Ett väldigt intressant moraliskt dilemma i filmen/novellen The Box (och liknande).
I stora drag, du trycker på en knapp och får en stor summa pengar, men någon du inte känner kommer att dö. Trycker du? Om ditt barn är sjukt och behöver dyr privat sjukvård? Trycker du?
Får mig att tänka på alla dessa kryptobluffar mm. Om du skulle gått på det, och när du inser att det var en bluff, skulle du sälja till någon du inte känner med vetskapen att det är en bluff, men du får tillbaka din insats? Jag vill gärna tro att jag inte skulle göra det, men om det gäller livsavgörande summor. Jag eller dom som jag inte känner? Svårt att avgöra om man inte är i den situationen men tyvärr tror jag att djungelns lag tar över till slut.
Spoiler för The Box, om du vill titta på filmen läs inte: På slutet trycker de på knappen, får pengarna, och på frågan vad händer nu får de veta att samma erbjudande kommer att gå till någon de inte känner .
Du vill inte dela dina tankar? Jag själv skulle vilja tro att jag är ärlig, men när det kommer till jag eller “dom”, eller ännu värre mina barn eller dom… Lite som experimentet med ett tågspår, en eller 5 pers och en växel. Fast kanske värre. Eller lättare… Ändra på spåret för att rädda 5 och köra över dig . Eller ändra spåret för att rädda dig …
Om vi menar exakt som i filmen så tänkte jag matematiskt (men anade nåt lurt) och att folk dör varje dag, fjärilsvinge i Kina och allt det där. Med den logiken tryckte jag.
Stater skickar varje dag stora delar av sin unga och produktiva befolkning i krig. Då undrar man vad ett knapptryck hit eller dit gör.
Kryptoexemplet är svårare för mig eftersom jag på samma sätt redan avfärdat all sådan risktagning.
Ja, troligen i en bredare mening eftersom köpare uppenbarligen finns. Men jag skulle inte pusha för något jag inte tror på (typ pyramidspel, kryptoscam eller undermåliga produkter), där drar jag gränsen.
Jmfr när jag sålde min bil. Jag sminkar inte grisen. Köper någon öppet vad jag säljer med all info jag har, då har jag inga betänkligheter utan förutsätter att köparen ser ett behov, en vinst eller en möjlighet som jag saknar, inte ser eller förstår.
Jag gillar också att fantisera över moralfilosofi ibland.
Men när det gäller allt ifrån Trolley problem - Wikipedia , eller Peter Singers imperativ att vi i väst borde skänka allt vårat överskott till tredje världen, till det här tankeexperimentet… så eroderas tankeexperimenten för mig just i hur orealistiska och science fiction de är.
Jag har därutöver ingen trosuppfattning om någon moral i högre bemärkelse alls. Jag tror på intuitiv, instinktiv och lokal moral. Till våra närmaste. Till våran “stam”. Till vad vi ser i vår direkta omgivning och vad vi kan påverka direkt.
Jag tror inte jag hade tryckt på knappen i fråga, för att svara på frågan. Om metaforen på något sätt omsattes till mer realistisk praktik.
Sälja shitcoins med vinst har jag dock redan gjort ett par gånger och det lindar jag inte in i moral
Jag hade tryckt på knappen om jag med 99% övertygelse visste att det skulle rädda mitt egna barn som annars skulle gå bort. Annars hade jag gissningsvis aldrig tryckt. Deras liv är mer värt än min egen moral, och utöver att de är mitt barn är de högst sannolikt betydligt yngre än den som drabbas. Det här skulle alltså aldrig i praktiken vara aktuellt eftersom pengar inte har den effekten i Sverige idag.
Sen om det gick att trycka på knappen utan att andra såg skulle jag gissa att ca 10-30% i Sverige hade tryckt endast på motivationen att få mer pengar. I fattigare länder skulle jag gissa på det omvända, 80-90%. Var det offentligt skulle jag gissa siffran i Sverige skulle gå ner mot 5-10%, oförändrad i fattigare länder där man dör pga fatttigom.
Av praktiska skäl kan vi sätta pris på ett liv och många etiska dilemma handlar om just skillnaden på aktiva och passiva val. Traffikverk, sjukvård, välgörenheter etc avväger kostnad/nytta som avgör vilka liv som räddas. Konkret kunde vi på forumet lätt rädda tusentals liv med våra resurser och endå ha välbärgade liv. Jag är mestadels konsekvensetiker, vilket för vissa gör gränsen mellan att inte ge och att ta rättså grå. Ur ett perspektiv med fungerande samhällen och etik på strukturell nivå behöver tydliga distinktioner.
Kort sagt om du fick en miljon per människa du dödar med knapptryck kunde du lätt räddat många människor. Vi hade nog dock övergivit ett samhälle där det pågick så det funkar bara på individnivå. Det är en sorts Trolley problem där vi alla vet att det inte är sunt att välja trots att man netto räddar liv i processen.