Suck, ja men självklart ska man föra över 200tkr till sin drogberoende gängkriminella 18åring. Säger sig väl självt.
Barn är olika. Mina två som passerat 18 har redan efter ett par år ackumulerat ännu mer kapital än vad de fick. Dock ännu inga bostadsköp. Båda är…hmm…ekonomiskt sinnade 
.
Den tredje däremot brukar ha stora planer på spenderingar, så där får vi se.
Jag har låtit det jag kan styra (de delar som inte varit låsta i gåvovilkor) balansera så att aktieandelen minskat med regeln “10% aktier per år kvar till uttag” Dvs när de är 14 så ligger max 40% i aktier. Funkade tillräckligt bra i stigande marknad och bör fungera tillräckligt bra i en fallande.
Sedan har deras räntefonder gått oerhört olika pga start/uttag vid olika år, så jag har buffrat bredvid för att kunna jämna ut till rättvisa. Lite oklar nu hur jag ska tänka med trean pga den milt sagt galopperande inflationen mellan ettans och tvåans uppnådda och treans kommande artonårsdag.
Inga förmögen släkt eller familj dock. Men till kontantinsats i småstad eller kanske en någorlunda begagnad bil…eller en hyfsad Thailandsresa. Men de förstår alla tre att det tog 18 år att skrapa ihop det hela.
2 gillningar
Personligen hade jag kört 100/0 hela vägen tills dom ska ges bort. Och involverar barnen i sparandet.
Men det viktigaste nu är inte hur mycket du lyckas spara till dina barn. Utan att att du utbildar dina barn i ekonomi och gör dom delaktiga i hur du investerar.
Det kan vara svårt för barn att förstå värdet av pengar, när inte ens merparten av oss vuxna det.
Direkt belöning ligger mer i vår natur än att spara för framtida behov.
Jag kan alltid hoppas att mina barn förstår det jag försökt lära dom om ekonomi.
3 gillningar
Ett bra sätt att lära barn om pengar är att ordna sommarjobb åt dom, så att dom kan tjäna pengar själva.
Jag tror inte på att betala barnen för att hjälpa till hemma, då vill dom gärna ha betalt för allt dom gör 
Tror det beror på från barn till barn.
Har en 16 åring snart 17
Han och lillebror har sparande ursprungligen dopgåvor från farmor i fonder i sina egna namn där vi sätter nån hundralapp varje månad
Han har från sommarjobb utöver köp av dator 36.000 köp av atv 13.000 lagt undan 65.000 på ett räntekonto. Köpt ny mobil ca 7.000
Han fick välja 2 fonder helt själv att spara i när han nu började gymnasiet och fick sitt studiebidrag.
Inte ett dugg orolig för att pengarna går över den dagen han fyller 18.
Den yngste snart 13 är mer köpgalen men har ändå börjat lära sig att hålla i pengarna ganska bra. Han börjar sommarjobba i sommar så det ska bli intressant att se om han kommer vilja spara mer.
1 gillning
Håller med, det räcker med att titta några avsnitt på lyxfällan för att inse att även gott och väl vuxna personer är totalt verklighetsfrånvända när det gäller deras egen ekonomi.
1 gillning
Oj. Jag har så många tankar jag med.
Mina barn är 13 resp 17.
Den äldre kan verkligen inte hantera pengar. Den yngre har förstått lite av galoppen även om han tror att pengar är en oändlig källa, till viss del.
Den äldre bränner allt som trillar in på kontot. Den yngre har koll o räknar vad en’ har råd med.
De har tre konton. Kortkonto (200 resp 400kr per månad), eget “spar” (400kr resp 400kr per månad). Mitt Sparande.(280k-300k toti, inget månadssparande mer)
Jag har sparat ihop så de idag har ca 280-300k per barn. Jag är STOLT över att ha skrapat ihop det.
Nu är det så att den äldre pga lågkonjis osv har mindre pengar än den yngre.
Min tanke är att slå ihop det till en gemensam klump och sedan då försöka indexera något- ish.
Dvs om jag ger den äldre 300k kommer den yngre få något mer.
Vad säger panelen? Vi pratar körkort, första bil, kontant till lägenhet.
Gillar inte såhär kategoriska uttalanden, visst man kan fundera på hur det kanske påverkar barnen och hur ens egna ungar är, men att alla bara skulle “bränna sakerna på skit” (vad är skit förresten?) tror jag inte stämmer.
Jag fick själv en summa pengar, och även om det festades rätt mycket i ungdomen så var det inte med de pengarna, de användes senare till bröllop och kontantinsats till hus.
Vår äldsta har fyllt 18 år och än har inte pengarna vi har sparat i hans namn rörts, men så har vi satt upp en deal att insättningar fortsätter fram tills han använder de.
2 gillningar
Ja det är jättebra, det jag menar är att många unga människor inte sparar pengarna till bröllop eller kontantinsats.
Varför kan du som förälder inte istället hjälpa till med pengar till bröllop och kontantinsats istället för att ge en 18-åring massa hundra tusen?
Nästan alla risker försvinner ju då och det kan oftast inte gå fel, ifall du själv håller i pengarna och hjälper till när det verkligen behövs, kanske till och med till en resa då.
Ger du en 18-åring 500k så kan väldigt mycket gå väldigt fel, varför ta risken?
Bara för att vara tydligt med vad jag vill undvika, läs artikeln: Axel spelade bort allt på 18-årsdagen
Det här hade aldrig hänt med min strategi.
Nu finns det personligen även skattetekniska skäl till att pengarna sparas i barnens namn, men låt oss lägga de åt sidan.
För att, jag ser det lite som att man visar sitt barn att man inte kan lita på att de kan hantera detta själv om man håller full kontroll över pengarna själv.
Dessutom tror jag att det kan vara nyttigt för barnet att under uppväxten få se att de har ett kapital som är deras som förvaltas och växer.
Ja men då håller vi helt enkelt inte med varandra, och det är helt Ok. Själv kommer mina barn aldrig få stora summor, men jag hjälper gärna till när det behövs, eller betalar delar av en resa till exempel, då jag inte tror att hjärnan är hundra procent angående konsekvenstänk vid 18 år.
1 gillning