är lite över 40 år idag. Vi räknar med att inom två år flytta utomlands. Jag kommer då att få en diplomattjänst och hon bli medföljande. Som medföljande kan hon göra vad hon har lust med och får ett skattefritt bidrag på 10-12 tkr per månad. Vi kommer att bo i ett land med låg kostnadsnivå och inte ha några boendekostnader. Internettillgång eller prestanda kommer inte att vara ett problem.
Vi räknar med att vara borta från Sverige i minst fem år men det kan bli mer. När vi kommer hem kommer hon att vara lite under 50 år. Hon kan också bli klar med utbildningen i förtid och i så fall ha önskemål om att hitta ett “svenskt” jobb på 100% distans från utlandet.
När jag pratar med henne om de här sakerna så är hennes önskemål främst:
A. Att ha en bra arbetsgivare med bra villkor. Där hon jobbar idag har de en personalpolitik av karaktären Slit och Släng. Tre av hennes kollegor har fått sparken på konstiga och/eller förnedrande sätt den senaste månaden.
B. Att ha tjänstepension enligt svenska villkor. Iom att hon började jobba i Sverige som vuxen är pensionsfrågan komplex och central. Iom att intjäningen till tjänstepension upphör vid en viss ålder (ofta 65) skulle hon där och då (om inte förr) behöva starta eget för att komma runt den faktorn.
C. Att kunna åka utomlands igen. Under den första utlandsvistelsen blir fokus utbildning. Om vi skulle åka utomlands igen skulle hon behöva jobba heltid på distans från utlandet. Vi kommer inte att välja något land där det finns problem med internettillgång eller prestanda.
Iom att hon kommer att börja i ett nytt yrke vid förhållandevis hög ålder så tror jag att det bästa är att satsa högt. Jag menar då att skaffa sig en riktig robust utbildning som gör henne efterfrågad även om hon har “fel ålder”. Hon räknar inte med att kunna göra någon storstilad karriär men jag tror samtidigt att det är fel att utesluta något. Det ligger om inte annat ett värde i att fritt kunna välja uppdrag och arbetsgivare. Det behöver inte ge högre lön men det kan ge ett roligare liv.
-
Går det att läsa en hel utbildning inom IT på distans från utlandet? Finns det program som funkar så eller vore det bästa att bygga en egen examen med distanskurser? Normalt erbjuder ambassader möjlighet att genomföra tentor på distans så det är främst labinslag, praktik eller moment med obligatorisk fysisk närvaro som skulle utgöra hinder.
-
Vore det bästa att anpassa utbildningens längd till utlandsvistelsens längd eller är det rimligt att kunna hitta bra jobbmöjligheter på distans från utlandet? Hon skulle naturligtvis kunna ta ett lokalt jobb för att komma in i branschen men det är de facto andra lönenivåer där. En kompis jobbar som senior utvecklare i öst och har en hön på en bit över 20 tkr. Jag tror att det är hans nettolön och han tjänar alltså bra med lokala mått. Han bor i ett stort fint hus, kör en fin bil och har hembiträde. Hembiträdet tjänar 20-25 kr i timmen. Det är normal marknadsmässig ersättning och inget slaveri. Min kompis har funderat över att flytta till väst men är orolig över att behöva acceptera en enklare livsstil. Det är inget fel med den tillvaron men för min sambo är främsta prio att skaffa sig svenska inkomster och svensk pension.
Min sambo har alltså en svensk medellön idag men ganska dåliga arbetsvillkor. Hon jobbar inom en del av utbildningssektorn där B-villkor är generellt gällande. Hennes utsikter att förbättra sin situation utan att skaffa sig ytterligare utbildning ser dåliga ut. Vårt grundscenario var att hon skulle läsa in ämnesbehörighet i matematik för att kunna söka andra jobb inom utbildningssektorn. Med det i bagaget skulle hon kunna välja en bättre arbetsgivare och direkt få en lön på 42-43 tkr i månaden. Alternativet att utbilda sig inom IT ska alltså ställas mot detta. Jag tänker spontant att möjligheterna till distansarbete borde vara en styrka i IT-alternativet, i synnerhet med några års erfarenhet i bagaget. Det finns arbete som “distanslärare” också men det är ändå en smalare nisch och inte en roll där man kan ställa riktiga krav.
Jag noterar att en del här på forumet har en väldigt “ekonomistisk” syn på arbete där det självklara målet i tillvaron verkar vara att få en så hög timlön som möjligt. Jag uppfattar det tankesättet som själlöst och andefattigt. Jag jobbar själv inom internationellt bistånd som är en sektor med låga löner. Trots det skaffar sig folk avancerade examina och underkastar sig närmast absurda förhållanden för att få jobba med detta. Det handlar alltså inte om någon lönemaximering utan om att prioritera på helt andra sätt. Jag har inte gått den vanliga vägen via alla dessa umbäranden och har en klart marknadsmässig lön. Enligt måttstocken inom branschen är jag extremt privilegierad. Det är svårt att säga vad som är rätt och fel när det gäller sådana här saker men jag tycker iallafall att det är värt att framhålla att möjligheten att själv välja arbetsgivare är en faktor som har ett värde, även om arbetsgivaren i fråga inte erbjuder maxade löner.
