När är det skattemässigt värt att anställa med tanke på utökad utdelningsutrymme i aktiebolag?

Från och med 2026 föreslås de nya 3:12-reglerna börja gälla. Dessa påverkar hur mycket lågbeskattad utdelning (20 % skatt) man kan ta ut ur sitt aktiebolag. Många småföretagare undrar: När är det egentligen värt att anställa, sett ur ett rent skattemässigt perspektiv?

Jag har gjort en uträkning baserad på en vanlig situation: en företagare som tar ut lön upp till brytpunkten för statlig skatt och funderar på effekten av att anställa personal.


Kort om de nya reglerna (från 2026)

  • Grundbelopp: 4 IBB (2025 ≈ 322 400 kr). Alla ägare får detta som utdelningsutrymme oavsett lön.

  • Lönebaserat utrymme: 50 % av bolagets kontanta löner – 8 IBB (≈ 644 800 kr år 2025).

  • Begränsning: Lönebaserat utrymme kan max uppgå till 50 × din egen/närståendes lön.

  • Tidigare schablonregel (2,75 IBB) och huvudregel försvinner och ersätts av denna gemensamma modell.


Exempel: Företagare + ev. anställda

Förutsättningar

  • Egen lön: 643 000 kr/år (precis under brytpunkten statlig skatt).

  • Anställda: 25 000 kr/mån = 300 000 kr/år styck.

  • Uträkning sker i 2025 års nivåer (för enkelhet).


Steg för steg

0 anställda

  • Totala löner = 643 000 kr

  • Lönebaserat utrymme: 0 (eftersom under 8 IBB)

  • Utdelningsutrymme: 322 400 kr (grundbelopp)

1 anställd (300 000 kr/år)

  • Totala löner = 943 000 kr

  • Lönebaserat utrymme: 0 (eftersom 0,5 × 943 000 – 644 800 < 0)

  • Utdelningsutrymme: 322 400 kr

2 anställda (600 000 kr/år)

  • Totala löner = 1 243 000 kr

  • Lönebaserat utrymme: 0 (fortfarande under avdraget)

  • Utdelningsutrymme: 322 400 kr

3 anställda (900 000 kr/år)

  • Totala löner = 1 543 000 kr

  • Lönebaserat utrymme: 0,5 × 1 543 000 – 644 800 = 126 700 kr

  • Utdelningsutrymme: 322 400 + 126 700 = 449 100 kr

4 anställda (1 200 000 kr/år)

  • Totala löner = 1 843 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 276 700 kr

  • Utdelningsutrymme: 599 100 kr

5 anställda (1 500 000 kr/år)

  • Totala löner = 2 143 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 426 700 kr

  • Utdelningsutrymme: 749 100 kr


Slutsats

  • Om du själv tar lön upp till brytpunkten för statlig skatt (~643 000 kr/år) så krävs minst 3 anställda på heltid (25 000 kr/mån) för att lönebaserat utdelningsutrymme ska börja ge något.

  • Vid färre än 3 anställda ligger du kvar på enbart grundbeloppet (322 400 kr).

  • Varje extra krona i löner över 8 IBB i bolaget ger 50 öre i extra lågbeskattad utdelning.


Viktigt att tänka på

  • Detta är en skattemässig analys, inte ett råd om att anställa. Att ta in personal bör naturligtvis grunda sig i affärsmässiga behov.

  • Skattefördelarna är i många fall för små för att ensamt motivera en anställning. Men om du redan har ett behov av personal kan effekten bli en ”bonus”.

  • Skillnaden mot gamla reglerna är tydlig: tidigare fick man ofta ett lönebaserat utrymme redan vid en anställd. Med de nya reglerna blir tröskeln betydligt högre.


Frågor till forumet

  • Hur tänker ni kring de nya reglerna?

  • Kommer detta förändra ert sätt att ta ut lön/utdelning eller beslutet att anställa?

  • Är det någon som räknat på när det blir mer lönsamt att ta ut lön själv (över 8 IBB) istället för att anställa?

Bonusfråga

Kan man på något sätt kringgå reglerna genom att ha flera aktiebolag (t.ex. ett extra bolag för att få ytterligare grundbelopp)?

1 gillning

Chatgpt har tolkat reglerna fel så “din” uträkning stämmer inte.

Okej, tack.

Jag har själv inte kompetens att tolka/räkna.

Kan du berätta var blev det fel?

Det finns en massa exempel om du googlar.

En av punkterna i slutsatsen var korrekt “Varje extra krona i löner över 8 IBB i bolaget ger 50 öre i extra lågbeskattad utdelning.”

8 ibb (för 2025) = 644800 kr. Varje krona över det ger 50 öre i extra utdelning.

Lågbeskatta aktieutdelning är bara en FÖRFLYTTNING av ägarens VÄRDE bundet i företaget till ägarens privata ficka efter aktuella skatteeffekter.

Att öka de “lågbeskattade” utdelningsmöjligheterna ökar bara den TAKT man kan göra den förflyttningen så egentligen handlar det inte riktigt om “lönsamt” eller ej.

Lönsamt kan man egentligen först säga det är om du ÄNDÅ skulle tagit samma utdelning (alt lön) men då valt att skatta bort betydligt mer. DÅ först skulle man kunna säga det är lönsamt. I annat fall finns ju det faktiskt värdet kvar i bolaget där du då kan skatta fram det lågbeskattat i framtiden på olika sätt som t ex 5:25 reglerna =exit, ta en schablon om året i många år osv.

Så personligen tycker jag du ska tänka anställa eller ej som en helt EGEN FRÅGA. För mig som haft eget företag i många år både med och utan anställda är beslutet i princip HELT frikopplad från hur det påverkar möjligheterna till lågbeskattad utdelning på en viss tidsperiod. Dvs =hur mycket du kan dela ut under de närmaste åren eftersom det “obeskattade fulla värdet” finns ju kvar i bolaget om det inte delats ut. Går ju ändå investera/förvalta värdet som du vill även fast de finns kvar i bolaget.

Så jag ser ett par frågeställningar som blir viktiga:

  1. Vill/behöver/vinner du på att anställa, vilket kommer med många +/- ur flera aspekter?

  2. BEHÖVER du de framskattade pengarna till KONSUMTION eller tänkte du ändå t ex bara investera de i t ex fonder på ditt privata ISK? Dvs vad är drivkraften att skatta fram de?

1 gillning

Kan inte citera längre av någon anledning, men har du gjort en. Vurpa med fulla värdet av obeskattade vinster finns kvar? Menar du om man använder dem i AP-fond? För att kunna ta utdelning så måste du ju ha gjort en vinst som belastas med bolagsskatt.

Sverige har blivit ett bra land för duktiga egenföretagare. Nu kan ju ägaren av ett litet byggföretag tjäna riktigt bra pengar som man faktiskt får ut i handen utan att allt skattas bort.

1 gillning

Det är fel ordning på uträkningen. Det lönebaserade utrymmet är (löner - 8 IBB) × 0,5. Dvs först drar du av 8 IBB sen tar du hälften av det. Det blir rätt stor skillnad mot din uträkning, du får utökat utrymme från första anställd.

1 gillning

Uppdatering – korrigering av tidigare uträkning

Jag fick feedback (tack :folded_hands:) på att min tidigare uträkning av de nya 3:12-reglerna var felaktig. Det stämde – jag hade satt parenteserna fel i formeln för lönebaserat utdelningsutrymme.

Rätt formel enligt förslaget som gäller från 2026:

Lo¨nebaserat utrymme=0,5×(Totala lo¨ner−8 IBB)\text{Lönebaserat utrymme} = 0,5 \times (\text{Totala löner} - 8 \, IBB)Lo¨nebaserat utrymme=0,5×(Totala lo¨ner−8IBB)

(alltså först dra av 8 IBB, sedan halvera det som blir kvar).

Detta gör en stor skillnad – man får faktiskt utökat utdelningsutrymme redan från första anställda, inte först efter flera stycken som jag skrev innan.


Exempel: min situation

  • Egen lön: 643 000 kr/år

  • Anställd: 25 000 kr/mån = 300 000 kr/år

  • 1 IBB (2025): 80 600 kr

  • 8 IBB = 644 800 kr

  • Grundbelopp: 4 IBB = 322 400 kr


Rättad tabell

0 anställda

  • Totala löner = 643 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 0 (under 8 IBB)

  • Totalt utdelningsutrymme = 322 400 kr

1 anställd (300 000 kr/år)

  • Totala löner = 943 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 0,5 × (943 000 – 644 800) = 149 100 kr

  • Totalt utdelningsutrymme = 471 500 kr

2 anställda (600 000 kr/år)

  • Totala löner = 1 243 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 299 100 kr

  • Totalt utdelningsutrymme = 621 500 kr

3 anställda (900 000 kr/år)

  • Totala löner = 1 543 000 kr

  • Lönebaserat utrymme = 449 100 kr

  • Totalt utdelningsutrymme = 771 500 kr


Slutsats

  • Med de nya reglerna får man extra utdelningsutrymme redan från första anställd.

  • För mig innebär det nästan +150 000 kr mer lågbeskattad utdelning bara genom att ha en anställd på 25 000 kr/mån.

  • Varje ytterligare anställd på samma nivå ökar utdelningsutrymmet med ca 150 000 kr till.

Låser tråden eftersom den helt är baserad på ett AI genererat inlägg, vilket inte är tillåtet enligt forumreglerna.

Forumet är till för människor som vill diskutera med varandra.

5 gillningar