Någon mer som brottas med rodnad och skam?

[Sally]

Vet hur det är.

Någon gång i högstadiet insåg jag dock att ingen bryr sig.

“Oj vad jag rodnar! Och klassen ser det! Shit vad pinsamt. Och nu blir jag ju än mer osäker, och rodnar! Och handsvetten?? Faaan bara de inte ser lökarna - men hur kan man missa dem? “

Sådana där spiraler insåg jag bara är i mitt huvud, eftersom ingen bryr sig. Visst, de som retas kör med sånt - men det är för det är lågt hängande frukt. Inte för att någon bryr sig eller att det spelar någon som helst roll.

Klart är spiralerna där än idag. Men sedan högstadiet där har jag aktivt tränat bort det. Gissningsvis likt så som du gör nu.

Fått beröm i gymnasiet/universitet/jobb hur bra och trygg jag är på redovisningar osv. Tacka all träning för det. Jag är minst lika nervig och darrig som då om jag bara tillåter mig.

Men nu är de tankarna bara noterade. De är där, på sidlinjen och gör sig påminda av och till. Rodnar jag? Ah, det är min kropp som reagerar så. Jahopp, ingen bryr sig. Tappar bort mig? Ah, det gör man, gäller bara att säga “ah eh, var var jag på väg? Munnen jobbade före hjärnan, kommer ni ihåg vad jag sade?… Ah, just det… “ och ingen brydde sig.

Egentligen, kokar det hela ned till just det …

Ingen bryr sig.

Tack och lov och tyvärr.

Ingen bryr sig om dig. Ingen bryr sig om din rodnad. Fan minst hälften som tittar på dig märker det inte ens. De är alldeles för upptagna med att tänka på sin egen rodnad. Eller på sina svettiga armhålor. Eller på sina rynkor. Eller sin andedräkt. Eller om håret är bra. Eller hur det kan komma sig att dina smilgropar rör sig sådär perfekt.

haha, hänger du med i min hjärna?

det kommer bli bra. Kan ta tid kan gå snabbt… bara KBTa bort det

Vilken typ av övningar göt du nu om jag får fråga?

[Sally]

@Anonym

tror man ofta att man är rödare än vad man tror.

110% detta.

Det är alltid bara i ens huvud.

Fan, kommer ni ihåg hon som kissade på ett av sina fans på scen nyligen? Inte? Vem fan kommer då komma ihåg att någon kompis eller bekant rodnade i typ tio minuter en gång då? Är ju glömt om fem minuter. Finns ju inte ens på film.

Men ja, det är fortfarande jobbigt i ens egna huvud. Men man får inte glömma, att det bara är i ens huvud. Där är ingen annan.

(MVH Lätta Lösningar AB)

[Enkrona]

Hej! Jag hade problem med social fobi under en period. En sak som hjälpte var att öva på situationer som jag ville klara. T.ex. att prata med en person som jag var rädd för, kanske för att jag var kär i henom. Dvs försöka röra mig lite utanför min komfortzon. Det tog lång tid, jag fick backslag, men övningarna hjälpte ändå. Och till slut gick fobin över.

Det hade varit bättre att tala med en psykolog förstås, men det slog mig inte att jag kunde söka vård för mina problem.

Poängen är att den sociala fobin kan gå över!

Lycka till och ta hand om dig!

[loglady]

Haha, ja läkaren jag pratade med berättade att hans kollega hade tagit en större dos betablockerare inför att hen skulle vara med i Jeopardy. Ville hålla nerverna i schack, men slutade med att hen blev för seg för att hinna trycka först på svarsknappen (Kanske en påhittad anekdot, men tycker vi låter den vara sann)

Själv använder jag mig av lägsta möjliga dos (dvs 1 tablett av styrkan jag fått ordinerat). Har hänt att jag dubblerat dosen nån gång, men då blev jag onödigt trött. Så vet att en låg dos räcker för mig, särskilt om jag nu skulle få chansen att delta i Jeopardy.