Några funderingar kring juridiken i bostadsrättsföreningar

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
1

Jag var på mitt första bostadsrättsföreningsmöte för några dagar (dock ej i en förening som jag själv är med i). Jag lyssnade inte så mycket på diskussionerna kring kompostering och hundrastförbud. Däremot blev jag lite mer intresserad av de juridiska diskussioner som kom upp och jag tänkte kolla om det är någon här som har närmare koll på lagen och således kan sprida lite kunskap.

Vem får vara ombud på mötet?

Det uppkom först och främst en del tveksamheter och diskussioner kring vem som fick närvara på mötet. I nionde kapitlet, paragraf 14, i Bostadsrättslagen går att läsa:

  1. Endast medlemmens make eller sambo eller en annan medlem får vara ombud, om inte något annat har bestämts i stadgarna. En medlem som är juridisk person får företrädas av ett ombud som inte är medlem, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte något annat har bestämts i stadgarna.

Nu hade annat bestämts i föreningens stadgar (där exempelvis det angavs att det var okej för föräldrar och barn att agera biträde). Det fanns även en bestämmelse att stämman själv kunde välja att tillåta övriga personer att delta på mötet.

Min fråga här är hur man ska tolka lagtexter såsom Bostadsrättslagen. Jag inser att skrivelsen com jag citerade ovan innebär att en sambo kan närvara på en föreningsstämma oavsett om alla närvarande medlemmar skulle sätta sig emot detta. Men vad händer om någon har skickat sin mormor och det inte står någonting i föreningens egna stadgar. Kan inte stämman fortfarande välja att godkänna denna person som ett ombud? Det vill säga, förbjuder lagen att stämman beslutar om ett undantag för det aktuella föreningsmötet? Eller ger bara lagen utrymme att, via stadgeändringar, lägga till rättigheter som stämman inte kan neka?

Deltagande på styrelsemöten och konfidentiella styrelseprotokoll

Härnäst kom en fråga beträffande hemlighetsgraden av styrelseprotokollen upp. Här påstods det att styrelseprotokollen inte är tillgängliga för medlemmarna och att styrelsemedlemmarna dessutom hade tystnadsplikt beträffande vad som sades på dessa möten. Och att allt detta var bestämt i lagen.

Jag har haft lite svårare att hitta lagtexter beträffande detta. Det enda jag har hittat är ett citat på en informations-sida från en förening som heter Bostadsrätterna som säger:

Protokollen är inte tillgängliga för medlemmar eller utomstående. Endast revisor har rätt att ta del av dem.

Jag förstår att en ekonomisk förening eller en bostadsrätt inte är skyldiga att göra styrelseprotokoll offentliga, ens för sina egna medlemmar, men är detta alltså ett krav? Det låter helt bakvänt för mig att denna typen av föreningar inte skulle få vara mer transparenta ens om de ville detta själva.

Till sist kom även frågan upp om huruvida medlemmar fick komma på styrelsemöten och här blev än en gång svaret nekande (om man inte blev särkilt inbjuden av styrelsen). Åter igen, är detta någonting som inte går att ändra på? Är det alltid mot lagen som medlem att delta på ett styrelsemöte om man inte har blivit personligen inbjuden?

1 gillning
2

Jag vill först börja med att säga att jag inte är någon auktoritet på eller arbetar professionellt inom området. Däremot har jag själv haft intresse av att undersöka dessa frågor du ställer och också arbetat en del med stadgar i den förening där jag bor.

Ang ombud: Jag uppfattar att det står föreningen fritt att i sina stadgar utöka gruppen som kan vara ombud, dock inte inskränka den på de områden som lagen beskriver.

Att styrelsemöten och dess protokoll inte är tillgängliga för andra än förtroendevalda medlemmar och revisorer beror på att beslutspunkter ofta kan handla om enskilda medlemmar, exv tillstånd för andrahandsuthyrning och större renoveringar, sena betalningar eller annan misskötsel. Beslut kan också röra upphandlingar där företag inte vill att deras offerter ska komma till konkurrenternas kännedom.
Därför är min upplevelse att styrelsen istället brukar skriva referat till medlemmarna från de punkter på mötet som inte är känsliga.

1 gillning
3

Ett antal ärenden som en styrelse i en brf har att hantera är ju olika personärenden, konflikter och andra problem. Det är fullt rimligt att inte alla i föreningen kan ta del av allt. Det är tom så att sitter man i styrelsen har man inte rätt att prata med sin partner om aktuella ärenden.

4

Kommer mormor på årsmötet får hon ingen rösträtt om stadgarna inte medger detta.

Det är upp till styrelsen vilken information som man vill lämna ut. Att regelmässigt lämna ut protokollen är inte bra. Styrelsen skulle inte känna sig fri att föra förutsättningslösa diskussioner, för att inte tala om de uppgifter som skulle kunna misskreditera vissa medlemmar.

Att låta medlemmarna komma på styrelsemöten vore normalt näst intill en katastrof. Sekretess är svårt nog ändå, förutom att vissa personers minnesbilder inte alltid stämmer. Som gjort för ryktesspridning och missuppfattningar.

1 gillning
5

Frågan gäller dock om mormor får rösträtt om alla på stämman vill detta även om något tillägg i de lokala stadgarna inte finns. Det vill säga, anger lagen på denna punkt en rättighet eller en skyldighet? Som lekman tycker jag inte att det är självklart, men det kanske finns någon juridisk princip/praxis som tillämpas här (mängden sådana här fall, där en sådan tolkning måste göras, måste ju vara enorm).

Ja, detta sa de som sagt på mötet som jag var på:

Men vilken lag är det som reglerar detta och kan den inte, under några omständigheter, avtalas bort? Det vill säga, om samtliga i bostadsrättsföreningen och styrelsen själva skulle vilja att styrelsemötena var helt transparanta och öppna, och att alla medlemmar fick komma på dem (eller till och med alla icke-medlemmar), skulle inte detta vara möjligt på något sätt? Skulle de då begå ett lagbrott? Det vill säga, tvingar lagen bostadsrättsföreningarna till hemlighetsmakeri?

6

Stadgar kan ju inte ändras med en gång på ett årsmöte. Kommer mormor på årsmötet och stadgarna säger att hon inte får rösta, då får hon inte rösta.Lagen går alltid före beslut på ett årsmöte.

Asp! Om du bodde i en bostadsrätt och hade ekonomiska problem, skulle du vilja att samtliga medlemmar skulle få reda på detta? Detta är inte hemlighetsmakeri. Detta är sunt förnuft.

1 gillning
7

Beskriv gärna i vilket scenario det skulle vara en god ide. Har svårt att se några fördelar med total transparens, bara nackdelar.

Styrelsen är ju förtroendevald för att representera gruppen. Via det upplägget har man genom ett demokratiskt beslut på stämman delegerat beslutsrätten till de valda personerna och gett dem förtroendet att fatta beslut i vissa frågor. De har också ett ansvar. Att plocka in vem som helst som inte är förtoendevald eller har det ansvaret som styrelsen har att sitta med på möten skulle därför vara att gå mot den demokratiska principen. Ska de bara sitta med som åskådare verkar det också konstigt. Varför det?

Om man inte är nöjd med dem och inte litar på deras omdöme är det nog läge att göra en misstroendeförklaring och begära nyval. Men att ha total transparens så att alla ständigt ska in och kolla och peta i styrelsens arbete verkar helt fel. Man ska tänka på att det är en hel del (oftast helt obetalt) jobb att sitta i styrelsen. Dessutom vill man som sagt skydda medlemmarnas integritet.

8

Fast nu var ju fallet att det inte står någonstans i stadgarna att mormor inte får komma. Så om medlemmarna på mötet röstar för att mormor får närvara, är det okej då?

9

Nej. Svensk lag gäller i första hand. Lagen säger att det måste stå i stadgarna vilka som får rösta om undantag från lagen skall gälla Står det inte i stadgarna att far- eller morföräldrar får rösta så är det så.

Lagar kan inte upphävas hur som helst. Ett exempel. Ett enigt kommunfullmäktige bestämmer att lagen om strandskydd inte gäller i vår kommun. Bygg så nära vattnet som ni vill. Gäller detta beslutet? Givetvis inte. Man kan inte upphäva svenska lag hur som helst.

Något annat. Bostadsrättsföreningar är ju en form av ekonomisk förening. Därför gäller Lagen om ekonomiska föreningar för dem. Bostadsrättslagen är ett komplement för att täcka de speciella regler som gäller just för dem.

3 gillningar
10

Styrelsen kan alltid besluta att låta andra närvara. Men de har varken beslutsrätt eller tystnadsplikt vilket, som andra tar upp, blir väldigt problematiskt. Personerna kan inte heller kräva att få vara med på styrelsemötena, utan styrelsen medgivande. Samma sak gäller protokollen.

Tycker generellt det här bäddar för en väldigt svag styrelse som dels inte kommer kunna hantera känsliga frågor och dels kommer stå för påtryckningar från medlemmarna. Inget jag rekommenderar med andra ord.

Det med stadgarna har du redan fått svar på.

2 gillningar
11

Det är många i tråden som hoppar direkt till huruvida det rent praktiskt är vettigt att ha öppna styrelseprotokoll eller låta vem som helst närvara under styrelsemöten. Det är absolut en intressant diskussion att ha (och vi kan gärna ha den), men jag är först och främst intresserad av det juridiska här, det vill säga om staten tvingar bostadsrättsföreningar att agera på ett speciellt sätt (ens om det kan argumenteras för att det är supervettigt) och i sådana fall var man hittar de specifika lagparagraferna som säger detta.

Precis. Självklart gäller svensk lag. Men min fråga gäller ju vad svensk lag faktiskt säger och jag tycker inte att det är självklart hur den ska tolkas. Såsom jag sa innan:

Jag skulle ju kunna tolka lagen som: “Jaha, jag har en rättighet att kräva att min sambo, men inte att min mormor, kan vara ett ombud för mig då inget står inskrivet i stadgarna om att momor skulle kunna få vara det. Det finns alltså ingen skyldighet för stämman att neka min mormor.” Eller så skulle jag kunna tolka lagen som: “Jaha, stämman har alltså en skyldighet, när inget annat om detta står angivet i stadgarna, att neka min mormor att vara ombud oavsett hur gärna alla närvarande skulle vilja att hon fick vara det.”

Jag lutar åt att lagen i detta fall mer ska tolkas som den senare tolkningen, men jag är ingen expert och skulle inte bli förvånad om exempelvis “får” i lagtexten ska/kan tolkas som “har rätt att kräva”. Jag inser att vi antagligen skulle behöva en professor i juridik som kom in och var lite auktoritär i detta sammanhang, men då kanske jag kan återupprepa min andra fråga istället:

Var hittar jag lagarna som styr att styrelseprotokoll inte får göras offentliga och att styrelsemedlemmrna har tystnadsplikt? Jag har kollat igenom Bostadsrättslagen och Lagen om ekonomiska föreningar utan att hitta någonting, men det handlar nog främst om att jag inte vet vad jag ska söka på (en sökning på “protokoll” ger mig ingenting relevant).

12

Jag har fortsatt att gräva kring frågan om tystnadsplikt, och detta verkar inte vara något som faktiskt är beslutat i lagen. I ett forum beträffande juridiken för bostadsrätter hittade jag ett bra sammanfattande faktabanksinlägg som visserligen är från 2009, men jag skulle tippa på att speciellt mycket inte har hänt sedan dess (eller kan det finnas något i Lagen om ekonomiska föreningar från 2018 som ändrar på detta?).

Utifrån det jag kan läsa här så finns det inte någon tystnadsplikt för styrelsemedlemmar och ej heller något allmänt förbud mot att lämna ut styrelseprotokoll. Dock finns det en vårdplikt, vilket verkar vara ett luddigt allmänbegrepp som saknar bra prejudikat eller underliggande definitioner. Såsom trådskaparen skriver:

Styrelseledamot har genom sin sysslomannaställning en vårdplikt (av vissa benämnt “vårdnadsplikt”) gentemot föreningen. Styrelsen är skyldig att visa lojalitet mot föreningen och främja föreningens intressen. Av detta följer att styrelseledamot är skyldig att iaktta tystnadsplikt endast om angelägenheter och förhållanden som direkt, på ett uppenbart sätt, kan skada föreningen.

Om en förening skulle värdesätta öppenhet framför ekonomisk framgång (exempelvis genom att de skriver något principdokument kring detta) så ser jag inga hinder för att de också skulle kunna vara helt transparenta i allt sitt arbete eftersom motsatsen hade varit att “skada föreningen”. Samtidigt säger paragraf 4 i första kapitlet av Lagen om ekonomiska föreningar att

En förening ska anses vara en ekonomisk förening om den har till syfte
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i

så det är möjligt att styrelsen genom vårdplikten inte får vara transparenta på ett sätt som skadar föreningen ekonomiskt, även om medlemmarna är okej med det. Dock torde de flesta saker, om de kommer ut, inte kunna sägas skada föreningen ekonomiskt, varför jag tror att bostadsrättsföreningsstyrelser skulle kunna vara väldigt öppna utan att få problem med lagens långa arm och bara selektivt bestämma att vissa punkter skulle hemlighetsstämplas.

Anledningen till att jag hängde upp mig på detta från första början var att den inhyrda ordföranden på det mötet jag var på sa att medlemmarna inte kunde få delta på styrelsemöten och få ta del av styrelseprotokoll eftersom detta var mot lagen, något som jag alltså mer och mer börjar tvivla på. Han hade absolut kunnat argumentera för varför det, enligt honom, är att föredra, men det blir konstigt att säga åt en förening som man själv inte är med i att lagen kräver att de gör på ett speciellt sätt när detta inte ens är sant.

Jag är en stark anhängare av att människor, exempelvis genom ekonomiska föreningar, ska få hänga sig själva, exempelvis genom att skapa en kaosig och dålig förening, om de nu själva önskar det. Eller att de själva ska få bestämma hur öppna de ska vara utan att att staten ska ha åsikter i frågan.

13

Kan bara bekräfta att det Nestor skriver gällande 9 kap. 14 § BRL är korrekt. Lagrummet utgör en begränsning i förhållande till bestämmelserna gällande ombud i ekonomiska föreningar, och stadgar just att endast make, sambo eller annan medlem får anlitas som ombud om inte stadgarna säger annat. Står det inget i stadgarna innebär alltså lagens ordalydelse att endast make, sambo eller annan medlem får företräda en medlem (vad gäller fysiska personer). Stämman kan inte besluta om undantag - det står ju uttryckligen att det krävs att det står i stadgarna. Reglerna för att ändra stadgarna hittar du i 9 kap. 23 § BRL. I korthet krävs antingen att alla röstberättigade i föreningen är ense eller att man har två på varandra följande föreningsstämmor varvid minst två tredjedelar röstar ja på den senare stämman.

Du kan jämföra med vad som står i 6 kap. 4-5 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar så kanske det blir tydligare? :slight_smile:

2 gillningar
14

Jag tror att du behöver söka i lite vidare kretsar. När det gäller frågor som rör enskilda medlemmar finns det lagar om att skydda den enskildes integritet och numera även GDPR som beskriver hantering av personuppgifter. Med tanke på de frågor en brf-styrelse hanterar tror inte jag det behövs någon specifik lagstiftning om detta styrelsearbete för att hålla möten och protokoll enbart i kretsen av förtroendevalda. Den allmänna lagstiftningen lär räcka.

1 gillning