Effekten av ränta-på-ränta handlar väl egentligen enbart om tid? Att gå in tidigt i fond/aktie och låta pengarna sitta? Och det är först efter 20+ år det verkligen blir intressant?
Blir det någon slags “boostande” effekt av att addera i innehavet månadsvis/årsvis eller är ränta-på-ränta effekten i princip densamma om man bara hade gått in en gång? (Exemplevis köper Investor för 10000 kr ett tillfälle år 2013 och sitter kvar vs köper för 1000 kr en gång om året med start 2013 och sitter kvar?)
=> kan man “maximera” ränta-på-ränta effekten?
En person som hela tiden byter ut sin aktieportfölj genom att köpa och sälja, får väl inte riktigt ta del av någon spännande ränta-på-ränta-utveckling? Kalle köper Investor för 5000, 6 månader senare säljer för 6000 och investerar i något annat, etc.
1.)
Om vi antar att du investerar 100k och har en värdeökning som gör att din investering dubblas på 10 år. Då har du tjänat 100k alternativt 100% på insatt kapital.
Om du då tänker dig att du håller investeringen i 40 år, dvs 4 perioder om 10 år.
Period 1: 100k → 200k
Period 2: 200k → 400k
Period 3: 400k → 800k
Period 4: 800k → 1600k
Du dubblar var tionde år, men om du tittar på beloppen så ser du att fjärde perioden är ökningen 800k vilket motsvarar 800% av insatt kapital i början.
I slutändan handlar det om vilka belopp man kommer upp i för att det ska göra en avsevärd skillnad för din ekonomi.
2.)
För att maximera bör du investera allt direkt.
Men om du är orolig och inte vågar sätta in hela beloppet på en gång för att det kan komma en “krash” så kan du portionera det per månad/kvartal/år beroende på totalbeloppet.
Så länge Kalle alltid är investerad i något som ger avkastning (värde eller utdelning) så spelar det ju ingen roll vilket papper det är. Om Kalle köper Investor för 6000 och sen säljer för 7000 efter 6 månader och köper Skanska för pengarn och får utdelning på 500 spänn under tiden. Efter ytterligare några månader säljer han sina Skanska-aktier för 7000 och sen köper Investor igen för de 7500 han nu har. Etc.
I praktiken är det väl få som lyckas bra med att alltid göra bra affärer om de köper och säljer hela tiden men det finns inget hinder mot “ränta på ränta” i grunden där.
Ränta-på-ränta kan vara förvirrande för det vi egentligen pratar om är ju avkastning-på-avkastning. De pengar du har investerat får du ju avkastning på och ju tidigare du investerat pengarna desto mer avkastning kommer du kunna på den avkastning du redan fått.
Om du investerar 1000kr och börsen går upp 7% har du 1070kr efter det året. Din kompis investerar 1000 kr efter att du redan legat inne i ett är. Om börsen går upp 7% till nästa år har du nu 1144kr medan din kompis har 1070kr trots att ni båda har investerat 1000kr. Det är det som åsyftas med ränta-på-ränta. Du får avkastning på din avkastning.
Jo absolut, det spelar ingen roll vilka innehav man har över tid, ränta-på-ränta-effekten kommer ju av att man i snitt har en positiv avkastning på sitt kapital och som verkar över lång tid.
Byter man innehav ofta kan man tappa en del i och med att man är utanför börsen vissa dagar, samt om man har avgifter för bytena, typ courtage för aktier. Men det är ju samtidigt så att man byter av en anledning så om innehav A går dåligt kanske man inte tappar något alls på att vara utanför börsen några dagar, tvärtom kanske man tjänar på det. Och avgifter för att byta tar man förhoppningsvis igen ganska snabbt via bättre avkastning med innehav B.
Nyckeln är att byta klokt och inte onödigt ofta. För fonder i premiepensionen gäller inte detta, där är man aldrig utanför marknaden under byten och det finns heller inga avgifter för bytena. Så man kan alltså byta så ofta man vill utan nackdel vad gäller de bitarna i alla fall.
Nej, inte enbart om tid, även om avkastning. Effekten verkar även på samma sätt nedåt, om avkastningen är negativ. Det blir negativ ränta-på-ränta-effekt. Så för att det ska funka behöver man ha en bra och positiv avkastning i snitt som verkar över lång tid. Är avkastningen i snitt per tidsenhet hög behövs kortare tid än om avkastningen i snitt per tidsenhet är låg.
